¹«Göklerin Egemenliği, bağında çalışacak işçi tutmak için sabah erkenden dışarı çıkan toprak sahibine benzer.

¹»Ty med himmelriket är det, såsom när en husbonde bittida om morgonen gick ut för att leja åt sig arbetare till sin vingård.

²Adam, işçilerle günlüğü bir dinara anlaşıp onları bağına göndermiş.

²Och när han hade kommit överens med arbetarna om en viss dagspenning, sände han dem till sin vingård.

³«Saat dokuza doğru tekrar dışarı çıkmış, çarşı meydanında boş duran başka adamlar görmüş.

³När han sedan gick ut vid tredje timmen, fick han se några andra stå sysslolösa på torget;

⁴Onlara, `Siz de bağa gidip çalışın. Hakkınız ne ise, veririm' demiş, onlar da bağa gitmişler. «Öğleyin ve saat üçe doğru yine çıkıp aynı şeyi yapmış.

⁴och han sade till dem: 'Gån ock I till min vingård, så skall jag giva eder vad skäligt är.'

⁶Saat beşe doğru çıkınca, orada duran daha başkalarını görmüş. Onlara, `Neden bütün gün burada boş duruyorsunuz?' diye sormuş.

⁵Och de gingo. Åter gick han ut vid sjätte timmen och vid nionde och gjorde sammalunda.

⁷«`Kimse bize iş vermedi ki' demişler. «Onlara, `Siz de bağa gidin, çalışın' demiş.

⁶Också vid elfte timmen gick han ut och fann då några andra stå där; och han sade till dem: 'Varför stån I här hela dagen sysslolösa?'

⁸«Akşam olunca, bağın sahibi kâhyasına, `İşçileri çağır' demiş. `Sonunculardan başlayarak, birincilerine kadar, hepsine ücretlerini ver.'

⁷De svarade honom: 'Därför att ingen har lejt oss.' Då sade han till dem: 'Gån ock I till min vingård.'

⁹«Saat beşe doğru işe başlamış olanlar gelip kâhyadan birer dinar almışlar.

⁸När det så hade blivit afton, sade vingårdens herre till sin förvaltare: 'Kalla fram arbetarna och giv dem deras lön, men begynn med de sista och gå så tillbaka ända till de första.'

¹⁰Birinciler gelince daha çok alacaklarını sanmışlar, ama onlara da birer dinar verilmiş.

⁹Då nu de kommo fram, som voro lejda vid elfte timmen, fick var och en av dem full dagspenning.

¹¹Paralarını alınca bağın sahibine karşı söylenmeye başlamışlar.

¹⁰När sedan de första kommo, trodde de att de skulle få mer, men också var och en av dem fick samma dagspenning.

¹²`Bu sonuncular yalnız bir saat çalıştılar' demişler. `Ama sen onları, günün yükünü ve sıcağını çeken bizlerle bir tuttun!'

¹¹När de så fingo, knorrade de mot husbonden.

¹³«Bağın sahibi onlardan birine şöyle karşılık vermiş: `Arkadaş, sana haksızlık ettiğim yok! Seninle bir dinara anlaşmadık mı?

¹²och sade: 'Dessa sista hava arbetat allenast en timme, och du har ändå ställt dem lika med oss, som hava burit dagens tunga och solens hetta?'

¹⁴Hakkını al, git! Sana verdiğimi bu sonuncuya davermek istiyorum.

¹³Då svarade han en av dem och sade: 'Min vän, jag gör dig ingen orätt. Kom du icke överens med mig om den dagspenningen?

¹⁵Kendi paramla istediğimi yapmaya hakkım yok mu? Yoksa elim açık diye kıskanıyor musun?'

¹⁴Tag vad dig tillkommer och gå. Men åt denne siste vill jag giva lika mycket som åt dig.

¹⁶«İşte böylece sonuncular birinci, birinciler de sonuncu olacak.»

¹⁵Har jag icke lov att göra såsom jag vill med det som är mitt? Eller skall du med onda ögon se på att jag är så god?' --

¹⁷İsa Kudüs'e giderken, yolda on iki öğrencisini bir yana çekip onlara özel olarak şunu söyledi: «Şimdi Kudüs'e gidiyoruz. İnsanoğlu, başkâhinlerin ve din bilginlerinin eline teslim edilecek, onlar da O'nu ölüm cezasına çarptıracaklar.

¹⁶Så skola de sista bliva de första, och de första bliva de sista.»

¹⁹O'nunla alay etmeleri, kamçılayıp çarmıha germeleri için O'nu diğer uluslara teslim edecekler. Ne var ki O, üçüncü gün dirilecek.»

¹⁷Då nu Jesus ville gå upp till Jerusalem, tog han till sig de tolv, så att de voro allena; och under vägen sade han till dem:

²⁰O sırada Zebedi oğullarının annesi oğullarıyla birlikte İsa'ya yaklaştı. Önünde yere kapanarak kendisinden bir dileği olduğunu söyledi.

¹⁸»Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola döma honom till döden

²¹İsa kadına, «Ne istiyorsun?» diye sordu. Kadın O'na, «Buyruk ver de senin egemenliğinde bu iki oğlumdan biri senin sağında, biri de solunda otursun» dedi.

¹⁹och överlämna honom åt hedningarna till att begabbas och gisslas och korsfästas; men på tredje dagen skall han uppstå igen.»

²²«Siz ne dilediğinizi bilmiyorsunuz» diye karşılık verdi İsa. «Benim içeceğim kâseden siz içebilir misiniz?» «Evet, içebiliriz» dediler.

²⁰Då trädde Sebedeus' söners moder fram till honom med sina söner och föll ned för honom och ville begära något av honom.

²³İsa onlara, «Elbette benim kâsemden içeceksiniz» dedi, «ama sağımda ya da solumda oturmanıza izin vermek benim elimde değil. Babam bu yerleri belirli kişiler için hazırlamıştır.»

²¹Han frågade henne: »Vad vill du?» Hon svarade honom: »Säg att i ditt rike den ene av dessa mina två söner skall få sitta på din högra sida, och den andre på din vänstra.»

²⁴Bunu işiten diğer on öğrenci iki kardeşe kızdılar.

²²Men Jesus svarade och sade: »I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka den kalk som jag skall dricka?» De svarade honom: »Det kunna vi.»

²⁵Ama İsa onları yanına çağırıp şöyle dedi: «Bilirsiniz ki, ulusların önderleri onları egemenlik hırsıyla yönetirler, ileri gelenleri de onlara ağırlıklarını hissettirirler.

²³Då sade han till dem: »Ja, väl skolen I få dricka min kalk, men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt av min Fader.»

²⁶Sizin aranızda böyle olmayacak. Aranızda büyük olmak isteyen, diğerlerinin hizmetkârı olsun.

²⁴När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på de två bröderna.

²⁷Aranızda birinci olmak isteyen, diğerlerinin kulu olsun.

²⁵Då kallade Jesus dem till sig och sade: »I veten att furstarna uppträda mot sina folk såsom herrar, och att de mäktige låta folken känna sin myndighet.

²⁸Nitekim İnsanoğlu, hizmet edilmeye değil, hizmet etmeye ve canını birçokları uğruna fidye olarak vermeye geldi.»

²⁶Så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst bland eder, han vare de andras tjänare,

²⁹Eriha'dan ayrılırlarken büyük bir kalabalık İsa'nın ardından gitti.

²⁷och den som vill vara främst bland eder, han vare de andras dräng,

³⁰Yol kenarında oturan iki kör adam, İsa'nın oradan geçmekte olduğunu duyunca, «Ya Rab, ey Davut Oğlu, halimize acı!» diye bağırdılar.

²⁸likasom Människosonen har kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många.»

³¹Kalabalık onları azarlayarak susturmak istediyse de onlar, «Ya Rab, ey Davut Oğlu, halimize acı!» diyerek daha çok bağırdılar.

²⁹När de sedan gingo ut ifrån Jeriko, följde honom mycket folk.

³²İsa durup onları çağırdı. «Sizin için ne yapmamı istiyorsunuz?» diye sordu.

³⁰Och se, två blinda sutto där vid vägen. När dessa hörde att det var Jesus som gick där fram, ropade de och sade: »Herre, förbarma dig över oss, du Davids son.»

³³Onlar da, «Ya Rab, gözlerimiz açılsın» dediler.

³¹Och folket tillsade dem strängeligen att de skulle tiga; men de ropade dess mer och sade: »Herre, förbarma dig över oss, du Davids son.»

³⁴İsa onlara acıdı, gözlerine dokundu. O anda yeniden görmeye başladılar ve O'nun ardından gittiler.

³²Då stannade Jesus och kallade dem till sig och sade: »Vad viljen I att jag skall göra eder?»

³³De svarade honom: »Herre, låt våra ögon bliva öppnade.»

³⁴Då förbarmade sig Jesus över dem och rörde vid deras ögon, och strax fingo de sin syn och följde honom.