1Give ear to my prayer, O God; and hide not thyself from my supplication.
1För sångmästaren, med strängaspel; en sång av David.
2Attend unto me, and hear me: I mourn in my complaint, and make a noise;
2Lyssna, Gud, till min bön, och fördölj dig icke för min åkallan.
3Because of the voice of the enemy, because of the oppression of the wicked: for they cast iniquity upon me, and in wrath they hate me.
3Akta på mig och svara mig. I mitt bekymmer är jag utan ro och måste klaga,
4My heart is sore pained within me: and the terrors of death are fallen upon me.
4vid fiendens rop, vid den ogudaktiges skri. Ty de vilja draga fördärv över mig, och i vrede ansätta de mig.
5Fearfulness and trembling are come upon me, and horror hath overwhelmed me.
5Mitt hjärta ängslas i mitt bröst, och dödens fasor hava fallit över mig.
6And I said, Oh that I had wings like a dove! for then would I fly away, and be at rest.
6Fruktan och bävan kommer över mig, och förfäran övertäcker mig.
7Lo, then would I wander far off, and remain in the wilderness. Selah.
7Därför säger jag: Ack att jag hade vingar såsom duvan! Då skulle jag flyga bort och söka mig ett bo.
8I would hasten my escape from the windy storm and tempest.
8Ja, långt bort skulle jag fly, jag skulle taga härbärge i öknen. Sela.
9Destroy, O Lord, and divide their tongues: for I have seen violence and strife in the city.
9Jag skulle skynda att söka mig en tillflykt undan stormvind och oväder.
10Day and night they go about it upon the walls thereof: mischief also and sorrow are in the midst of it.
10Fördärva dem, Herre; gör deras tungor oense. Ty våld och genstridighet ser jag i staden.
11Wickedness is in the midst thereof: deceit and guile depart not from her streets.
11Dag och natt gå de omkring den, ovanpå dess murar, ondska och olycka råda därinne;
12For it was not an enemy that reproached me; then I could have borne it: neither was it he that hated me that did magnify himself against me; then I would have hid myself from him:
12ja, fördärv råder därinne, och från dess torg vika icke förtryck och svek.
13But it was thou, a man mine equal, my guide, and mine acquaintance.
13Se, det är icke en fiende som smädar mig, det kunde jag fördraga; det är icke min ovän som förhäver sig mot mig, för honom kunde jag gömma mig undan.
14We took sweet counsel together, and walked unto the house of God in company.
14Nej, du gör det, du som var min jämlike, min vän och förtrogne,
15Let death seize upon them, and let them go down quick into hell: for wickedness is in their dwellings, and among them.
15du som levde med mig i ljuvlig förtrolighet, du som i Guds hus gick med mig i högtidsskaran.
16As for me, I will call upon God; and the LORD shall save me.
16Döden komme över dem oförtänkt, levande fare de ned i dödsriket; ty ondska råder i deras boning, i deras hjärtan.
17Evening, and morning, and at noon, will I pray, and cry aloud: and he shall hear my voice.
17Men jag ropar till Gud; HERREN skall frälsa mig.
18He hath delivered my soul in peace from the battle that was against me: for there were many with me.
18Afton och morgon och middag vill jag utgjuta mitt bekymmer och klaga, och han skall höra min röst.
19God shall hear, and afflict them, even he that abideth of old. Selah. Because they have no changes, therefore they fear not God.
19Han förlossar min själ och skaffar henne ro, så att de icke komma vid mig; ty de äro många, som stå mig emot.
20He hath put forth his hands against such as be at peace with him: he hath broken his covenant.
20Gud skall höra det och giva dem svar, han som sitter på sin tron av ålder. Sela. Ty de vilja icke ändra sig, och de frukta ej Gud.
21The words of his mouth were smoother than butter, but war was in his heart: his words were softer than oil, yet were they drawn swords.
21Den mannen bär händer på sin vän; han bryter sitt förbund.
22Cast thy burden upon the LORD, and he shall sustain thee: he shall never suffer the righteous to be moved.
22Orden i hans mun äro hala såsom smör, men stridslust fyller hans hjärta; hans ord äro lenare än olja, dock äro de dragna svärd.
23But thou, O God, shalt bring them down into the pit of destruction: bloody and deceitful men shall not live out half their days; but I will trust in thee.
23Kasta din börda på HERREN, han skall uppehålla dig; han skall i evighet icke tillstädja att den rättfärdige vacklar.
24Gud, du skall störta dem ned i gravens djup; de blodgiriga och falska skola ej nå sin halva ålder. Men jag förtröstar på dig.