¹I said, “I will watch my ways, so that I don’t sin with my tongue. I will keep my mouth with a bridle while the wicked is before me.”

¹För sångmästaren, till Jedutun; en psalm av David.

²I was mute with silence. I held my peace, even from good. My sorrow was stirred.

²Jag sade: »Jag vill akta på vad jag gör, så att jag icke syndar med min tunga; jag vill akta på att tygla min mun, så länge den ogudaktige är för mina ögon.»

³My heart was hot within me. While I meditated, the fire burned: I spoke with my tongue:

³Jag blev stum och tyst, jag teg i min sorg; man jag upprördes av smärta.

⁴“Yahweh, show me my end, what is the measure of my days. Let me know how frail I am.

⁴Mitt hjärta blev brinnande i mitt bröst: när jag begrundade, upptändes en eld i mig; jag talade med min tunga.

⁵Behold, you have made my days handbreadths. My lifetime is as nothing before you. Surely every man stands as a breath.” Selah.

⁵HERRE, lär mig betänka att jag måste få en ände, och vad som är mina dagars mått, så att jag förstår huru förgänglig jag är.

⁶“Surely every man walks like a shadow. Surely they busy themselves in vain. He heaps up, and doesn’t know who shall gather.

⁶Se, såsom en handsbredd har du gjort mina dagars mått, och min livslängd är såsom intet inför dig; fåfänglighet allenast äro alla människor, huru säkra de än stå. Sela.

⁷Now, Lord, what do I wait for? My hope is in you.

⁷Såsom en drömbild allenast gå de fram, fåfänglighet allenast är deras ävlan; de samla tillhopa och veta icke vem som skall få det.

⁸Deliver me from all my transgressions. Don’t make me the reproach of the foolish.

⁸Och nu, vad förbidar jag, Herre? Till dig står mitt hopp.

⁹I was mute. I didn’t open my mouth, because you did it.

⁹Befria mig från alla mina överträdelser, låt mig icke bliva till smälek för dåren.

¹⁰Remove your scourge away from me. I am overcome by the blow of your hand.

¹⁰Jag tiger och upplåter icke min mun; ty det är du som har gjort det.

¹¹When you rebuke and correct man for iniquity, You consume his wealth like a moth. Surely every man is but a breath.” Selah.

¹¹Vänd av ifrån mig din plåga; för din hands aga försmäktar jag.

¹²“Hear my prayer, Yahweh, and give ear to my cry. Don’t be silent at my tears. For I am a stranger with you, a foreigner, as all my fathers were.

¹²Om du tuktar någon med näpst för missgärning, så är det ute med hans härlighet, såsom när mal krossas. Fåfänglighet allenast äro alla människor. Sela.

¹³Oh spare me, that I may recover strength, before I go away, and exist no more.”

¹³Hör min bön, o HERRE, och lyssna till mitt rop, tig icke vid mina tårar; ty jag är en främling i ditt hägn, en gäst såsom alla mina fäder.

¹⁴Vänd ifrån mig din blick, så att jag får vederkvickas, innan jag går hädan och icke mer är till.