¹The first book I wrote, Theophilus, concerned all that Jesus began both to do and to teach,

¹I min förra skrift, gode Teofilus, har jag berättat om allt vad Jesus gjorde och lärde,

²until the day in which he was received up, after he had given commandment through the Holy Spirit to the apostles whom he had chosen.

²ända till den dag då han blev upptagen, sedan han genom helig ande hade givit sina befallningar åt apostlarna som han hade utvalt.

³To these he also showed himself alive after he suffered, by many proofs, appearing to them over a period of forty days, and speaking about God’s Kingdom.

³För dem hade han ock genom många säkra bevis tett sig såsom levande, efter utståndet lidande; ty under fyrtio dagar lät han sig ses av dem och talade med dem om Guds rike.

⁴Being assembled together with them, he commanded them, “Don’t depart from Jerusalem, but wait for the promise of the Father, which you heard from me.

⁴När han då var tillsammans med dem, bjöd han dem och sade: »Lämnen icke Jerusalem, utan förbiden där vad Fadern har utlovat, det varom I haven hört av mig.

⁵ For John indeed baptized in water, but you will be baptized in the Holy Spirit not many days from now.”

⁵Ty Johannes döpte med vatten, men få dagar härefter skolen I bliva döpta i helig ande.»

⁶Therefore when they had come together, they asked him, “Lord, are you now restoring the kingdom to Israel?”

⁶Då de nu hade kommit tillhopa, frågade de honom och sade: »Herre, skall du nu i denna tid upprätta igen riket åt Israel?»

⁷He said to them, “It isn’t for you to know times or seasons which the Father has set within his own authority.

⁷Han svarade dem: »Det tillkommer icke eder att få veta tider eller stunder som Fadern i sin makt har fastställt.

⁸ But you will receive power when the Holy Spirit has come upon you. You will be witnesses to me in Jerusalem, in all Judea and Samaria, and to the uttermost parts of the earth.”

⁸Men när den helige Ande kommer över eder, skolen I undfå kraft och bliva mina vittnen, både i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien, och sedan intill jordens ända.»

⁹When he had said these things, as they were looking, he was taken up, and a cloud received him out of their sight.

⁹När han hade sagt detta, lyftes han inför deras ögon upp i höjden, och en sky tog honom bort ur deras åsyn.

¹⁰While they were looking steadfastly into the sky as he went, behold, two men stood by them in white clothing,

¹⁰Och medan de skådade mot himmelen, under det han for upp, se, då stodo hos dem två män i vita kläder.

¹¹who also said, “You men of Galilee, why do you stand looking into the sky? This Jesus, who was received up from you into the sky will come back in the same way as you saw him going into the sky.”

¹¹Och dessa sade: »I galileiske män, varför stån I och sen mot himmelen? Denne Jesus, som har blivit upptagen från eder till himmelen, han skall komma igen på samma sätt som I haven sett honom fara upp till himmelen.»

¹²Then they returned to Jerusalem from the mountain called Olivet, which is near Jerusalem, a Sabbath day’s journey away.

¹²Sedan vände de tillbaka till Jerusalem från det berg som kallas Oljeberget, vilket ligger nära Jerusalem, icke längre därifrån, än man får färdas på en sabbat.

¹³When they had come in, they went up into the upper room, where they were staying; that is Peter, John, James, Andrew, Philip, Thomas, Bartholomew, Matthew, James the son of Alphaeus, Simon the Zealot, and Judas the son of James.

¹³Och när de hade kommit dit, gingo de upp i den sal i övre våningen, där de plägade vara tillsammans: Petrus och Johannes och Jakob och Andreas, Filippus och Tomas, Bartolomeus och Matteus, Jakob, Alfeus' son, och Simon ivraren och Judas, Jakobs son.

¹⁴All these with one accord continued steadfastly in prayer and supplication, along with the women, and Mary the mother of Jesus, and with his brothers.

¹⁴Alla dessa höllo endräktigt ut i bön tillika med Maria, Jesu moder, och några andra kvinnor samt Jesu bröder.

¹⁵In these days, Peter stood up in the midst of the disciples (and the number of names was about one hundred twenty), and said,

¹⁵En av de dagarna stod Petrus upp och talade bland bröderna, som då voro församlade till ett antal av omkring etthundratjugu; han sade:

¹⁶“Brothers, it was necessary that this Scripture should be fulfilled, which the Holy Spirit spoke before by the mouth of David concerning Judas, who was guide to those who took Jesus.

¹⁶»Mina bröder, det skriftens ord skulle fullbordas, som den helige Ande genom Davids mun hade profetiskt talat om Judas, vilken blev vägvisare åt de män som grepo Jesus.

¹⁷For he was numbered with us, and received his portion in this ministry.

¹⁷Han var ju räknad bland oss och hade också fått detta ämbete på sin lott.

¹⁸Now this man obtained a field with the reward for his wickedness, and falling headlong, his body burst open, and all his intestines gushed out.

¹⁸Och med de penningar han hade fått såsom lön för sin ogärning förvärvade han sig en åker. Men han störtade framstupa ned, och hans kropp brast mitt itu, så att alla hans inälvor gåvo sig ut.

¹⁹It became known to everyone who lived in Jerusalem that in their language that field was called ‘Akeldama,’ that is, ‘The field of blood.’

¹⁹Detta blev bekant för alla Jerusalems invånare, och så blev den åkern på deras tungomål kallad Akeldamak (det betyder Blodsåkern).

²⁰For it is written in the book of Psalms, ‘Let his habitation be made desolate. Let no one dwell therein;’ Psalm 69:25 and, ‘Let another take his office.’ Psalm 109:8

²⁰Så är ju skrivet i Psalmernas bok: 'Hans gård blive öde, och ingen må finnas, som bor däri'; och vidare: 'Hans ämbete tage en annan.'

²¹“Of the men therefore who have accompanied us all the time that the Lord Jesus went in and out among us,

²¹Därför bör nu någon av de män som följde oss under hela den tid då Herren Jesus gick ut och in bland oss,

²²beginning from the baptism of John, to the day that he was received up from us, of these one must become a witness with us of his resurrection.”

²²allt ifrån den dag då han döptes av Johannes ända till den dag då han blev upptagen och skildes ifrån oss -- någon av dessa män bör insättas till att jämte oss vittna om hans uppståndelse.»

²³They put forward two, Joseph called Barsabbas, who was surnamed Justus, and Matthias.

²³Därefter ställde de fram två: Josef (som kallades Barsabbas och hade tillnamnet Justus) och Mattias.

²⁴They prayed, and said, “You, Lord, who know the hearts of all men, show which one of these two you have chosen

²⁴Och de bådo och sade: »Herre, du som känner allas hjärtan, visa oss vilken av dessa två du har utvalt

²⁵to take part in this ministry and apostleship from which Judas fell away, that he might go to his own place.”

²⁵till att få den plats såsom tjänare och apostel, vilken Judas övergav, för att gå till den plats som var hans.»

²⁶They drew lots for them, and the lot fell on Matthias, and he was numbered with the eleven apostles.

²⁶Och de drogo lott om dem, och lotten föll på Mattias. Och så blev denne, jämte de elva, räknad såsom apostel.