1Wojo mpu'u-koi, ompi' -ompi' to Galatia! Napa-di pai' nipelele' tauna mpobagiu-koi, alaa-na uma-pi nituku' tudui' to makono-e? Tudui' -ku wengi hi koi' ompi' monoto lia, mpakanoto patuju Yesus Kristus mate hi kaju parika'.
1O gij uitzinnige Galaten, wie heeft u betoverd, dat gij der waarheid niet zoudt gehoorzaam zijn; denwelken Jezus Christus voor de ogen te voren geschilderd is geweest, onder u gekruist zijnde?
2Kiwoi-e' ompi' napa to jadi' hi koi' moto wengi. Ha mpotarima-koi Inoha' Tomoroli' ngkai petuku' -ni hi Atura Musa? Uma-hawoe'! Nitarima Inoha' Tomoroli' -le apa' ni'epe Kareba Lompe' alaa-na mepangala' -mokoi hi Yesus.
2Dit alleen wil ik van u leren: hebt gij den Geest ontvangen uit de werken der wet, of uit de prediking des geloofs?
3Jadi', napa pai' wojo rahi-koi! Lomo' pepangala' -ni hi Yesus, mporata-koi katuwua' to bo'u ngkai kuasa Inoha' Tomoroli'. Ha ni'uli' -koina wae, ma'ala-koi jadi' moroli' wae lau hante pakulea' -ni moto? Uma-e'!
3Zijt gij zo uitzinnig? Daar gij met den Geest begonnen zijt, voleindigt gij nu met het vlees?
4Nee-neo' mpai' meleli' mpu'u-koi ngkai petuku' -ni hi Pue' Yesus. Nee-neo' uma-pi ria kalaua-na hawe'ea pegane' Alata'ala to nirasai-mi. Kusarumaka bate ria kalaua-na!
4Hebt gij zoveel tevergeefs geleden? Indien maar ook tevergeefs!
5Alata'ala mpowai' -koi Inoha' Tomoroli' hante uma ria huka' -na pai' nababehi tanda-tanda to mobaraka' hi laintongo' -ni. Ha nababehi toe sabana kampotuku' -ni Atura Musa? Uma-hawoe'! Nababehi toe apa' kampo'epe-ni Kareba Lompe' mepangala' -mokoi hi Pue' Yesus.
5Die u dan den Geest verleent, en krachten onder u werkt, doet Hij dat uit de werken der wet, of uit de prediking des geloofs?
6Ria lolita Buku Tomoroli' to mpotompo'wiwi Abraham, hewa toi moni-na: "Abraham mpopangala' Alata'ala, pai' ngkai pepangala' -na toe Alata'ala mpotarima-i napomonoa' -i hi poncilo-na."
6Gelijkerwijs Abraham Gode geloofd heeft, en het is hem tot rechtvaardigheid gerekend;
7Jadi', monoto-mi tahilo: hema to mepangala', hira' toe-mi to jadi' muli Abraham.
7Zo verstaat gij dan, dat degenen, die uit het geloof zijn, Abrahams kinderen zijn.
8Ngkai owi ria ami' -mi patuju Alata'ala mpomonoa' tauna to bela-ra to Yahudi ngkai pepangala' -ra. Toe pai' hi rala Buku Tomoroli' nalowa ami' -mi Kareba Lompe' hi Abraham, na'uli' -ki: "Ngkai iko mpai' kugane' hawe'ea tauna hi dunia'."
8En de Schrift, te voren ziende, dat God de heidenen uit het geloof zou rechtvaardigen, heeft te voren aan Abraham het Evangelie verkondigd, zeggende: In u zullen al de volken gezegend worden.
9Batua-na, hewa Alata'ala mpogane' Abraham sabana pepangala' -na, wae wo'o hema-hema to mepangala' hi Yesus bate nagane' Alata'ala hangkaa-ngkania hante Abraham.
9Zo dan, die uit het geloof zijn, worden gezegend met den gelovigen Abraham.
10Hi rala Buku Tomoroli' owi te'uki' hewa toi: "Hema to uma tida mpotuku' butu nyala parenta to te'uki' hi rala Atura Musa, bate natotowi-ra Alata'ala." Jadi', hema to doko' jadi' monoa' hi poncilo Alata'ala hi kampotuku' -ra Atura Musa, natotowi Alata'ala lau-ra mpai', apa' uma hema to mpokule' mpotuku' omea.
10Want zovelen als er uit de werken der wet zijn, die zijn onder den vloek; want er is geschreven: Vervloekt is een iegelijk, die niet blijft in al hetgeen geschreven is in het boek der wet, om dat te doen.
11Jadi', monoto-mi tahilo: uma ria haduaa to monoa' hi poncilo Alata'ala ngkai petuku' -ra hi Atura Musa. Apa' ria wo'o lolita Buku Tomoroli' to mpo'uli' hewa toi: "Tauna to monoa' hi poncilo Alata'ala mporata katuwua' to lompe' ngkai pepangala' -ra."
11En dat niemand door de wet gerechtvaardigd wordt voor God, is openbaar; want de rechtvaardige zal uit het geloof leven.
12Ane doko' jadi' monoa' -ta hi poncilo Alata'ala hante petuku' -ta hi Atura Musa, batua-na mposarumaka po'ingku-ta moto, uma-ta mepangala' hi Alata'ala. Apa' ria te'uki' hi rala Buku Tomoroli' to mpo'uli': "Hema to mpobabehi hawe'ea atura toe, hira' -mi to mporata katuwua' ngkai atura toe."
12Doch de wet is niet uit het geloof; maar de mens, die deze dingen doet, zal door dezelve leven.
13Kita' omea masipato' natotowi Alata'ala apa' tatiboki Atura-na. Aga nau' wae, Kristus mpobahaka-tamo ngkai totowi toe. Te'uki' hi rala Buku Tomoroli' owi hewa toi: "Tauna to ratoe hi kaju bona rapatehi, tauna toei natotowi Alata'ala." Jadi', nto'u Kristus mate hi kaju parika', Hi'a-mi to mposampei-ta mporata petotowi Alata'ala.
13Christus heeft ons verlost van den vloek der wet, een vloek geworden zijnde voor ons; want er is geschreven: Vervloekt is een iegelijk, die aan het hout hangt.
14Patuju Yesus mate raparika' toe, bona tauna to bela-ra to Yahudi wo'o ma'ala mporata rasi' to najanci Alata'ala hi Abraham. Mporata-ra rasi' toe ngkai posidaia' -ra hante Yesus Kristus. Jadi', ane mepangala' -ta hi Yesus Kristus to mate raparika', mporata-tamo Inoha' Tomoroli' to najanci Alata'ala owi.
14Opdat de zegening van Abraham tot de heidenen komen zou in Christus Jezus, en opdat wij de belofte des Geestes verkrijgen zouden door het geloof.
15Ompi' -ompi', ku'ala' tonco ngkai katuwu' -ta eo-eo-na. Rapa' -na ria hadua tauna to mpo'uki' sura pojanci. Ane sura-na toe mpolia' nateke-mi pai' rasaa' ntuku' ada topoparenta, tau ntani' -na uma ma'ala mpodonihii ihi' -na ba mpolawa' kadupa' -na.
15Broeders, ik spreek naar den mens: zelfs eens mensen verbond, dat bevestigd is, doet niemand te niet, of niemand doet daartoe.
16Wae wo'o hante pojanci Alata'ala-e ompi'. Alata'ala mpobabehi janci-na hi Abraham pai' hi muli-na. (Penotohi lompe' lolita tohe'e we'i. Uma ria te'uki' hewa toi: Alata'ala mpobabehi janci-na "hi muli-muli Abraham" to wori'. To te'uki' hewa toi: Alata'ala mpobabehi janci-na "hi muli Abraham," hewa to hadua-wadi, apa' to ratoa' hante lolita toe, muli Abraham to hadua-wadi, Hi'a-mi Kristus.)
16Nu zo zijn de beloftenissen tot Abraham en zijn zaad gesproken. Hij zegt niet: En den zaden, als van velen; maar als van een: En uw zade; hetwelk is Christus.
17Jadi', poko batua lolita rapa' -ku we'i hewa toi: Pojanci Alata'ala hi Abraham mpolia' nasaa' -mi Alata'ala. Opo' atu tolu mpulu' mpae oti toe, Alata'ala mpowai' wo'o-mi Atura-na hi manusia'. Tapi' uma-i mo'ungkere' ngkai pojanci-na hi Abraham alaa-na uma-pi oko. Pojanci-na hi Abraham toe bate kana madupa'.
17En dit zeg ik: Het verbond, dat te voren van God bevestigd is op Christus, wordt door de wet, die na vierhonderd en dertig jaren gekomen is, niet krachteloos gemaakt, om de beloftenis te niet te doen.
18Ane rapa' -na muli Abraham kana mpotuku' Atura Musa bona mporata napa to najanci Alata'ala, batua-na uma raratai rasi' toe ngkai pojanci Alata'ala. Tapi' Alata'ala mpowai' Abraham rasi' toe sabana pojanci-na. Rasi' toe pewai' mara ngkai kabula rala-na Alata'ala.
18Want indien de erfenis uit de wet is, zo is zij niet meer uit de beloftenis; maar God heeft ze Abraham door de beloftenis genadiglijk gegeven.
19Jadi', meka' ria mpai' tauna to mpo'uli' hewa toi: "Ane wae-di, napa lau-mi patuju-na Atura Musa-e?" Alata'ala mpowai' Atura Musa ngkabokoa' ngkai pojanci-na hi Abraham, pai' patuju-na bona mpakanoto hi manusia' kamojeko' -ra mpotiboki konoa-na. Patuju Alata'ala, bona manusia' mpotuku' Atura Musa toe duu' -na rata muli-na Abraham to ralowa hi rala pojanci Alata'ala owi, Hi'a-mi Kristus. Alata'ala mpopahawa' mala'eka-na mpoparata Atura-na hi Musa, pai' Musa toei to jadi' tauntongo' to mpoparata Atura Pue' hi ntodea.
19Waartoe is dan de wet? Zij is om der overtredingen wil daarbij gesteld, totdat het zaad zou gekomen zijn, dien het beloofd was; en zij is door de engelen besteld in de hand des Middelaars.
20Jadi', Atura Musa rata hi ntodea mpake' tauntongo'. Tapi' nto'u-na Alata'ala mpobabehi janci-na hi Abraham, uma-hana ria tauntongo'. Alata'ala hadudua-na-wadi to mpobabehi janci toe.
20En de Middelaar is niet Middelaar van een, maar God is een.
21Jadi', ha mosisala Atura Musa pai' pojanci Alata'ala? Uma-hawo. Ane rapa' -na ma'ala tatuku' atura-atura to matantu bona tarata katuwua' to lompe', tantu atura toe-mi-hawo jadi' ohea-ta jadi' monoa' hi poncilo Alata'ala.
21Is dan de wet tegen de beloftenissen Gods? Dat zij verre; want indien er een wet gegeven ware, die machtig was levend te maken, zo zou waarlijk de rechtvaardigheid uit de wet zijn.
22Tapi' hi rala Buku Tomoroli' te'uki' hewa toi: hawe'ea manusia' masala' hi poncilo Alata'ala sabana jeko' -ra. Jadi', uma ria ohea ntani' -na jadi' monoa' hi poncilo-na, muntu' pepangala' -ta hi Yesus Kristus-wadi. Katuwua' to lompe' to najanci Alata'ala, bate nawai' hi hema-hema to mepangala'.
22Maar de Schrift heeft het alles onder de zonde besloten, opdat de belofte uit het geloof van Jezus Christus aan de gelovigen zou gegeven worden.
23Owi, kako'ia-ta mpo'incai mepangala' hi Yesus, mengkoru-ta hi atura pai' parenta. Katuwu' -ta nto'u toe ma'ala rarapai' -ki tauna to ratarungku', apa' tehoo' -ta hante wori' nyala atura pai' parenta. Tehoo' -ta hante atura pai' parenta toe, duu' -na rata-mi tempo-na Alata'ala mpopo'incai-ta kahema-nai Kristus pai' -ta mepangala' hi Hi'a.
23Doch eer het geloof kwam, waren wij onder de wet in bewaring gesteld, en zijn besloten geweest tot op het geloof, dat geopenbaard zou worden.
24Atura Musa ma'ala rarapai' -ki guru to mpotete' -ta, duu' -na ta'inca-imi Kristus, bona kita' jadi' monoa' hi poncilo Alata'ala sabana pepangala' -ta hi Kristus.
24Zo dan, de wet is onze tuchtmeester geweest tot Christus, opdat wij uit het geloof zouden gerechtvaardigd worden.
25Jadi' hewa too-toi, uma-pi ria kalaua-na tapengkorui Atura Musa bona ke jadi' monoa' -ta hi poncilo Alata'ala. Apa' mpolia' monoa' -tamo hi poncilo-na sabana pepangala' -ta hi Kristus.
25Maar als het geloof gekomen is, zo zijn wij niet meer onder den tuchtmeester.
26Jadi', ana' Alata'ala omea-mokoi ompi' sabana pepangala' -ni hi Kristus Yesus.
26Want gij zijt allen kinderen Gods door het geloof in Christus Jezus.
27Apa' raniu' omea-mokoi jadi' topetuku' Kristus, pai' hi poncilo Alata'ala, hibalia hante Kristus-mokoi.
27Want zovelen als gij in Christus gedoopt zijt, hebt gij Christus aangedaan.
28Alata'ala uma mpelence ba to'apa-ta: to Yahudi ba bela to Yahudi, to tuwu' batua ba to tuwu' maradika, tomane ba tobine-- hi poncilo Alata'ala hibalia omea-koi sabana posidaia' -ni hante Kristus Yesus.
28Daarin is noch Jood noch Griek; daarin is noch dienstbare noch vrije; daarin is geen man en vrouw; want gij allen zijt een in Christus Jezus.
29Jadi', apa' lawi' mosidai' hante Kristus-mokoie, muli Abraham wo'o-moko-koiwo, pai' mporata wo'o-moko-koiwo napa to najanci Alata'ala hi Abraham.
29En indien gij van Christus zijt, zo zijt gij dan Abrahams zaad, en naar de beloftenis erfgenamen.