¹For the law having a shadow of good things to come, and not the very image of the things, can never with those sacrifices which they offered year by year continually make the comers thereunto perfect.

¹Ty lagen innehåller en skugga av det tillkommande goda, men framställer icke tingen i deras verkliga gestalt; därför kan den aldrig genom de offer som ständigt frambäras, år efter år på samma sätt, fullkomna dem som framträda med sådana.

²For then would they not have ceased to be offered? because that the worshippers once purged should have had no more conscience of sins.

²Annars skulle man väl hava upphört att offra, då ju de som så förrättade sin gudstjänst icke mer kunde veta med sig någon synd, sedan de en gång hade blivit renade.

³But in those sacrifices there is a remembrance again made of sins every year.

³Men just i offren ligger en årlig påminnelse om synd.

⁴For it is not possible that the blood of bulls and of goats should take away sins.

⁴Ty omöjligt är att tjurars och bockars blod skulle kunna borttaga synder.

⁵Wherefore when he cometh into the world, he saith, Sacrifice and offering thou wouldest not, but a body hast thou prepared me:

⁵Därför säger han vid sitt inträde i världen: »Slaktoffer och spisoffer begärde du icke, men en kropp beredde du åt mig;

⁶In burnt offerings and sacrifices for sin thou hast had no pleasure.

⁶i brännoffer och syndoffer fann du icke behag.

⁷Then said I, Lo, I come (in the volume of the book it is written of me,) to do thy will, O God.

⁷Då sade jag: 'Se, jag kommer -- i bokrullen är skrivet om mig -- för att göra din vilja, o Gud.'»

⁸Above when he said, Sacrifice and offering and burnt offerings and offering for sin thou wouldest not, neither hadst pleasure therein; which are offered by the law;

⁸Sedan han först har sagt: »Slaktoffer och spisoffer, brännoffer och syndoffer begärde du icke, och i sådana fann du icke behag» -- och dock frambäras de efter lagen --

⁹Then said he, Lo, I come to do thy will, O God. He taketh away the first, that he may establish the second.

⁹säger han vidare: »Se, jag kommer för att göra din vilja.» Så tager han bort det förra, för att sätta det andra i stället.

¹⁰By the which will we are sanctified through the offering of the body of Jesus Christ once for all.

¹⁰Och i kraft av denna »vilja» hava vi blivit helgade, därigenom att Jesu Kristi »kropp» en gång för alla har blivit offrad.

¹¹And every priest standeth daily ministering and offering oftentimes the same sacrifices, which can never take away sins:

¹¹Och alla andra präster stå dag efter dag i sin tjänst och frambära gång på gång enahanda offer, som dock aldrig kunna borttaga synder;

¹²But this man, after he had offered one sacrifice for sins for ever, sat down on the right hand of God;

¹²men sedan denne har framburit ett enda offer för synderna, sitter han för beständigt på Guds högra sida

¹³From henceforth expecting till his enemies be made his footstool.

¹³och väntar nu allenast på att »hans fiender skola bliva lagda honom till en fotapall».

¹⁴For by one offering he hath perfected for ever them that are sanctified.

¹⁴Ty med ett enda offer har han för beständigt fullkomnat dem som bliva helgade.

¹⁵Whereof the Holy Ghost also is a witness to us: for after that he had said before,

¹⁵Härom vittnar jämväl den helige Ande för oss. Ty sedan Herren hade sagt:

¹⁶This is the covenant that I will make with them after those days, saith the Lord, I will put my laws into their hearts, and in their minds will I write them;

¹⁶»Detta är det förbund som jag skall sluta med dem i kommande dagar», säger han: »Jag skall lägga mina lagar i deras hjärtan, och i deras sinnen skall jag skriva dem»;

¹⁷And their sins and iniquities will I remember no more.

¹⁷och vidare: »Deras synder och deras orättfärdiga gärningar skall jag aldrig mer komma ihåg.»

¹⁸Now where remission of these is, there is no more offering for sin.

¹⁸Men där förlåtelse för dessa är given, där behöves icke mer något offer för synd.

¹⁹Having therefore, brethren, boldness to enter into the holiest by the blood of Jesus,

¹⁹Eftersom vi nu, mina bröder, hava en fast tillförsikt att få gå in i det allraheligaste i och genom Jesu blod,

²⁰By a new and living way, which he hath consecrated for us, through the veil, that is to say, his flesh;

²⁰i det att han åt oss har invigt en ny och levande väg ditin genom förlåten -- det är genom sitt kött --

²¹And having an high priest over the house of God;

²¹och eftersom vi hava en stor överstepräst över Guds hus,

²²Let us draw near with a true heart in full assurance of faith, having our hearts sprinkled from an evil conscience, and our bodies washed with pure water.

²²så låtom oss med uppriktiga hjärtan gå fram i full trosvisshet, bestänkta till våra hjärtan och därigenom renade från ett ont samvete, och till kroppen tvagna med rent vatten.

²³Let us hold fast the profession of our faith without wavering; (for he is faithful that promised;)

²³Låtom oss oryggligt hålla fast vid hoppets bekännelse, ty den som har givit oss löftet, han är trofast.

²⁴And let us consider one another to provoke unto love and to good works:

²⁴Och låtom oss akta på varandra för att uppliva varandra till kärlek och goda gärningar;

²⁵Not forsaking the assembling of ourselves together, as the manner of some is; but exhorting one another: and so much the more, as ye see the day approaching.

²⁵låtom oss icke övergiva vår församlingsgemenskap, såsom somliga hava för sed, utan må vi förmana varandra -- detta så mycket mer som I sen huru »dagen» nalkas.

²⁶For if we sin wilfully after that we have received the knowledge of the truth, there remaineth no more sacrifice for sins,

²⁶Ty om vi med berått mod synda, sedan vi hava undfått kunskapen om sanningen, så återstår icke mer något offer för våra synder,

²⁷But a certain fearful looking for of judgment and fiery indignation, which shall devour the adversaries.

²⁷utan allenast en förskräcklig väntan på dom och glöden av en eld som skall förtära motståndarna.

²⁸He that despised Moses' law died without mercy under two or three witnesses:

²⁸Den som föraktar Moses' lag, han skall »efter två eller tre vittnens utsago» dödas utan barmhärtighet;

²⁹Of how much sorer punishment, suppose ye, shall he be thought worthy, who hath trodden under foot the Son of God, and hath counted the blood of the covenant, wherewith he was sanctified, an unholy thing, and hath done despite unto the Spirit of grace?

²⁹huru mycket svårare straff tron I icke då att den skall anses värd, som förtrampar Guds Son och aktar förbundets blod för orent -- det i vilket han har blivit helgad -- och som smädar nådens Ande!

³⁰For we know him that hath said, Vengeance belongeth unto me, I will recompense, saith the Lord. And again, The Lord shall judge his people.

³⁰Vi veta ju vem han är som sade: »Min är hämnden; jag skall vedergälla det», och åter: »Herren skall döma sitt folk.»

³¹It is a fearful thing to fall into the hands of the living God.

³¹Det är förskräckligt att falla i den levande Gudens händer.

³²But call to remembrance the former days, in which, after ye were illuminated, ye endured a great fight of afflictions;

³²Men kommen ihåg den förgångna tiden, då I, sedan ljuset hade kommit till eder, ståndaktigt uthärdaden mången lidandets kamp

³³Partly, whilst ye were made a gazingstock both by reproaches and afflictions; and partly, whilst ye became companions of them that were so used.

³³och dels själva genom smälek och misshandling bleven gjorda till ett skådespel för världen, dels leden med andra som fingo genomgå sådant.

³⁴For ye had compassion of me in my bonds, and took joyfully the spoiling of your goods, knowing in yourselves that ye have in heaven a better and an enduring substance.

³⁴Ty I haven delat de fångnas lidanden och med glädje underkastat eder att bliva berövade edra ägodelar. I vissten nämligen att I haven en egendom som är bättre och bliver beståndande.

³⁵Cast not away therefore your confidence, which hath great recompence of reward.

³⁵Så kasten nu icke bort eder frimodighet, som ju har med sig stor lön.

³⁶For ye have need of patience, that, after ye have done the will of God, ye might receive the promise.

³⁶I behöven nämligen ståndaktighet för att kunna göra Guds vilja och få vad utlovat är.

³⁷For yet a little while, and he that shall come will come, and will not tarry.

³⁷Ty »ännu en helt liten tid, så kommer den som skall komma, och han skall icke dröja;

³⁸Now the just shall live by faith: but if any man draw back, my soul shall have no pleasure in him.

³⁸och min rättfärdige skall leva av tro. Men om någon drager sig undan, så finner min själ icke behag i honom».

³⁹But we are not of them who draw back unto perdition; but of them that believe to the saving of the soul.

³⁹Dock, vi höra icke till dem som draga sig undan, sig själva till fördärv; vi höra till dem som tro och så vinna sina själar.