1Ug sa ilang pag-agi sa Ampipolis ug sa Apolonia, ming-abut sila sa Tesalonica, diin may sinagoga sa mga Judio.
1Och de foro över Amfipolis och Apollonia och kommo så till Tessalonika. Där hade judarna en synagoga;
2Ug si Pablo, ingon sa iyang nabatasan misulod kanila, ug sulod sa tolo ka adlaw nga igpapahulay nagasaysay kanila gikan sa mga Kasulatan;
2i den gick Paulus in, såsom hans sed var. Och under tre sabbater talade han där med dem, i det han utgick ifrån skrifterna
3Nga ginaasoy ug ginapahayag niya nga kinahanglan si Cristo mag-antus, ug mabanhaw pag-usab gikan sa mga minatay; ug nga kini si Jesus, matud niya, nga akong gimantala kaninyo, mao si Cristo.
3och utlade dem och bevisade att Messias måste lida och uppstå från de döda; och han sade: »Denne Jesus som jag förkunnar för eder är Messias.»
4Ug nalukmay ang uban kanila, ug ming-ipon kang Pablo ug kang Silas; ug usa ka dakung panon sa katawohan sa mga maampoong Greciahanon, ug dili diyutay sa mga talamdong babaye.
4Och några av dem läto övertyga sig och slöto sig till Paulus och Silas; så gjorde ock en stor hop greker som »fruktade Gud», likaså ganska många av de förnämsta kvinnorna.
5Apan ang mga Judio, sanglit gitugkan ug kasina, mingkuha ug pipila ka mga tawong tampalasan sa pundok sa mga bastos, ug sa natigum nila ang usa ka panon sa katawohan, gigubot nila ang ciudad: ug sa gisulong nila ang balay ni Jason, gipaninguha nila nga pagadad-on kini sila ngadto sa katawohan.
5Då grepos judarna av nitälskan och togo med sig allahanda dåligt folk ifrån gatan och ställde till folkskockning och oroligheter i staden och trängde fram mot Jasons hus och ville draga dem ut inför folket.
6Ug sa wala nila hikit-i sila, giguyod nila si Jason ug ang uban nga mga igsoon ngadto sa atubangan sa mga punoan sa ciudad, nga nagasinggit: Kining mga nagabalit-ad sa kalibutan, mianhi usab dinhi.
6Men när de icke funno dem, släpade de Jason och några av bröderna inför stadens styresmän och ropade: »Dessa män, som hava uppviglat hela världen, hava nu också kommit hit;
7Nga gidawat ni Jason; ug kining tanan nagabuhat supak sa mga sugo ni Cesar, nga nagaingon nga adunay lain nga hari, usa nga si Jesus.
7och Jason har tagit emot dem i sitt hus. De göra alla tvärtemot kejsarens påbud och säga att en annan, en som heter Jesus, är konung.
8Ug gigubot nila ang panon sa katawohan ug ang mga punoan sa ciudad, sa pagpakadungog nila niining mga butanga.
8Så väckte de oro bland folket och hos stadens styresmän, när de hörde detta.
9Ug sa nadawat nila ang pasalig ni Jason ug sa kauban, ilang gibuhian sila.
9Dessa läto då Jason och de andra ställa borgen för sig och släppte dem därefter lösa.
10Ug ang mga igsoon gilayon nagpadala kang Pablo ug kang Silas sa kagabhion ngadto sa Berea; nga sa pag-abut nila didto, mingsulod sila sa sinagoga sa mga Judio.
10Men strax om natten blevo Paulus och Silas av bröderna sända åstad till Berea. Och när de hade kommit dit, gingo de till judarnas synagoga.
11Ug kini sila labi pang mabuot kay sa mga taga-Tesalonica, kay gidawat nila ang pulong sa bug-os nga kaabtik sa hunahuna, nga ginasusi nila sa matag-adlaw ang mga Kasulatan, kong matuod ba kining mga butanga.
11Dessa voro ädlare till sinnes än judarna i Tessalonika; de togo emot ordet med all villighet och rannsakade var dag skrifterna, för att se om det förhölle sig såsom nu sades.
12Busa daghan kanila ang mingtoo; ingon man usab sa mga dungganang babaye nga Greciahanon, ug sa mga lalake, dili diyutay.
12Många av dem kommo därigenom till tro, likaså ganska många ansedda grekiska kvinnor och jämväl män.
13Ug sa hingbaloan sa mga Judio sa Tesalonica, nga si Pablo nagmantala usab sa pulong sa Dios sa Berea sa maong pagkaagi, nangadto sila sa pagpagubot sa mga panon sa katawohan.
13Men när judarna i Tessalonika fingo veta att Guds ord förkunnades av Paulus också i Berea, kommo de dit och uppviglade också där folket och väckte oro bland dem.
14Ug unya si Pablo gipagikan gilayon sa mga igsoon padulong sa dagat, ug napabilin didto si Silas ug si Timoteo.
14Strax sände då bröderna Paulus åstad ända ned till havet, men både Silas och Timoteus stannade kvar på platsen.
15Apan ang mga naghatud kang Pablo, nagdala kaniya hangtud sa Atenas; ug sa pagkadawat nila ug sugo alang kang Silas ug kang Timoteo, nga sila paadtoon kaniya sa labing madali, nanggikan sila.
15De som ledsagade Paulus förde honom vidare till Aten och foro så därifrån tillbaka, med bud till Silas och Timoteus att dessa med det snaraste skulle komma till honom.
16Karon samtang si Pablo naghulat kanila sa Atenas, nasamok ang iyang espiritu sa sulod niya sa pagtan-aw niya nga ang ciudad napuno sa mga larawan.
16Men, Paulus nu väntade på dem i Aten, upprördes han i sin ande, när han såg huru uppfylld staden var med avgudabilder.
17Busa nangatarungan siya sa mga Judio, ug sa mga maampoon didto sa sinagoga, ug didto sa tiyanggihan sa matag-adlaw uban niadtong mga nakigkita kaniya.
17Han höll därför i synagogan samtal med judarna och med dem som »fruktade Gud», så ock på torget, var dag, med dem som han träffade där
18Ug ang ubang mga filosopo nga mga Epicureo ug mga Estoico nagpakiglalis kaniya. Ug ang uban nagaingon: Unsa bay buot nga igasulti niining tabian? Ug ang uban: Siya daw nagamantala sa mga dumuloong nga mga dios. Kay iyang ginamantala kanila ang Maayong Balita ni Jesus ug ang pagkabanhaw.
18Också några filosofer, dels av epikuréernas skola, dels av stoikernas, gåvo sig i ordskifte med honom. Och somliga sade: »Vad kan väl denne pratmakare vilja säga?» Andra åter: »Han tyckes vara en förkunnare av främmande gudar.» De evangelium om Jesus och om uppståndelsen.
19Ug siya gidala nila ug gihatud nila sa Areopago, nga nagaingon: Mahimo ba nga kami magpakisayud kong unsa kining bag-ong pagtolon-an nga imong ginasulti?
19Och de grepo honom och förde honom till Areopagen och sade: »Kunna vi få veta vad det är för en ny lära som du förkunnar?
20Kay nagadala ka sa among igdulungog ug laing mga butang nga katingalahan; busa buot unta namo hisayran kong unsa ang kahulogan niining mga butanga.
20Ty det är förunderliga ting som du talar oss i öronen. Vi vilja nu veta vad detta skall betyda.»
21(Karon ang tanang mga taga-Atenas ug ang mga pumoluyo nga dumuloong, nagagamit sa ilang panahon sa walay lain, kondili ang pagsulti, kun, pagpatalinghug sa ubang bag-ong butang.
21Det var nämligen så med alla atenare, likasom ock med de främlingar som hade bosatt sig bland dem, att de icke hade tid och håg för annat än att tala om eller höra på något nytt för dagen.
22Ug si Pablo mitindog sa taliwala sa Areopago, ug miingon: Mga tawo nga Atenasnon, himatngonan ko nga sa tanang mga butang kamo maampoon da kaayo.
22Då trädde Paulus fram mitt på Areopagen och sade: »Atenare, jag ser av allting att I ären mycket ivriga gudsdyrkare.
23Kay sa giagian ug gipaniiran ko ang inyong mga ginasimba, hingkit-an ko usab ang usa ka halaran nga sinulatan niini: Alang SA USA KA DIOS NGA WALA HI-ILHI. Busa kadtong ginasimba nga wala ninyo hiilhi, mao kini ang ginamantala ko kaninyo.
23Ty medan jag har gått omkring och betraktat edra helgedomar, har jag ock funnit ett altare med den inskriften: 'Åt en okänd Gud.' Om just detta väsende, som I sålunda dyrken utan att känna det, är det jag nu kommer med budskap till eder.
24Ang Dios nga nagbuhat sa kalibutan, ug sa tanan nga mga butang nga anaa niini, siya, tungod kay siya Ginoo sa langit ug sa yuta, wala magpuyo sa mga templo nga binuhat sa mga kamot.
24Den Gud som har gjort världen och allt vad däri är, han som är Herre över himmel och jord, han bor icke i tempel som äro gjorda med händer,
25Dili usab siya pagaalagaran sa mga kamot sa mga tawo, ingon sa nagkinahanglan pa siya sa bisan unsang butang, sa nakita nga siya gayud ang nagahatag sa tanan sa kinabuhi, ug sa gininhawa, ug sa tanang mga butang.
25ej heller låter han betjäna sig av människohänder, såsom vore han i behov av något, han som själv åt alla giver liv, anda och allt.
26Ug sa usa gibuhat niya ang tanan nga nasud sa katawohan aron sa pagpuyo sa tibook, nga nawong sa yuta; ug kanila gitagana nga daan ang pagpasunodsunod sa mga panahon, ug ang mga utlanan sa ilang puloy-anan;
26Och han har skapat människosläktets alla folk, alla från en enda stamfader, till att bosätta sig utöver hela jorden; och han har fastställt för dem bestämda tider och utstakat de gränser inom vilka de skola bo --
27Aron pagapangitaon nila ang Dios, basin da nga mahikapan siya ug ilang hikit-an siya; bisan dili siya halayo sa tagsatagsa kanato.
27detta för att de skola söka Gud, om de till äventyrs skulle kunna treva sig fram till honom och finna honom; fastän han ju icke är långt ifrån någon enda av oss.
28Kay kaniya nabuhi kita, ug nagalihok kita, ug nagabaton sa atong pagkamao; sumala usab sa giingon sa uban sa inyong kaugalingong mga magbabalak: Kay kaliwat usab kita niya.
28Ty i honom är det som vi leva och röra oss och äro till, såsom ock några av edra egna skalder hava sagt: 'Vi äro ju ock av hans släkt.'
29Busa kay kita kaliwat sa Dios, dili angay nga maghunahuna kita nga ang pagkadios sama sa bulawan, kun sa salapi kun sa bato, nga kinulit tungod sa kabatid ug paglalang sa mga tawo.
29Äro vi nu av Guds släkt, så böra vi icke mena att gudomen är lik någonting av guld eller silver eller sten, något som är danat genom mänsklig konst och uppfinning.
30Busa gisayloan sa Dios ang panahon sa pagkaburong, apan karon siya nagasugo sa mga tawo sa tanang dapit, nga maghinulsol sila.
30Med sådana okunnighetens tider har Gud hittills haft fördrag, men nu bjuder han människorna att de alla allestädes skola göra bättring.
31Ingon nga may gitagal siya nga usa ka adlaw, nga iyang paghukman ang kalibutan sa katarungan, pinaagi niadtong tawo nga iyang gitiman-an; nga iyang gihatag ang pasalig sa tanang mga tawo sa pagkaagi nga siya nagbanhaw kaniya gikan sa mga minatay.
31Ty han har fastställt en dag då han skall 'döma världen med rättfärdighet', genom en man som han har bestämt därtill; och han har åt alla givit en bekräftelse härpå, i det att han har låtit honom uppstå från de döda.»
32Karon sa pagkadungog nila mahitungod sa pagkabanhaw sa mga minatay, ang uban nagyubit; apan ang uban nanag-ingon: Pagapatalinghugan kanamo pag-usab mahatungod niini.
32När de hörde talas om att »uppstå från de döda», drevo somliga gäck därmed, andra åter sade: »Vi vilja höra dig tala härom ännu en gång.»
33Busa si Pablo mipahawa gikan sa ilang taliwala.
33Med detta besked gick Paulus bort ifrån dem.
34Apan may mga tawo nga ming-uyon kaniya ug mingtoo; uban kanila usab si Dionisio nga Areopagohanon, ug usa ka babaye nga ginganlan si Damaris, ug may mga uban pa nga kauban nila.
34Dock slöto sig några män till honom och kommo till tro. Bland dessa var Dionysius, han som tillhörde Areopagens domstol, så ock en kvinna vid namn Damaris och några andra jämte dem.