¹Now faith is the substance of things hoped for, the evidence of things not seen.

¹Men tron är en fast tillförsikt om det som man hoppas, en övertygelse om ting som man icke ser.

²For by it the elders obtained a good report.

²På grund av den fingo ju de gamle sitt vittnesbörd.

³Through faith we understand that the worlds were framed by the word of God, so that things which are seen were not made of things which do appear.

³Genom tron förstå vi att världen har blivit fullbordad genom ett ord av Gud, så att det man ser icke har blivit till av något synligt.

⁴By faith Abel offered unto God a more excellent sacrifice than Cain, by which he obtained witness that he was righteous, God testifying of his gifts: and by it he being dead yet speaketh.

⁴Genom tron frambar Abel åt Gud ett bättre offer än Kain, och genom den fick han det vittnesbördet att han var rättfärdig, i det Gud själv gav vittnesbörd om hans offergåvor; och genom tron talar han ännu, fastän han är död.

⁵By faith Enoch was translated that he should not see death; and was not found, because God had translated him: for before his translation he had this testimony, that he pleased God.

⁵Genom tron togs Enok bort, för att han icke skulle se döden; och »man såg honom icke mer, ty Gud tog honom bort». Förrän han togs bort, fick han nämligen det vittnesbördet att han hade täckts Gud;

⁶But without faith it is impossible to please him: for he that cometh to God must believe that he is, and that he is a rewarder of them that diligently seek him.

⁶men utan tro är det omöjligt att täckas Gud. Ty den som vill komma till Gud måste tro att han är till, och att han lönar dem som söka honom.

⁷By faith Noah, being warned of God of things not seen as yet, moved with fear, prepared an ark to the saving of his house; by the which he condemned the world, and became heir of the righteousness which is by faith.

⁷Genom tron var det som Noa, sedan han hade fått uppenbarelse om något som man ännu icke såg, i from förtröstan byggde en ark för att rädda sitt hus; och genom den blev han världen till dom och fick till arvedel den rättfärdighet som hör tron till.

⁸By faith Abraham, when he was called to go out into a place which he should after receive for an inheritance, obeyed; and he went out, not knowing whither he went.

⁸Genom tron var Abraham lydig, när han blev kallad, och han drog så ut till det land som han skulle få till arvedel; han drog ut, fastän han icke visste vart han skulle komma.

⁹By faith he sojourned in the land of promise, as in a strange country, dwelling in tabernacles with Isaac and Jacob, the heirs with him of the same promise:

⁹Genom tron bosatte han sig såsom främling i det utlovade landet, likasom i ett främmande land, och bodde i tält med Isak och Jakob, som voro hans medarvingar till samma löfte.

¹⁰For he looked for a city which hath foundations, whose builder and maker is God.

¹⁰Ty han väntade på »staden med de fasta grundvalarna», vars byggmästare och skapare är Gud.

¹¹Through faith also Sara herself received strength to conceive seed, and was delivered of a child when she was past age, because she judged him faithful who had promised.

¹¹Genom tron fick jämväl Sara, fastän överårig, kraft att bliva stammoder för en avkomma, i det hon höll den för trovärdig, som hade givit löftet.

¹²Therefore sprang there even of one, and him as good as dead, so many as the stars of the sky in multitude, and as the sand which is by the sea shore innumerable.

¹²Därför föddes ock av en och samme man, en som var så gott som död, avkomlingar »så talrika som stjärnorna på himmelen och som sanden på havets strand, som man icke kan räkna».

¹³These all died in faith, not having received the promises, but having seen them afar off, and were persuaded of them, and embraced them, and confessed that they were strangers and pilgrims on the earth.

¹³I tron dogo alla dessa, innan de ännu hade fått vad utlovat var; de hade allenast sett det i fjärran och hade hälsat det och bekänt sig vara »gäster och främlingar» på jorden.

¹⁴For they that say such things declare plainly that they seek a country.

¹⁴De som så tala giva ju därmed till känna att de söka efter ett fädernesland.

¹⁵And truly, if they had been mindful of that country from whence they came out, they might have had opportunity to have returned.

¹⁵Och om de hade menat det land som de hade gått ut ifrån, så hade de haft tillfälle att vända tillbaka dit.

¹⁶But now they desire a better country, that is, an heavenly: wherefore God is not ashamed to be called their God: for he hath prepared for them a city.

¹⁶Men nu stod deras håg till ett bättre, nämligen det himmelska. Därför blyges icke Gud för att kallas deras Gud; ty han har berett åt dem en stad.

¹⁷By faith Abraham, when he was tried, offered up Isaac: and he that had received the promises offered up his only begotten son,

¹⁷Genom tron var det som Abraham frambar Isak såsom offer, när han blev satt på prov; ja, sin ende son frambar han såsom offer, han som hade mottagit löftena,

¹⁸Of whom it was said, That in Isaac shall thy seed be called:

¹⁸han till vilken det hade blivit sagt: »Genom Isak är det som säd skall uppkallas efter dig.»

¹⁹Accounting that God was able to raise him up, even from the dead; from whence also he received him in a figure.

¹⁹Ty han tänkte på att Gud var mäktig att till och med uppväcka från de döda; från de döda fick han honom ock tillbaka, liknelsevis talat.

²⁰By faith Isaac blessed Jacob and Esau concerning things to come.

²⁰Genom tron gav jämväl Isak sin välsignelse åt Jakob och Esau för kommande tider.

²¹By faith Jacob, when he was a dying, blessed both the sons of Joseph; and worshipped, leaning upon the top of his staff.

²¹Genom tron välsignade den döende Jakob Josefs båda söner och tillbad, lutad mot ändan av sin stav.

²²By faith Joseph, when he died, made mention of the departing of the children of Israel; and gave commandment concerning his bones.

²²Genom tron talade Josef, när han låg för döden, om Israels barns uttåg och gav befallning om vad som skulle göras med hans ben.

²³By faith Moses, when he was born, was hid three months of his parents, because they saw he was a proper child; and they were not afraid of the king's commandment.

²³Genom tron blev Moses vid sin födelse dold av sina föräldrar och hölls av dem gömd i tre månader, eftersom de sågo att »det var ett vackert barn»; och de läto icke förskräcka sig av konungens påbud.

²⁴By faith Moses, when he was come to years, refused to be called the son of Pharaoh's daughter;

²⁴Genom tron försmådde Moses, sedan han hade blivit stor, att kallas Faraos dotterson.

²⁵Choosing rather to suffer affliction with the people of God, than to enjoy the pleasures of sin for a season;

²⁵Han ville hellre utstå lidande med Guds folk än för en kort tid leva i syndig njutning;

²⁶Esteeming the reproach of Christ greater riches than the treasures in Egypt: for he had respect unto the recompence of the reward.

²⁶han höll nämligen Kristi smälek för en större rikedom än Egyptens skatter, ty han hade sin blick riktad på lönen.

²⁷By faith he forsook Egypt, not fearing the wrath of the king: for he endured, as seeing him who is invisible.

²⁷Genom tron övergav han Egypten, utan att låta förskräcka sig av konungens vrede; ty därigenom att han likasom såg den Osynlige kunde han härda ut.

²⁸Through faith he kept the passover, and the sprinkling of blood, lest he that destroyed the firstborn should touch them.

²⁸Genom tron har han ock förordnat om påsken och blodbestrykningen, på det att »Fördärvaren», som förgjorde allt förstfött, icke skulle komma vid dem.

²⁹By faith they passed through the Red sea as by dry land: which the Egyptians assaying to do were drowned.

²⁹Genom tron drogo de fram genom Röda havet likasom på torra landet; men när egyptierna försökte gå samma väg, dränktes de.

³⁰By faith the walls of Jericho fell down, after they were compassed about seven days.

³⁰Genom tron föllo Jerikos murar, sedan man i sju dagar hade gått runt omkring dem.

³¹By faith the harlot Rahab perished not with them that believed not, when she had received the spies with peace.

³¹Genom tron undgick skökan Rahab att förgås tillsammans med de ohörsamma, eftersom hon hade tagit emot spejarna såsom vänner.

³²And what shall I more say? for the time would fail me to tell of Gedeon, and of Barak, and of Samson, and of Jephthae; of David also, and Samuel, and of the prophets:

³²Och vad skall jag nu vidare säga? Tiden bleve mig ju för kort, ifall jag skulle förtälja om Gideon, Barak, Simson och Jefta, om David och Samuel och profeterna,

³³Who through faith subdued kingdoms, wrought righteousness, obtained promises, stopped the mouths of lions.

³³om dessa som genom tron besegrade konungariken, övade rättfärdighet, fingo löften uppfyllda, tillstoppade lejons gap,

³⁴Quenched the violence of fire, escaped the edge of the sword, out of weakness were made strong, waxed valiant in fight, turned to flight the armies of the aliens.

³⁴dämpade eldens kraft, undkommo svärdets egg, blevo starka från att hava varit svaga, blevo väldiga i krig och drevo främmande härar på flykten.

³⁵Women received their dead raised to life again: and others were tortured, not accepting deliverance; that they might obtain a better resurrection:

³⁵Kvinnor funnos som fingo igen sina döda genom deras uppståndelse. Andra läto sig läggas på sträckbänk och ville icke taga emot någon befrielse, i hopp om en så mycket bättre uppståndelse.

³⁶And others had trial of cruel mockings and scourgings, yea, moreover of bonds and imprisonment:

³⁶Andra åter underkastade sig begabberi och gisselslag, därtill ock bojor och fängelse;

³⁷They were stoned, they were sawn asunder, were tempted, were slain with the sword: they wandered about in sheepskins and goatskins; being destitute, afflicted, tormented;

³⁷de blevo stenade, marterade, söndersågade, dödade med svärd. De gingo omkring höljda i fårskinn och gethudar, nödställda, misshandlade, plågade,

³⁸(Of whom the world was not worthy:) they wandered in deserts, and in mountains, and in dens and caves of the earth.

³⁸dessa människor som världen icke var värdig att hysa; de irrade omkring i öknar och bergstrakter och levde i hålor och jordkulor.

³⁹And these all, having obtained a good report through faith, received not the promise:

³⁹Och fastän alla dessa genom tron hava fått sitt vittnesbörd, undfingo de ändå icke vad utlovat var;

⁴⁰God having provided some better thing for us, that they without us should not be made perfect.

⁴⁰ty Gud hade åt oss utsett något bättre, på det att de icke oss förutan skulle bliva fullkomnade.