King James Version

Svenska 1917

1 Corinthians

15

1Moreover, brethren, I declare unto you the gospel which I preached unto you, which also ye have received, and wherein ye stand;
1Mina bröder, jag vill påminna eder om det evangelium som jag förkunnade för eder, som I jämväl togen emot, och som I ännu stån kvar i,
2By which also ye are saved, if ye keep in memory what I preached unto you, unless ye have believed in vain.
2genom vilket I ock bliven frälsta; jag vill påminna eder om huru jag förkunnade det för eder, såframt I eljest hållen fast därvid -- om nu icke så är att I förgäves haven kommit till tro.
3For I delivered unto you first of all that which I also received, how that Christ died for our sins according to the scriptures;
3Jag meddelade eder ju såsom ett huvudstycke vad jag själv hade undfått: att Kristus dog för våra synder, enligt skrifterna,
4And that he was buried, and that he rose again the third day according to the scriptures:
4och att han blev begraven, och att han har uppstått på tredje dagen, enligt skrifterna,
5And that he was seen of Cephas, then of the twelve:
5och att han visade sig för Cefas och sedan för de tolv.
6After that, he was seen of above five hundred brethren at once; of whom the greater part remain unto this present, but some are fallen asleep.
6Därefter visade han sig för mer än fem hundra bröder på en gång, av vilka de flesta ännu leva kvar, medan några äro avsomnade.
7After that, he was seen of James; then of all the apostles.
7Därefter visade han sig för Jakob och sedan för alla apostlarna.
8And last of all he was seen of me also, as of one born out of due time.
8Allra sist visade han sig också för mig, som är att likna vid ett ofullgånget foster.
9For I am the least of the apostles, that am not meet to be called an apostle, because I persecuted the church of God.
9Ty jag är den ringaste bland apostlarna, ja, icke ens värdig att kallas apostel, jag som har förföljt Guds församling.
10But by the grace of God I am what I am: and his grace which was bestowed upon me was not in vain; but I laboured more abundantly than they all: yet not I, but the grace of God which was with me.
10Men genom Guds nåd är jag vad jag är, och hans nåd mot mig har icke varit fåfäng, utan jag har arbetat mer än de alla -- dock icke jag, utan Guds nåd, som har varit med mig.
11Therefore whether it were I or they, so we preach, and so ye believed.
11Det må nu vara jag eller de andra, så är det på det sättet vi predika, och på det sättet I haven kommit till tro.
12Now if Christ be preached that he rose from the dead, how say some among you that there is no resurrection of the dead?
12Om det nu predikas om Kristus att han har uppstått från de döda, huru kunna då somliga bland eder säga att det icke finnes någon uppståndelse från de döda?
13But if there be no resurrection of the dead, then is Christ not risen:
13Om det åter icke finnes någon uppståndelse från de döda, då har icke heller Kristus uppstått.
14And if Christ be not risen, then is our preaching vain, and your faith is also vain.
14Men om Kristus icke har uppstått, då är ju vår predikan fåfäng, då är ock eder tro fåfäng;
15Yea, and we are found false witnesses of God; because we have testified of God that he raised up Christ: whom he raised not up, if so be that the dead rise not.
15då befinnas vi ock vara falska Guds vittnen, eftersom vi hava vittnat mot Gud att han har uppväckt Kristus, som han icke har uppväckt, om det är sant att döda icke uppstå.
16For if the dead rise not, then is not Christ raised:
16Ja, om döda icke uppstå, så har ej heller Kristus uppstått.
17And if Christ be not raised, your faith is vain; ye are yet in your sins.
17Men om Kristus icke har uppstått, så är eder tro förgäves; I ären då ännu kvar i edra synder.
18Then they also which are fallen asleep in Christ are perished.
18Då hava ju ock de gått förlorade, som hava avsomnat i Kristus.
19If in this life only we have hope in Christ, we are of all men most miserable.
19Om vi i detta livet hava i Kristus haft vårt hopp, och därav intet bliver, då äro vi de mest ömkansvärda av alla människor.
20But now is Christ risen from the dead, and become the firstfruits of them that slept.
20Men nu har Kristus uppstått från de döda, såsom förstlingen av de avsomnade.
21For since by man came death, by man came also the resurrection of the dead.
21Ty eftersom döden kom genom en människa, så kom ock genom en människa de dödas uppståndelse.
22For as in Adam all die, even so in Christ shall all be made alive.
22Och såsom i Adam alla dö, så skola ock i Kristus alla göras levande.
23But every man in his own order: Christ the firstfruits; afterward they that are Christ's at his coming.
23Men var och en i sin ordning: Kristus såsom förstlingen, därnäst, vid Kristi tillkommelse, de som höra honom till.
24Then cometh the end, when he shall have delivered up the kingdom to God, even the Father; when he shall have put down all rule and all authority and power.
24Därefter kommer änden, då när han överlämnar riket åt Gud och Fadern, sedan han från andevärldens alla furstar och alla väldigheter och makter har tagit all deras makt.
25For he must reign, till he hath put all enemies under his feet.
25Ty han måste regera »till dess han har lagt alla sina fiender under sina fötter».
26The last enemy that shall be destroyed is death.
26Sist bland hans fiender bliver ock döden berövad all sin makt;
27For he hath put all things under his feet. But when he saith all things are put under him, it is manifest that he is excepted, which did put all things under him.
27ty »allt har han lagt under hans fötter». Men när det heter att »allt är honom underlagt», då är uppenbarligen den undantagen, som har lagt allt under honom.
28And when all things shall be subdued unto him, then shall the Son also himself be subject unto him that put all things under him, that God may be all in all.
28Och sedan allt har blivit Sonen underlagt, då skall ock Sonen själv giva sig under den som har lagt allt under honom. Och så skall Gud bliva allt i alla.
29Else what shall they do which are baptized for the dead, if the dead rise not at all? why are they then baptized for the dead?
29Vad kunna annars de som låta döpa sig för de dödas skull vinna därmed? Om så är att döda alls icke uppstå, varför låter man då döpa sig för deras skull?
30And why stand we in jeopardy every hour?
30Och varför undsätta vi oss själva var stund för faror?
31I protest by your rejoicing which I have in Christ Jesus our Lord, I die daily.
31Ty -- så sant jag i Kristus Jesus, vår Herre, kan berömma mig av eder, mina bröder -- jag lider döden dag efter dag.
32If after the manner of men I have fought with beasts at Ephesus, what advantageth it me, if the dead rise not? let us eat and drink; for to morrow we die.
32Om jag hade tänkt såsom människor pläga tänka, när jag i Efesus kämpade mot vilddjuren, vad gagnade mig då det jag gjorde? Om döda icke uppstå -- »låtom oss då äta och dricka, ty i morgon måste vi dö».
33Be not deceived: evil communications corrupt good manners.
33Faren icke vilse: »För goda seder dåligt sällskap är fördärv.»
34Awake to righteousness, and sin not; for some have not the knowledge of God: I speak this to your shame.
34Vaknen upp till rätt nykterhet, och synden icke. Somliga finnas ju, som leva i okunnighet om Gud; eder till blygd säger jag detta.
35But some man will say, How are the dead raised up? and with what body do they come?
35Nu torde någon fråga: »På vad sätt uppstå då de döda, och med hurudan kropp skola de träda fram?»
36Thou fool, that which thou sowest is not quickened, except it die:
36Du oförståndige! Det frö du sår, det får ju icke liv, om det icke först har dött.
37And that which thou sowest, thou sowest not that body that shall be, but bare grain, it may chance of wheat, or of some other grain:
37Och när du sår, då är det du sår icke den växt som en gång skall komma upp, utan ett naket korn, kanhända ett vetekorn, kanhända något annat.
38But God giveth it a body as it hath pleased him, and to every seed his own body.
38Men Gud giver det en kropp, en sådan som han vill, och åt vart frö dess särskilda kropp.
39All flesh is not the same flesh: but there is one kind of flesh of men, another flesh of beasts, another of fishes, and another of birds.
39Icke allt kött är av samma slag, utan människors har sin art, boskapsdjurs kött en annan art, fåglars kött åter en annan, fiskars återigen en annan.
40There are also celestial bodies, and bodies terrestrial: but the glory of the celestial is one, and the glory of the terrestrial is another.
40Så finnas ock både himmelska kroppar och jordiska kroppar, men de himmelska kropparnas härlighet är av ett slag, de jordiska kropparnas av ett annat slag.
41There is one glory of the sun, and another glory of the moon, and another glory of the stars: for one star differeth from another star in glory.
41En härlighet har solen, en annan härlighet har månen, åter en annan härlighet hava stjärnorna; ja, den ena stjärnan är icke lik den andra i härlighet. --
42So also is the resurrection of the dead. It is sown in corruption; it is raised in incorruption:
42Så är det ock med de dödas uppståndelse: vad som bliver sått förgängligt, det uppstår oförgängligt;
43It is sown in dishonour; it is raised in glory: it is sown in weakness; it is raised in power:
43vad som bliver sått i ringhet, det uppstår i härlighet; vad som bliver sått i svaghet, det uppstår i kraft;
44It is sown a natural body; it is raised a spiritual body. There is a natural body, and there is a spiritual body.
44här sås en »själisk» kropp, där uppstår en andlig kropp. Så visst som det finnes en »själisk» kropp, så visst finnes det ock en andlig.
45And so it is written, The first man Adam was made a living soul; the last Adam was made a quickening spirit.
45Så är ock skrivet: »Den första människan, Adam, blev en levande varelse med själ.» Den siste Adam åter blev en levandegörande ande.
46Howbeit that was not first which is spiritual, but that which is natural; and afterward that which is spiritual.
46Men icke det andliga är det första, utan det »själiska»; sedan kommer det andliga.
47The first man is of the earth, earthy; the second man is the Lord from heaven.
47Den första människan var av jorden och jordisk, den andra människan är av himmelen.
48As is the earthy, such are they also that are earthy: and as is the heavenly, such are they also that are heavenly.
48Sådan som den jordiska var, sådana äro ock de jordiska; och sådan som den himmelska är, sådana äro ock de himmelska.
49And as we have borne the image of the earthy, we shall also bear the image of the heavenly.
49Och såsom vi hava burit den jordiskas gestalt, så skola vi ock bära den himmelskas gestalt.
50Now this I say, brethren, that flesh and blood cannot inherit the kingdom of God; neither doth corruption inherit incorruption.
50Mina bröder, vad jag nu vill säga är detta, att kött och blod icke kunna få Guds rike till arvedel; ej heller får förgängligheten oförgängligheten till arvedel.
51Behold, I shew you a mystery; We shall not all sleep, but we shall all be changed,
51Se, jag säger eder en hemlighet: Vi skola icke alla avsomna, men alla skola vi bliva förvandlade,
52In a moment, in the twinkling of an eye, at the last trump: for the trumpet shall sound, and the dead shall be raised incorruptible, and we shall be changed.
52och det i ett nu, i ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Ty basunen skall ljuda, och de döda skola uppstå till oförgänglighet, och då skola vi bliva förvandlade.
53For this corruptible must put on incorruption, and this mortal must put on immortality.
53Ty detta förgängliga måste ikläda sig oförgänglighet, och detta dödliga ikläda sig odödlighet.
54So when this corruptible shall have put on incorruption, and this mortal shall have put on immortality, then shall be brought to pass the saying that is written, Death is swallowed up in victory.
54Men när detta förgängliga har iklätt sig oförgänglighet, och detta dödliga har iklätt sig odödlighet, då skall det ord fullbordas, som står skrivet: »Döden är uppslukad och seger vunnen.»
55O death, where is thy sting? O grave, where is thy victory?
55Du död, var är din seger? Du död, var är din udd?
56The sting of death is sin; and the strength of sin is the law.
56Dödens udd är synden, och syndens makt kommer av lagen.
57But thanks be to God, which giveth us the victory through our Lord Jesus Christ.
57Men Gud vare tack, som giver oss segern genom vår Herre Jesus Kristus!
58Therefore, my beloved brethren, be ye stedfast, unmoveable, always abounding in the work of the Lord, forasmuch as ye know that your labour is not in vain in the Lord.
58Alltså, mina älskade bröder, varen fasta, orubbliga, alltid överflödande i Herrens verk, eftersom I veten att edert arbete icke är fåfängt i Herren.