¹I will praise thee, O LORD, with my whole heart; I will shew forth all thy marvellous works.

¹För sångmästaren, till Mutlabbén; en psalm av David.

²I will be glad and rejoice in thee: I will sing praise to thy name, O thou most High.

²Jag vill tacka HERREN av allt mitt hjärta; jag vill förtälja alla dina under.

³When mine enemies are turned back, they shall fall and perish at thy presence.

³Jag vill vara glad och fröjdas i dig, jag vill lovsjunga ditt namn, du den Högste.

⁴For thou hast maintained my right and my cause; thou satest in the throne judging right.

⁴Ty mina fiender vika tillbaka, de falla och förgås för ditt ansikte.

⁵Thou hast rebuked the heathen, thou hast destroyed the wicked, thou hast put out their name for ever and ever.

⁵Ja, du har utfört min rätt och min sak; du sitter på din tron såsom en rättfärdig domare.

⁶O thou enemy, destructions are come to a perpetual end: and thou hast destroyed cities; their memorial is perished with them.

⁶Du har näpst hedningarna och förgjort de ogudaktiga; deras namn har du utplånat för alltid och evinnerligen.

⁷But the LORD shall endure for ever: he hath prepared his throne for judgment.

⁷Fienderna äro nedgjorda, utrotade för alltid; deras städer har du omstörtat, deras åminnelse har förgåtts.

⁸And he shall judge the world in righteousness, he shall minister judgment to the people in uprightness.

⁸Men HERREN tronar evinnerligen, sin stol har han berett till doms;

⁹The LORD also will be a refuge for the oppressed, a refuge in times of trouble.

⁹och han skall döma jordens krets med rättfärdighet, han skall skipa lag bland folken med rättvisa.

¹⁰And they that know thy name will put their trust in thee: for thou, LORD, hast not forsaken them that seek thee.

¹⁰Så vare då HERREN en borg för den förtryckte, en borg i nödens tider.

¹¹Sing praises to the LORD, which dwelleth in Zion: declare among the people his doings.

¹¹Och må de som känna ditt namn förtrösta på dig; ty du övergiver icke dem som söka dig, HERRE.

¹²When he maketh inquisition for blood, he remembereth them: he forgetteth not the cry of the humble.

¹²Lovsjungen HERREN, som bor i Sion, förkunnen bland folken hans gärningar.

¹³Have mercy upon me, O LORD; consider my trouble which I suffer of them that hate me, thou that liftest me up from the gates of death:

¹³Ty han som utkräver blodskulder har kommit ihåg dem; han har icke förgätit de betrycktas klagorop.

¹⁴That I may shew forth all thy praise in the gates of the daughter of Zion: I will rejoice in thy salvation.

¹⁴Var mig nådig, HERRE; se huru jag plågas av dem som hata mig, du som lyfter mig upp från dödens portar;

¹⁵The heathen are sunk down in the pit that they made: in the net which they hid is their own foot taken.

¹⁵på det att jag må förtälja allt ditt lov och i dottern Sions portar fröjda mig över din frälsning.

¹⁶The LORD is known by the judgment which he executeth: the wicked is snared in the work of his own hands. Higgaion. Selah.

¹⁶Hedningarna hava sjunkit ned i den grav som de grävde; i det nät som de lade ut har deras fot blivit fångad.

¹⁷The wicked shall be turned into hell, and all the nations that forget God.

¹⁷HERREN har gjort sig känd, han har hållit dom; han snärjer den ogudaktige i hans händers verk. Higgajón. Sela.

¹⁸For the needy shall not alway be forgotten: the expectation of the poor shall not perish for ever.

¹⁸DE ogudaktiga vika tillbaka, ned i dödsriket, alla hedningar, de som förgäta Gud.

¹⁹Arise, O LORD; let not man prevail: let the heathen be judged in thy sight.

¹⁹Ty icke för alltid skall den fattige vara förgäten, de betrycktas hopp skall ej varda om intet evinnerligen.

²⁰Put them in fear, O LORD: that the nations may know themselves to be but men. Selah.

²⁰Stå upp, HERRE; låt icke människor få överhanden, låt hedningarna bliva dömda inför ditt ansikte.

²¹Låt, o HERRE, förskräckelse komma över dem; må hedningarna förnimma att de äro människor. Sela.