¹Ug nakaabut usab siya sa Derbe ug sa Listra. Ug ania karon, didto may usa ka tinon-an, nga ginganlan si Timoteo, anak sa usa ka babaye nga Judio nga mingtoo, apan ang iyang amahan Greciahanon.

¹Han kom då också till Derbe och till Lystra. Där fanns en lärjunge vid namn Timoteus, som var son av en troende judisk kvinna och en grekisk fader,

²Ug niini nagahatag ug maayong pagpamatuod ang mga igsoon sa Listra ug sa Iconio.

²och som hade gott vittnesbörd om sig av bröderna i Lystra och Ikonium.

³Buot ni Pablo nga siya mouban kaniya sa iyang paggikan, ug iyang gidala siya ug iyang gicircuncidahan tungod sa mga Judio nga didto niadtong mga dapita; kay hingbaloan sa tanan, nga ang iyang amahan Greciahanon.

³Paulus ville nu att denne skulle fara med honom. För de judars skull som bodde i dessa trakter tog han honom därför till sig och omskar honom, ty alla visste att hans fader var grek.

⁴Ug samtang sila nagapadayon sa ilang panaw sa mga ciudad, ilang gihatag kanila ang mga pagbulut-an aron pagabantayan nila ang mga gikauyonan sa mga apostoles ug sa mga anciano nga nangadto sa Jerusalem.

⁴Och när de sedan foro genom städerna, meddelade de församlingarna till efterföljd de stadgar som voro fastställda av apostlarna och de äldste i Jerusalem.

⁵Tungod niini ang mga iglesia nangalig-on sa pagtoo, ug nagdugang ang gidaghanon sa adlaw-adlaw.

⁵Så styrktes nu församlingarna i tron, och brödernas antal förökades för var dag.

⁶Ug sa paglatas nila sa kayutaan sa Phrygia ug sa Galacia, gidid-an sila sa Espiritu Santo sa pagmantala sa pulong didto sa Asia.

⁶Sedan togo de vägen genom Frygien och det galatiska landet; de förhindrades nämligen av den helige Ande att förkunna ordet i provinsen Asien.

⁷Ug sa pag-abut nila sa Misia naninguha sila sa pag-adto sa Bitinia; apan wala sila tuguti sa Espiritu ni Jesus.

⁷Och när de hade kommit fram emot Mysien, försökte de att fara in i Bitynien, men Jesu Ande tillstadde dem det icke.

⁸Ug sa miagi sila sa Misia, milugsong sila ngadto sa Troas.

⁸Då begåvo de sig över Mysien ned till Troas.

⁹Usa ka panan-awon nagpahayag kang Pablo sa kagabhion: May usa ka tawo nga taga-Macedonia, nga nagatindog sa pagpangaliyupo kaniya, ug nagaingon: Umari ka sa Macedonia, ug tabangi kami.

⁹Här visade sig för Paulus i en syn om natten en macedonisk man, som stod där och bad honom och sade: »Far över till Macedonien och hjälp oss.»

¹⁰Ug gilayon sa hingkit-an niya ang panan-awon, gipaninguha namo ang pag-adto sa Macedonia, kay gisabut namo nga gitawag kami sa Dios, aron igamantala namo kanila ang Maayong Balita.

¹⁰När han hade sett denna syn, sökte vi strax någon lägenhet att fara därifrån till Macedonien, ty vi förstodo nu att Gud hade kallat oss att förkunna evangelium för dem.

¹¹Sa milayag kami gikan sa Troas, mipadulong kami sa Samotracia, ug sa sunod nga adlaw, sa Napoles;

¹¹Vi lade alltså ut från Troas och foro raka vägen till Samotrace och dagen därefter till Neapolis

¹²Ug gikan didto ngadto sa Filipos, nga mao ang kaulohang ciudad kaniadto sa ginsakpan sa Macedonia, usa ka colonia nga Romanhon. Ug mipuyo kami didto niadtong ciudara sa pila ka adlaw.

¹²och sedan därifrån till Filippi. Denna stad, en romersk koloni, är den första i denna del av Macedonien. I den staden vistades vi någon tid.

¹³Ug sa adlaw nga igpapahulay migula kami sa gawas sa ganghaan nga haduol sa usa ka suba, diin sa among paghunahuna may dapit sa pag-ampo. Ug milingkod kami ug nagpakigsulti sa mga babaye nga nagakatigum.

¹³På sabbatsdagen gingo vi utom stadsporten, längs med en flod, till en plats som gällde såsom böneställe. Där satte vi oss ned och talade med de kvinnor som hade samlats dit.

¹⁴Usa ka babaye nga ginganlan si Lidia, nga nagabaligya ug purpura, sa ciudad sa Tiatira, babaye nga nagasimba sa Dios, nagapatalinghug kanamo; kansang kasingkasing gibuksan sa Ginoo, aron sa pagpatalinghug gayud sa mga butang nga ginasulti ni Pablo.

¹⁴Och en kvinna som »fruktade Gud», en purpurkrämerska från staden Tyatira, vid namn Lydia, lyssnade till samtalet; och Herren öppnade hennes hjärta, så att hon aktade på det som Paulus talade.

¹⁵Ug sa nabautismohan siya ug ang iyang panimalay nagpakilooy siya kanamo, nga nagaingon: Kong kamo nagahunahuna nga ako adunay pagtoo sa Ginoo, sumulod kamo ug pabilin sa akong balay. Ug iyang gipugos kami.

¹⁵Och sedan hon jämte sitt husfolk hade låtit döpa sig, bad hon oss och sade: »Eftersom I ansen mig vara en kvinna som tror på Herren, så kommen in i mitt hus och stannen där.» Och hon nödgade oss därtill.

¹⁶Ug nahitabo nga sa nagapadulong kami sa dapit sa pag-ampo, gisugat kami sa usa ka sulogoon nga babaye, nga adunay espiritu sa pagkamagtatagna, nga nagahatag ug daghang ganancia sa iyang mga agalon pinaagi sa pagtagna:

¹⁶Och det hände sig en gång, då vi gingo ned till bönestället, att vi mötte en tjänsteflicka, som hade en spådomsande i sig och genom sina spådomar skaffade sina herrar mycken inkomst.

¹⁷Kini sa misunod kang Pablo ug kanamo, misinggit nga nagaingon: Kining mga tawohana mga ulipon sa Dios nga Hataas Uyamut, nga nagamantala kaninyo sa dalan sa kaluwasan.

¹⁷Denne följde efter Paulus och oss andra och ropade och sade: »Dessa män äro Guds, den Högstes, tjänare, och de förkunna för eder frälsningens väg.»

¹⁸Ug gibuhat niya kini sa daghang mga adlaw. Apan sa gisamokan na si Pablo, milingi ug miingon sa espiritu: Gisugo ko ikaw, sa ngalan ni Jesucristo, nga gumula ka kaniya. Ug migula kini nianang taknaa.

¹⁸Så gjorde hon under många dagar. Men Paulus tog illa vid sig och vände sig om och sade till anden: »I Jesu Kristi namn bjuder jag dig att fara ut ur henne.» Och anden for ut i samma stund.

¹⁹Apan sa pagtan-aw sa iyang mga agalon, nga nawad-an sila sa kalauman sa ilang pangita, ilang gidakup si Pablo ug si Silas, ug ilang giguyod ngadto sa baligya-anan sa atubangan sa mga maghuhukom.

¹⁹Men när hennes herrar sågo att det för dem var slut med allt hopp om vidare inkomst, grepo de Paulus och Silas och släpade dem till torget inför överhetspersonerna.

²⁰Ug sa ilang gidala sila ngadto sa mga maghuhukom, nanag-ingon sila: Kining mga tawohana nga mga Judio, nakagubot ug daku sa atong ciudad;

²⁰Och sedan de hade fört dem tid fram, till domarna, sade de: »Dessa män uppväcka stor oro i vår stad; de äro judar

²¹Ug nagatudlo ug mga batasan nga dili angay kanamo nga mga Romanhon ang pagdawat, kun ang pagsugot.

²¹och vilja införa stadgar som det för oss, såsom romerska medborgare, icke är lovligt att antaga eller hålla.»

²²Ug ang panon sa katawohan nanindog pagtingub batok kanila; gigisi sa mga maghuhukom ang ilang bisti, ug nagsugo nga puspusan kini sila sa mga puspus.

²²Också folket reste sig upp emot dem, och domarna läto slita av dem deras kläder och bjödo att man skulle piska dem med spön.

²³Ug sa napuspusan na sila sa makadaghan, gisulod sila sa bilanggoan, ug gitugon nila ang magbabantay sa bilanggoan nga bantayan sila sa malig-on:

²³Och sedan de hade låtit giva dem många slag, kastade de dem i fängelse och bjödo fångvaktaren att hålla dem i säkert förvar.

²⁴Kini, sa pagkadawat niya sa mao nga tugon, iyang gibutang sila sa sulod gayud nga bilanggoan, ug gilig-onan niya ang ilang mga tiil sa sepohan.

²⁴Då denne fick en så sträng befallning, satte han in dem i det innersta fängelserummet och fastgjorde deras fötter i stocken.

²⁵Apan sa may tungang gabii, si Pablo ug si Silas nagaampo ug nagaambahan sa Dios; ug nagapatalinghug kanila ang mga binilanggo.

²⁵Vid midnattstiden voro Paulus och Silas stadda i bön och lovade Gud med sång, och de andra fångarna hörde på dem.

²⁶Ug sa kalit miabut ang usa ka makusog nga linog, sa pagkaagi nga nangauyog ang mga patukoranan sa bilanggoan; ug gilayon nangaabli ang tanang mga pultahan, ug nangahubad ang mga gapus sa tagsatagsa.

²⁶Då kom plötsligt en stark jordstöt, så att fängelsets grundvalar skakades; och i detsamma öppnades alla dörrar, och allas bojor löstes.

²⁷Ug sa nahimata ang magbabantay sa bilanggoan, ug hingkit-an niya nga nangaabli ang mga pultahan sa bilanggoan, gikuha niya ang iyang pinuti, ug buot maghikog, kay nagadahum siya nga nanagpangalagiw ang mga binilanggo.

²⁷Då vaknade fångvaktaren; och när han fick se fängelsets dörrar öppna, drog han sitt svärd och ville döda sig själv, i tanke att fångarna hade kommit undan.

²⁸Apan misinggit si Pablo sa hataas nga tingog, nga nagaingon: Ayaw pagdagmali ang imong kaugalingon, kay ania kami dinhi nga tanan.

²⁸Men Paulus ropade med hög röst och sade: »Gör dig intet ont; ty vi äro alla här.»

²⁹Ug nangayo siya ug suga ug midali siya sa pagsulod, ug sa nagakurog tungod sa kahadlok, miyaub sa atubangan ni Pablo ug ni Silas.

²⁹Då lät han hämta ljus och sprang in och föll ned för Paulus och Silas, bävande.

³⁰Ug iyang gidala sila sa gawas ug miingon kanila: Mga ginoo, unsay kinahanglan ko nga pagabuhaton, aron mamaluwas ako?

³⁰Därefter förde han ut dem och sade: »I herrar, vad skall jag göra för att bliva frälst?»

³¹Ug sila miingon: Tumoo ka sa Ginoong Jesucristo, ug mamaluwas ka, ikaw ug ang imong panimalay.

³¹De svarade: »Tro på Herren Jesus, så bliver du med ditt hus frälst.»

³²Ug nanagsulti sila sa pulong sa Ginoo kaniya ug sa tanan nga diha sa iyang panimalay.

³²Och de förkunnade Guds ord för honom och för alla dem som voro i hans hus.

³³Ug iyang gikuha sila niadto gayud nga taknaa sa kagabhion, ug iyang gihunaran ang ilang mga samad; ug napabautismo gilayon siya ug ang tibook niyang panimalay.

³³Och redan under samma timme på natten tog han dem till sig och tvådde deras sår och lät strax döpa sig med allt sitt husfolk.

³⁴Ug iyang gidala sila sa iyang balay, ug gidulotan ug pagkaon, ug nangalipay sa hilabihan gayud uban sa iyang tibook nga panimalay, kay mingtoo sila sa Dios.

³⁴Och han förde dem upp i sitt hus och dukade ett bord åt dem och fröjdade sig över att han med allt sitt hus hade kommit till tro på Gud.

³⁵Ug sa nabuntag na, ang mga maghuhukom nagsugo ug mga sulogoon, nga nagaingon: Buhii kadtong mga tawohana.

³⁵Men när det hade blivit dag, sände domarna åstad rättstjänarna och läto säga: »Släpp ut männen.»

³⁶Unya ang magbalantay sa bilanggoan nagpahibalo niining mga pulonga kang Pablo: Ang mga maghuhukom nagpasugo nga pabuhian kamo: busa gumula kamo karon, ug manglakaw sa pakigdait.

³⁶Fångvaktaren underrättade då Paulus härom och sade: »Domarna hava sänt bud att I skolen släppas ut. Gån därför nu eder väg i frid.»

³⁷Apan si Pablo miingon kanila: Kami gipamuspusan nila sa dayag gayud, sa wala pa kami paghukmi, nga mga tawo nga Romanhon, ug gibalhog kami sa bilanggoan, ug karon sa tago ba pagapagulaon kami? Dili mahimo; kondili nga paanhia sila gayud ug pabuhian kami.

³⁷Men Paulus sade till dem: »De hava offentligen låtit gissla oss, utan dom och rannsakning, oss som äro romerska medborgare, och hava kastat oss i fängelse; nu vilja de också i tysthet släppa oss ut! Nej, icke så; de måste själva komma och taga oss ut.»

³⁸Ug ang mga sulogoon nagsugilon niining mga pulonga ngadto sa mga maghuhukom; ug nangahadlok sila sa pagkadungog nila nga mga Romanhon kini sila.

³⁸Rättstjänarna inberättade detta för domarna. När dessa hörde att de voro romerska medborgare, blevo de förskräckta.

³⁹Ug ming-abut sila, ug nagpakilooy kanila: ug sa nabuhian sila, gihangyo sila nga mamahawa sila sa ciudad.

³⁹Och de gingo dit och talade goda ord till dem och togo dem ut och bådo dem lämna staden.

⁴⁰Ug minggula sila sa bilanggoan ug mingsulod sila sa balay ni Lidia; ug sa hingkit-an nila ang mga igsoon, ilang gilipay, ug nanglakaw sila.

⁴⁰När de så hade kommit ut ur fängelset, begåvo de sig hem till Lydia. Och sedan de där hade träffat bröderna och talat förmaningens ord till dem, drogo de vidare.