¹Therefore I urge you, brothers, by the mercies of God, to present your bodies a living sacrifice, holy, acceptable to God, which is your spiritual service.

¹Så förmanar jag nu eder, mina bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära edra kroppar till ett levande, heligt och Gud välbehagligt offer -- eder andliga tempeltjänst.

²Don’t be conformed to this world, but be transformed by the renewing of your mind, so that you may prove what is the good, well-pleasing, and perfect will of God.

²Och skicken eder icke efter denna tidsålders väsende, utan förvandlen eder genom edert sinnes förnyelse, så att I kunnen pröva vad som är Guds vilja, vad som är gott och välbehagligt och fullkomligt.

³For I say, through the grace that was given me, to every man who is among you, not to think of himself more highly than he ought to think; but to think reasonably, as God has apportioned to each person a measure of faith.

³Ty i kraft av den nåd som har blivit mig given, tillsäger jag var och en av eder att icke hava högre tankar om sig än tillbörligt är, utan tänka blygsamt, i överensstämmelse med det mått av tro som Gud har tilldelat var och en.

⁴For even as we have many members in one body, and all the members don’t have the same function,

⁴Ty såsom vi i en och samma kropp hava många lemmar, men alla lemmarna icke hava samma förrättning,

⁵so we, who are many, are one body in Christ, and individually members one of another.

⁵så utgöra ock vi, fastän många, en enda kropp i Kristus, men var för sig äro vi lemmar, varandra till tjänst.

⁶Having gifts differing according to the grace that was given to us, if prophecy, let us prophesy according to the proportion of our faith;

⁶Och vi hava olika gåvor, alltefter den nåd som har blivit oss given. Har någon profetians gåva, så bruke han den efter måttet av sin tro;

⁷or service, let us give ourselves to service; or he who teaches, to his teaching;

⁷har någon fått en tjänst, så akte han på tjänsten; är någon satt till lärare, så akte han på sitt lärarkall;

⁸or he who exhorts, to his exhorting: he who gives, let him do it with liberality; he who rules, with diligence; he who shows mercy, with cheerfulness.

⁸är någon satt till att förmana, så akte han på sin plikt att förmana. Den som delar ut gåvor, han göre det med gott hjärta; den som är satt till föreståndare, han vare det med nit; den som övar barmhärtighet, han göre det med glädje.

⁹Let love be without hypocrisy. Abhor that which is evil. Cling to that which is good.

⁹Eder kärlek vare utan skrymtan; avskyn det onda, hållen fast vid det goda.

¹⁰In love of the brothers be tenderly affectionate one to another; in honor preferring one another;

¹⁰Älsken varandra av hjärtat i broderlig kärlek; söken överträffa varandra i inbördes hedersbevisning.

¹¹not lagging in diligence; fervent in spirit; serving the Lord;

¹¹Varen icke tröga, där det gäller nit; varen brinnande i anden, tjänen Herren.

¹²rejoicing in hope; enduring in troubles; continuing steadfastly in prayer;

¹²Varen glada i hoppet, tåliga i bedrövelsen, uthålliga i bönen.

¹³contributing to the needs of the saints; given to hospitality.

¹³Tagen del i de heligas behov. Varen angelägna om att bevisa gästvänlighet.

¹⁴Bless those who persecute you; bless, and don’t curse.

¹⁴Välsignen dem som förfölja eder; välsignen, och förbannen icke.

¹⁵Rejoice with those who rejoice. Weep with those who weep.

¹⁵Glädjens med dem som äro glada, gråten med dem som gråta.

¹⁶Be of the same mind one toward another. Don’t set your mind on high things, but associate with the humble. Don’t be wise in your own conceits.

¹⁶Varen ens till sinnes med varandra. Haven icke edert sinne vänt till vad högt är, utan hållen eder till det som är ringa. Hållen icke eder själva för kloka.

¹⁷Repay no one evil for evil. Respect what is honorable in the sight of all men.

¹⁷Vedergällen ingen med ont för ont. Vinnläggen eder om vad gott är inför var man.

¹⁸If it is possible, as much as it is up to you, be at peace with all men.

¹⁸Hållen frid med alla människor, om möjligt är, och så mycket som på eder beror.

¹⁹Don’t seek revenge yourselves, beloved, but give place to God’s wrath. For it is written, “Vengeance belongs to me; I will repay, says the Lord.” Deuteronomy 32:35

¹⁹Hämnens icke eder själva, mina älskade, utan lämnen rum för vredesdomen; ty det är skrivet: »Min är hämnden, jag skall vedergälla det, säger Herren.»

²⁰Therefore “If your enemy is hungry, feed him. If he is thirsty, give him a drink; for in doing so, you will heap coals of fire on his head.” Proverbs 25:21-22

²⁰Fastmer, »om din ovän är hungrig, så giv honom att äta, om han är törstig, så giv honom att dricka; ty om du så gör, samlar du glödande kol på hans huvud.»

²¹Don’t be overcome by evil, but overcome evil with good.

²¹Låt dig icke övervinnas av det onda, utan övervinn det onda med det goda.