¹A good name is better than fine perfume; and the day of death better than the day of one’s birth.

¹Ty vem vet vad gott som skall hända en människa i livet, under de fåfängliga livsdagar som hon får framleva, lik en skugga? Och vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske under solen?

²It is better to go to the house of mourning than to go to the house of feasting: for that is the end of all men, and the living should take this to heart.

²Bättre är gott namn än god salva, och bättre är dödens dag än födelsedagen.

³Sorrow is better than laughter; for by the sadness of the face the heart is made good.

³Bättre än att gå i gästabudshus är det att gå i sorgehus; ty där är änden för alla människor, och den efterlevande må lägga det på hjärtat.

⁴The heart of the wise is in the house of mourning; but the heart of fools is in the house of mirth.

⁴Bättre är grämelse än löje, ty av det som gör ansiktet sorgset far hjärtat väl.

⁵It is better to hear the rebuke of the wise, than for a man to hear the song of fools.

⁵De visas hjärtan äro i sorgehus, och dårarnas hjärtan i hus där man glädes.

⁶For as the crackling of thorns under a pot, so is the laughter of the fool. This also is vanity.

⁶Bättre är att höra förebråelser av en vis man än att få höra sång av dårar.

⁷Surely extortion makes the wise man foolish; and a bribe destroys the understanding.

⁷Ty såsom sprakandet av törne under grytan, så är dårarnas löje. Också detta är fåfänglighet.

⁸Better is the end of a thing than its beginning. The patient in spirit is better than the proud in spirit.

⁸Ty vinningslystnad gör den vise till en dåre, och mutor fördärva hjärtat.

⁹Don’t be hasty in your spirit to be angry, for anger rests in the bosom of fools.

⁹Bättre är slutet på en sak än dess begynnelse; bättre är en tålmodig man än en högmodig.

¹⁰Don’t say, “Why were the former days better than these?” For you do not ask wisely about this.

¹⁰Var icke för hastig i ditt sinne till att gräma dig, ty grämelse bor i dårars bröst.

¹¹Wisdom is as good as an inheritance. Yes, it is more excellent for those who see the sun.

¹¹Spörj icke: »Varav kommer det att forna dagar voro bättre än våra?» Ty icke av vishet kan du fråga så.

¹²For wisdom is a defense, even as money is a defense; but the excellency of knowledge is that wisdom preserves the life of him who has it.

¹²Jämgod med arvgods är vishet, ja, hon är förmer i värde för dom som se solen.

¹³Consider the work of God, for who can make that straight, which he has made crooked?

¹³Ty under vishetens beskärm är man såsom under penningens beskärm, men den förståndiges förmån är att visheten behåller sin ägare vid liv.

¹⁴In the day of prosperity be joyful, and in the day of adversity consider; yes, God has made the one side by side with the other, to the end that man should not find out anything after him.

¹⁴Se på Guds verk; vem kan göra rakt vad han har gjort krokigt?

¹⁵All this have I seen in my days of vanity: there is a righteous man who perishes in his righteousness, and there is a wicked man who lives long in his evildoing.

¹⁵Var alltså vid gott mod under den goda dagen, och betänk under den onda dagen att Gud har gjort denna såväl som den andra, för att människan icke skall kunna utfinna något om det som skall ske, när hon är borta.

¹⁶Don’t be overly righteous, neither make yourself overly wise. Why should you destroy yourself?

¹⁶Det ena som det andra har jag sett under mina fåfängliga dagar: mången rättfärdig som har förgåtts i sin rättfärdighet, och mången orättfärdig som länge har fått leva i sin ondska.

¹⁷Don’t be too wicked, neither be foolish. Why should you die before your time?

¹⁷Var icke alltför rättfärdighet, och var icke alltför mycket vis; icke vill du fördärva dig själv?

¹⁸It is good that you should take hold of this. Yes, also from that don’t withdraw your hand; for he who fears God will come forth from them all.

¹⁸Var icke alltför orättfärdig, och var icke en dåre; icke vill du dö i förtid?

¹⁹Wisdom is a strength to the wise man more than ten rulers who are in a city.

¹⁹Det är bäst att du håller fast vid det ena, utan att ändå släppa det andra; ty den som fruktar Gud finner en utväg ur allt detta.

²⁰Surely there is not a righteous man on earth, who does good and doesn’t sin.

²⁰Visheten gör den vise starkare än tio väldiga i staden.

²¹Also don’t take heed to all words that are spoken, lest you hear your servant curse you;

²¹Ty ingen människa är så rättfärdig på jorden, att hon gör vad gott är och icke begår någon synd.

²²for often your own heart knows that you yourself have likewise cursed others.

²²Akta icke heller på alla ord som man talar, eljest kunde du få höra din egen tjänare uttala förbannelser över dig.

²³All this have I proved in wisdom. I said, “I will be wise”; but it was far from me.

²³Ditt hjärta vet ju att du själv mången gång har uttalat förbannelser över andra.

²⁴That which is, is far off and exceedingly deep. Who can find it out?

²⁴Detta allt har jag försökt att utröna genom vishet. Jag sade: »Jag vill bliva vis», men visheten förblev fjärran ifrån mig.

²⁵I turned around, and my heart sought to know and to search out, and to seek wisdom and the scheme of things, and to know that wickedness is stupidity, and that foolishness is madness.

²⁵Ja, tingens väsen ligger i fjärran, djupt nere i djupet; vem kan utgrunda det?

²⁶I find more bitter than death the woman whose heart is snares and traps, whose hands are chains. Whoever pleases God shall escape from her; but the sinner will be ensnared by her.

²⁶När jag vände mig med mitt hjärta till att eftersinna och begrunda, och till att söka visheten och det som är huvudsumman, och till att förstå ogudaktigheten i dess dårskap och dåraktigheten i dess oförnuft,

²⁷“Behold, I have found this,” says the Preacher, “one to another, to find out the scheme;

²⁷då fann jag något som var bittrare än döden: kvinnan, hon som själv är ett nät, och har ett hjärta som är en snara, och armar som äro bojor. Den som täckes Gud kan undkomma henne, men syndaren bliver hennes fånge.

²⁸which my soul still seeks; but I have not found. One man among a thousand have I found; but I have not found a woman among all those.

²⁸Se, detta fann jag, säger Predikaren, i det jag lade det ena till det andra för att komma till huvudsumman.

²⁹Behold, this only have I found: that God made man upright; but they search for many schemes.”

²⁹Något gives, som min själ beständigt har sökt, men som jag icke har funnit: väl har jag funnit en man bland tusen, men en kvinna har jag icke funnit i hela hopen.

³⁰Dock se, detta har jag funnit, att Gud har gjort människorna sådana de borde vara, men själva tänka de ut mångahanda funder.