¹Ug nahitabo nga, sa didto pa si Apolos sa Corinto, si Pablo, sa nalatas na niya ang mga kayutaan nga nahaibabaw, miabut sa Efeso; ug hingkaplagan niya ang ubang mga tinon-an;

¹Medan Apollos var i Korint, kom Paulus, sedan han hade farit genom de övre delarna av landet, ned till Efesus. Där träffade han några lärjungar.

²Ug siya miingon kanila: Nakadawat ba kamo sa Espiritu Santo, sa diha nga kamo nanagpanoo? Ug sila nanag-ingon kaniya: Wala, bisan lamang makadungog kami kong may Espiritu Santo.

²Och han frågade dessa: »Undfingen I helig ande, när I kommen till tro?» De svarade honom: »Nej, vi hava icke ens hört att helig ande är given.»

³Ug siya miingon kanila: Sa unsa ba diay nga gibautismohan kamo? Ug sila nanag-ingon: Sa bautismo ni Juan.

³Han frågade: »Vilken döpelse bleven I då döpta med?» De svarade: »Vi döptes med Johannes' döpelse»

⁴Ug si Pablo miingon: Si Juan nagbautismo sa bautismo sa paghinulsol, nga nagapamulong sa katawohan, nga managtoo sila sa moabut sa ulahi niya, nga kong sayron, si Jesucristo.

⁴Då sade Paulus: »Johannes' döpelse var en döpelse till bättring; och han sade därvid till folket, att det var på den som skulle komma efter honom, det är på Jesus, som de skulle tro.»

⁵Busa, sa pagkadungog nila niini, gibautismohan sila sa ngalan sa Ginoong Jesus.

⁵Sedan de hade hört detta, läto de döpa sig i Herren Jesu namn.

⁶Ug sa gipandungan sila ni Pablo sa iyang mga kamot, mikunsad kanila ang Espiritu Santo; ug nagsulti sila ug mga pinulongan, ug nagpanagna sila.

⁶Och när Paulus lade händerna på dem, kom den helige Ande över dem, och de talade tungomål och profeterade.

⁷Ug sila nga tanan may napulo ug duha ka tawo.

⁷Och tillsammans voro de vid pass tolv män.

⁸Ug misulod siya sa sinagoga, ug nagsulti nga walay kahadlok sa may tolo ka bulan; nga nagsaysay ug nagmatuod sa mga butang nga mahatungod sa gingharian sa Dios.

⁸Därefter gick han in i synagogan; och under tre månader samtalade han där, frimodigt och övertygande, med dem om Guds rike.

⁹Apan sa diha nga ang uban gipatig-a ug mga masupilon, nga nanagsulti ug dautan mahitungod sa Dalan sa atubangan sa panon sa katawohan, siya mibulag kanila, ug gipinig niya ang mga tinon-an, ug nagsaysay sa matag-adlaw sa tulonghaan ni Tirano.

⁹Men när några av dem förhärdade sig och voro ohörsamma och inför menigheten talade illa om »den vägen», vände han sig ifrån dem och avskilde lärjungarna och samtalade sedan dagligen med dessa i Tyrannus' lärosal.

¹⁰Ug milungtad kini sulod sa duha ka tuig, sa pagkaagi nga ang tanan nga nagapuyo sa Asia, mga Judio ug mga Greciahanon, nanagpakadungog sa pulong sa Ginoo.

¹⁰Så fortgick det i två år, och alla provinsen Asiens inbyggare, både judar och greker, fingo på detta sätt höra Herrens ord.

¹¹Ug gibuhat sa Dios ang dagku gayud nga mga katingalahan pinaagi sa mga kamot ni Pablo:

¹¹Och Gud gjorde genom Paulus kraftgärningar av icke vanligt slag.

¹²Sa pagkaagi nga gidala ang mga panyo, kun mga tampi, nga nakadapat sa iyang lawas ngadto sa mga masakiton, ug ang mga sakit mibulag gikan kanila ug nanggula kanila ang mga espiritu nga dautan.

¹²Man till och med tog handkläden och förkläden, som hade varit i beröring med hans kropp, och lade dem på de sjuka; och sjukdomarna veko då ifrån dem, och de onda andarna foro ut.

¹³Apan may mga libod-suroy nga mga Judio usab nga mga exorcista mingsulay paghingalan sa ngalan sa Ginoong Jesus alang niadtong may mga espiritu nga dautan, nga nagaingon: Nagsugo ako kaninyo, tungod kang Jesus nga gimantala ni Pablo.

¹³Men också några kringvandrande judiska besvärjare företogo sig nu att över dem som voro besatta av onda andar nämna Herren Jesu namn; de sade: »Jag besvär eder vid den Jesus som Paulus predikar.

¹⁴Ug dihay pito ka mga anak nga lalake ni Sceva, pangulo sa mga sacerdote nga Judio, nga nanagbuhat niini.

¹⁴Bland dem som så gjorde voro sju söner av en viss Skevas, en judisk överstepräst.

¹⁵Ug mitubag ang espiritu nga dautan ug miingon kanila: Nakaila ako kang Jesus, ug nakaila ako kang Pablo; apan kamo, kinsa ba kamo?

¹⁵Men den onde anden svarade då och sade till dem: »Jesus känner jag, Paulus är mig ock väl bekant men vilka ären I?»

¹⁶Ug ang tawo nga gisauban sa dautang espiritu, midasmag kanila, ug midaug kanila, sa pagkaagi nga nanagpangalagiw sila gikan niadtong balaya nga hinuboan ug mga samaran.

¹⁶Och mannen som var besatt av den onde anden störtade sig på dem och övermannade både den ene och den andre; han betedde sig så våldsamt mot dem, att de måste fly ut ur huset, nakna och sargade.

¹⁷Ug hingbaloan kini sa tanang mga Judio ug mga Greciahanon, nga nanagpuyo sa Efeso, ug giabut silang tanan ug kahadlok; ug gipadaku ang ngalan sa Ginoong Jesus.

¹⁷Och detta blev bekant för alla Efesus' invånare, både judar och greker, och fruktan föll över dem alla, och Herren Jesu namn blev storligen prisat.

¹⁸Daghan usab sa mga mingtoo nga nangabut, nga nanagsugid ug nanagpahayag sa ilang mga buhat.

¹⁸Och många av dem som hade kommit till tro trädde fram och bekände sin synd och omtalade vad de hade gjort.

¹⁹Ug daghan sa mga nanaghimo ug mga salamangka nanagdala sa tingub sa ilang mga basahon, ug ilang gisunog kini sa atubangan sa tanan; ug gibilihan nila ang tanan, ug nakita nila nga may kalim-an ka libo ka denario.

¹⁹Och ganska många av dem som hade övat vidskepliga konster samlade ihop sina böcker och brände upp dem i allas åsyn. Och när man räknade tillsammans vad böckerna voro värda, fann man att värdet uppgick till femtio tusen silverpenningar.

²⁰Ingon niini sa dakung gahum mitubo ang pulong sa Ginoo, ug nakadaug.

²⁰På detta sätt hade Herrens ord mäktig framgång och visade sin kraft.

²¹Karon sa human niining mga butanga, si Pablo sa espiritu nagtinguha pag-adto sa Jerusalem, sa tapus na naka-agi siya sa Macedonia ug Acaya, nga nagaingon: Sa human sa pag-adto ko didto, kinahanglan motan-aw usab ako sa Roma.

²¹Efter allt detta bestämde sig Paulus genom Andens tillskyndelse, att över Macedonien och Akaja fara till Jerusalem. Och han sade: »Sedan jag har varit där, måste jag ock se Rom.»

²²Ug sa nasugo niya sa Macedonia ang duruha sa mga nagatabang kaniya, si Timoteo ug si Erasto, mipabilin siya sa hamubong panahon sa Asia.

²²Han sände då två av sina medhjälpare, Timoteus och Erastus, åstad till Macedonien, men själv stannade han ännu någon tid i provinsen Asien.

²³Ug niadtong panahona milutaw ang dili diyutay nga kagubot mahatungod sa Dalan.

²³Vid den tiden uppstod ganska mycket oväsen angående »den vägen».

²⁴Kay usa ka tawo nga ginganlan si Demetrio, usa ka mananalsal sa salapi, nga nagabuhat ug mga urna nga salapi ni Diana, nagahatag ug dili diyutay nga ganancia sa mga magsasalsal.

²⁴Där fanns nämligen en guldsmed, vid namn Demetrius, som förfärdigade Dianatempel av silver och därmed skaffade hantverkarna en ganska stor inkomst.

²⁵Nga iyang gipanagtigum ang uban sa mga magbubuhat sa maong mga bulohaton, ug siya miingon kanila: Mga ginoo, nanghibalo kamo nga niini nga patigayon nagagikan ang atong bahandi.

²⁵Han kallade tillhopa dessa, jämte andra som hade liknande arbete, och sade: »I man, I veten att det är detta arbete som giver oss vår goda bärgning;

²⁶Ug gitan-aw ug hingdunggan ninyo, dili lamang sa Efeso, kondili hapit sa tibook Asia, nga kini si Pablo nakalukmay ug nakapabulag sa daghang tawo, nga nagaingon nga dili mga dios ang mga binuhat sa mga kamot.

²⁶men nu sen och hören I att denne Paulus icke allenast i Efesus, utan i nästan hela provinsen Asien genom sitt tal har förlett ganska mycket folk, i det han säger att de gudar som göras med människohänder icke äro gudar.

²⁷Ug dili lamang nga may peligro nga kining atong pangita pagatamayon, kondili ang templo usab sa dakung dios nga si diana, mawalay pulos, ug nga wad-on siya sa iyang pagkahalangdon, siya nga ginasimba sa tibook Asia ug sa tibook kalibutan.

²⁷Och det är fara värt, icke allenast att denna vår hantering kommer i missaktning, utan ock att den stora gudinnan Dianas helgedom bliver räknad för intet, och att jämväl denna gudinna, som hela provinsen Asien, ja, hela världen dyrkar, kommer att lida avbräck i sitt stora anseende.»

²⁸Ug sa hingdunggan nila kini, nangasuko gayud sila, ug nanagsinggit, nga nagaingon: Daku si diana sa mga taga-Efeso!

²⁸När de hörde detta, blevo de fulla av vrede och skriade: »Stor är efesiernas Diana!»

²⁹Ug ang tibook nga ciudad napuno sa kagubot; ug midugok sila pagtingub ngadto sa teatro sa tapus nila dakpa si Gayo ug si Aristarco, mga taga-Macedonia, nga mga kauban ni Pablo sa panaw.

²⁹Och hela staden kom i rörelse, och alla stormade på en gång till skådebanan och släpade med sig Gajus och Aristarkus, två macedonier som voro Paulus' följeslagare

³⁰Ug sa diha nga si Pablo buot moipon sa mga katawohan, ang iyang mga tinon-an wala motugot kaniya.

³⁰Paulus ville då gå in bland folket men lärjungarna tillstadde honom det icke.

³¹Ug pipila usab sa mga pangulo sa Asia, nga mga abyan niya, nagpasugo kaniya ug naghangyo nga dili siya mosulod sa teatro.

³¹Också några asiarker, som voro hans vänner, sände bud till honom och bådo honom att han icke skulle giva sig in på skådebanan.

³²Busa ang uban nanagsinggit ug usa ka butang, ug ang uban sa lain; kay ang katilingban nangalibug, ug ang kadaghanan kanila wala manghibalo sa hinungdan sa ilang pagtigum.

³²Och de skriade, den ene så och den andre så; ty menigheten var upprörd, och de flesta visste icke varför de hade kommit tillsammans.

³³Ug gikuha nila sa taliwala sa panon sa katawohan si Alejandro, nga ginatulod sa mga Judio. Ug si Alejandro, sa misinyas sa iyang kamot, buot unta motubag sa katawohan.

³³Då drog man ur folkhopen fram Alexander, som judarna sköto framför sig. Och Alexander gav tecken med handen att han ville hålla ett försvarstal inför folket.

³⁴Apan sa hingsayran nila nga siya Judio, ang tanan nanagsinggit sa usa ka tingog sulod sa may duha ka takna: Daku si Diana sa mga taga-Efeso.

³⁴Men när de märkte att han var jude, begynte de ropa, alla med en mun, och skriade under ett par timmars tid: »Stor är efesiernas Diana!»

³⁵Unya sa gipahilum na ang mga tawo sa kalihim sa lungsod miingon siya: Kamong mga tawo sa Efeso, kinsa bang tawohana nga, sa pagkamatuod, wala manghibalo, nga ang ciudad sa mga taga-Efeso maoy bantay sa templo sa dakung diana, ug sa larawan nga nahulog gikan kang jupiter?

³⁵Men stadens kansler lugnade folket och sade: »Efesier, finnes då någon människa som icke vet, att efesiernas stad är vårdare av den stora Dianas tempel och den bild av henne, som har fallit ned från himmelen?

³⁶Nan, kay dili man malalis kining mga butanga, kinahanglan nga mohilum kamo, ug dili kamo magbuhat sa hinanali sa bisan unsa.

³⁶Eftersom ju ingen kan bestrida detta, bören I hålla eder lugna och icke företaga eder något förhastat.

³⁷Kay gidala ninyo dinhi kining mga tawohana, nga dili mga tulisan sa mga templo, ug dili mapasipad-anon sa atong dios nga babaye.

³⁷Emellertid haven I dragit fram dessa män, som icke äro helgerånare, ej heller smäda vår gudinna,

³⁸Busa, kong si Demetrio ug ang iyang mga kauban nga mga magsasalsal adunay ikasumbong batok kang bisan kinsang tawo, binuksan ang mga hukmanan, ug adunay mga gobernador, pasagdi nga magsinumbongay ang usa ug usa.

³⁸Om nu Demetrius och de hantverkare som hålla ihop med honom hava sak mot någon, så finnas ju domstolssammanträden och landshövdingar. Må de alltså göra upp saken med varandra inför rätta.

³⁹Apan kong nagapangita kamo bisan unsa mahitungod sa laing mga butang pagahusayon kana sa nabatasan nga tigum sa katilingban.

³⁹Och haven I något att andraga som går därutöver, så må sådant avgöras i den lagliga folkförsamlingen.

⁴⁰Kay sa pagkatinuod may peligro nga igasumbong kita mahatungod sa kagubot niining adlawa sanglit walay bisan unsa nga hinungdan bahin niini, ug mahatungod niini dili kita makahatag ug kasayuran niining tiguma.

⁴⁰På grund av det som i dag har skett löpa vi ju till och med fara att bliva anklagade för upplopp, fastän vi icke hava gjort något ont; och någon giltig anledning till denna folkskockning kunna vi icke heller uppgiva.» Med dessa ord fick han menigheten att skiljas åt.

⁴¹Ug sa nakapamulong siya niini, iyang gipapauli ang katilingban.