¹Ug sa nahitabo nga kami nahimulag na kanila, ug nakalayag, nanglaktud kami ngadto sa Coos, ug sa adlaw nga misunod ngadto sa Rodas, ug gikan didto ngadto sa Patara.

¹Sedan vi hade skilts ifrån dem, lade vi ut och foro raka vägen till Kos och kommo dagen därefter till Rodus och därifrån till Patara.

²Ug sa nakakaplag kami ug usa ka sakayan nga nagatabok padulong sa Fenicia, mingsakay kami ug milayag;

²Där funno vi ett skepp som skulle fara över till Fenicien; på det gingo vi ombord och lade ut.

³Ug sa nalantaw na namo ang Cipro, sa gisayloan namo kini sa wala, mipadulong kami ngadto sa Siria, ug midunggo kami sa Tiro; kay didto kinahanglan magahaw-as ang sakayan sa iyang lulan.

³Och när vi hade fått Cypern i sikte, lämnade vi denna ö på vänster hand och seglade till Syrien och landade vid Tyrus; ty där skulle skeppet lossa sin last.

⁴Ug sa hingkaplagan namo ang mga tinon-an, mipabilin kami didto ug pito ka adlaw: ug kini nanag-ingon kang Pablo pinaagi sa Espiritu, nga dili unta siya motungas sa Jerusalem.

⁴Och vi uppsökte där lärjungarna och stannade hos dem i sju dagar. Dessa sade nu genom Andens tillskyndelse till Paulus att han icke borde begiva sig till Jerusalem.

⁵Ug sa diha nga natuman namo ang mga adlaw, migikan kami, ug mipadayon sa among panaw; ug silang tanan, uban ang mga asawa ug mga anak, minghatud kanamo hangtud nga nakagula kami sa ciudad: ug sa nanluhod kami sa baybayon, nag-ampo kami, ug nasigpanamilitay ang usa ug usa.

⁵Men när vi hade stannat där de dagarna ut, bröto vi upp därifrån och gåvo oss i väg, ledsagade av dem alla, med hustrur och barn, ända utom staden. Och på stranden föllo vi ned på våra knän och bådo

⁶Ug misakay kami sa sakayan, apan sila namauli pag-usab sa ilang puloy-anan.

⁶och togo sedan avsked av varandra. Därefter stego vi ombord på skeppet, och de andra vände tillbaka hem igen.

⁷Ug sa nakahuman kami sa among panaw gikan sa Tiro, miabut kami sa Tolemaida; ug nangumosta kami sa mga igsoon, ug napabilin kami kanila ug usa ka adlaw.

⁷Från Tyrus kommo vi till Ptolemais, och därmed avslutade vi sjöresan. Och vi hälsade på hos bröderna där och stannade hos dem en dag.

⁸Ug sa adlaw nga misunod minggikan kami, ug miadto sa Cesarea; ug sa misulod kami sa balay ni Felipe nga evangelista, nga usa sa pito, mipuyo kami uban kaniya.

⁸Men följande dag begåvo vi oss därifrån och kommo till Cesarea. Där togo vi in hos evangelisten Filippus, en av de sju, och stannade kvar hos honom.

⁹Ug kining tawohana adunay upat ka mga anak nga babaye nga ulay, nga nanagpanagna.

⁹Denne hade fyra ogifta döttrar, som ägde profetisk gåva.

¹⁰Ug sa nagpabilin kami didto ug pila ka adlaw, may milugsong gikan sa Judea nga, usa ka manalagna, nga ginganlan si Agabo.

¹⁰Under den tid av flera dagar, som vi stannade där, kom en profet, vid namn Agabus, dit ned från Judeen.

¹¹Ug sa miduol siya kanamo ug sa gikuha niya ang bakus ni Pablo, iyang gigapus ang kaugalingon niyang mga tiil ug mga kamot, ug miingon: Mao kini ang ginaingon sa Espiritu Santo: Ingon niini gapuson sa mga Judio didto sa Jerusalem ang tawo nga tag-iya niining bakusa, ug siya igatugyan nila sa mga kamot sa mga Gentil.

¹¹När denne hade kommit till oss, tog han Paulus' bälte och band därmed sina händer och fötter och sade: »Så säger den helige Ande: 'Den man som detta bälte tillhör, honom skola judarna så binda i Jerusalem, och sedan skola de överlämna honom i hedningarnas händer.'»

¹²Ug sa pagkadungog namo niining mga butanga, kami ug ingon man usab ang mga taga-didto nanagpakilooy kaniya nga dili siya motungas sa Jerusalem.

¹²När vi hörde detta, bådo såväl vi själva som bröderna i staden honom att han icke skulle begiva sig upp till Jerusalem.

¹³Unya mitubag si Pablo: Unsay ginabuhat ninyo, nga nanghilak man kamo ug nanagdugmok sa akong kasing-kasing? Kay andam ako, dili lamang sa pagpagapus, kondili usab sa pagpakamatay sa Jerusalem tungod sa ngalan sa Ginoong Jesus.

¹³Men då svarade Paulus: »Varför gråten I så och sargen mitt hjärta? Jag är ju redo icke allenast att låta mig bindas, utan ock att dö i Jerusalem, för Herren Jesu namns skull.»

¹⁴Ug kay wala man siya madani, miundang kami, nga nagaingon: Matuman ang kabubut-on sa Ginoo.

¹⁴Då han alltså icke lät övertala sig, gåvo vi oss till freds och sade: »Ske Herrens vilja.»

¹⁵Ug sa human niining mga adlawa, sa nakaandam kami sa mga putos, mitungas kami sa Jerusalem.

¹⁵Efter de dagarnas förlopp gjorde vi oss i ordning och begåvo oss upp till Jerusalem.

¹⁶Ug may mikuyog usab kanamo pipila sa mga tinon-an sa Cesarea, nga nagdala uban kanila usa nga si Mnason, daan nga tinon-an nga taga-Cipro, nga mao ang kinahanglan namo nga pagapuy-an.

¹⁶Från Cesarea följde också några av lärjungarna med oss, och dessa förde oss till en viss Mnason från Cypern, en gammal lärjunge, som vi skulle gästa hos.

¹⁷Ug sapag-abut namo sa Jerusalem, ang mga igsoon nanagdawat kanamo nga malipayon.

¹⁷Och när vi kommo till Jerusalem, togo bröderna emot oss med glädje.

¹⁸Ug sa sunod nga adlaw si Pablo misulod uban kanamo ngadto kang Jacobo; ug didto usab ang tanang mga anciano.

¹⁸Dagen därefter gick Paulus med oss andra till Jakob; dit kommo ock alla de äldste.

¹⁹Ug sa nakapangumosta siya kanila, gisugilon niya sa tinagsa ang tanan nga mga butang nga gibuhat sa Dios sa taliwala sa mga Gentil pinaagi sa iyang ministerio.

¹⁹Och sedan han hade hälsat dem förtäljde han för dem alltsammans, det ena med det andra, som Gud genom hans arbete hade gjort bland hedningarna.

²⁰Ug sila sa pagkadungog niini, gihimaya nila ang Ginoo, ug sila nanag-ingon kaniya: Nakita mo, igsoon, kong kapid-an ka libo sa mga Judio karon ang nanagpanoo; ug silang tanan mga masingkamuton sa Kasugoan.

²⁰När de hörde detta, prisade de Gud. Och de sade till honom: »Du ser, käre broder, huru många tusen judar det är som hava kommit till tro, och alla nitälska de för lagen.

²¹Ug nakadungog sila mahatungod kanimo, nga nagtudlo ikaw sa tanan nga mga Judio nga anaa sa mga Gentil sa pagbulag kang Moises, nga nagaingon kanila nga dili nila pagcircuncidahan ang ilang mga anak, bisan sa pagpasunod sa ilang mga batasan.

²¹Nu har det blivit dem sagt om dig, att du lär alla judar som bo spridda bland hedningarna att avfalla från Moses, i det du säger att de icke behöva omskära sina barn, ej heller i övrigt vandra efter vad stadgat är.

²²Busa unsa man kini? Sa walay duhaduha, ang panon sa katawohan kinahanglan modugok, kay makadungog gayud sila nga ikaw miabut na.

²²Vad är då att göra? Helt visst skall man få höra att du har kommit hit.

²³Busa, buhata kining among igaingon kanimo: Kami adunay upat ka tawo nga adunay usa ka pakigsaad kanila;

²³Gör därför såsom vi nu vilja säga dig. Vi hava här fyra män som hava bundit sig genom ett löfte.

²⁴Dad-a kini sila, ug magmaputli ka uban kanila ug gastoan mo sila, aron magpakiskis sila sa ilang mga ulo, ug ang tanan masayud nga dili matuod ang tanang mga butang nga ilang hidunggan mahatungod kanimo; kondili nga ikaw usab nagalakat nga matarung nga nagatuman sa Kasugoan.

²⁴Tag med dig dessa, och låt helga dig tillsammans med dem, och åtag dig omkostnaderna för dem, så att de kunna låta raka sina huvuden. Då skola alla förstå att intet av allt det som har blivit dem sagt om dig äger någon grund, utan att också du vandrar efter lagen och håller den.

²⁵Apan mahatungod sa mga Gentil nga mingtoo, nagsulat kami, ug naghatag ug paghukom, nga pagalikayan nila ang mga butang nga nahalad sa mga larawan, ug ang dugo, ug ang mga linuok, ug ang pagpakighilawas.

²⁵Vad åter angår de hedningar som hava kommit till tro, så hava vi här beslutit och jämväl skrivit till dem, att de böra taga sig till vara för kött från avgudaoffer och för blod och för köttet av förkvävda djur och för otukt.»

²⁶Unya gidala ni Pablo ang mga tawo, ug sa adlaw nga misunod, sa nakapanghinlo siya uban kanila, misulod siya sa templo nga nagapahibalo sa katumanan sa mga adlaw sa pagpaputli, hangtud nga ang halad gikahalad alang sa tagsatagsa kanila.

²⁶Så tog då Paulus männen med sig och lät följande dag helga sig tillsammans med dem; sedan gick han in i helgedomen och gav till känna när den tid skulle gå till ända, för vilken de hade låtit helga sig, den tid före vars utgång offer skulle frambäras för var och en särskild av dem.

²⁷Ug sa nagahinapus ang pito ka adlaw, ang mga Judio nga gikan sa Asia, sa ilang pagkakita kaniya sa templo, nagpagubot sa tibook nga panon sa katawohan ug midakup kaniya,

²⁷När de sju dagarna nästan voro ute, fingo judarna från provinsen Asien se honom i helgedomen och uppviglade då allt folket. Och de grepo honom

²⁸Nga nagasinggit: Mga tawo sa Israel, tabang kamo; mao kini ang tawo nga nagatudlo sa tanang tawo sa tanang dapit batok sa lungsod, ug sa Kasugoan, ug niining dapita; ug labut pa, nagpasulod siya sa mga Greciahanon dinhi sa templo, ug gibulingan niya kining balaan nga dapit.

²⁸och ropade: »I män av Israel, kommen till hjälp! Här är den man som allestädes lär alla sådant som är emot vårt folk och emot lagen och emot denna plats. Därtill har han nu ock fört greker in i helgedomen och oskärat denna heliga plats.»

²⁹Kay kaniadto hingkit-an nila sa ciudad uban kaniya si Trofimo, nga taga-Efeso, nga gihunahuna nila nga gipasulod ni Pablo sa templo.

²⁹De hade nämligen förut sett efesiern Trofimus i staden tillsammans med honom och menade att Paulus hade fört denne in i helgedomen.

³⁰Ug nangagubot ang tibook nga ciudad, ug midugok ang katawohan; ug ilang gidakup si Pablo, ug giguyod siya sa gawas sa templo; ug gilayon giserhan ang mga pultahan.

³⁰Och hela staden kom i rörelse, och folket skockade sig tillsammans. Och då de nu hade gripit Paulus, släpade de honom ut ur helgedomen, varefter portarna genast stängdes igen.

³¹Ug sanglit naninguha sila sa pagpatay kaniya, may mga balita nga miabut ngadto sa pangulong capitan sa pundok nga sundalo, nga ang tibook nga Jerusalem nangagubot.

³¹Men just som de stodo färdiga att dräpa honom, anmäldes det hos översten för den romerska vakten att hela Jerusalem var i uppror.

³²Ug gilayon nagdala siya ug mga sundalo ug mga centurion, ug midalagan ngadto kanila. Ug sila sa hingkit-an nila ang pangulong capitan ug ang mga sundalo, miundang sa pagpuspus kang Pablo.

³²Denne tog då strax med sig krigsmän och hövitsmän och skyndade ned till dem. Och när de fingo se översten och krigsmännen, upphörde de att slå Paulus

³³Unya miduol ang pangulong capitan, ug gidakup siya; ug nagsugo sa pagpagapus kaniya sa duha ka talikala; ug nangutana kong kinsa siya, ug kong unsa ang nabuhat niya.

³³Översten gick då fram och tog honom i förvar och bjöd att man skulle fängsla honom med två kedjor. Och han frågade vem han var och vad han hade gjort.

³⁴Ug ang uban nagasinggit ug usa ka butang, ug ang uban sa lain, sa taliwala sa panon sa katawohan; ug sa wala siya mahibalo sa katinoan mahitungod sa kasamok, nagsugo siya nga pagadad-on siya ngadto sa kuta.

³⁴Men bland folket ropade den ene så, den andre så. Då han alltså för larmets skull icke kunde få något säkert besked, bjöd han att man skulle föra honom till kasernen.

³⁵Ug sa pag-abut ni Pablo sa mga ang-ang, nahitabo nga gisakwat siya sa mga sundalo, tungod sa kabangis sa mga tawo.

³⁵Och när han kom fram till trappan, trängde folket så våldsamt på, att han måste bäras av krigsmännen,

³⁶Kay ang panon sa katawohan sa lungsod nanagsunod sa ulahi, nga nagasinggit: Papahawaa siya!

³⁶ty folkhopen följde efter och skriade: »Bort med honom!»

³⁷Ug sa hapit nang isulod si Pablo sa kuta miingon siya sa pangulong capitan: Itugot mo ba kanako ang pagsulti kanimo? Ug siya miingon: Mahibalo ba ikaw sa Greciahanon?

³⁷Då nu Paulus skulle föras in i kasernen, sade han till översten: »Tillstädjes det mig att säga något till dig?» Han svarade: »Kan du tala grekiska?

³⁸Dili badiay ikaw ang Egiptohanon, nga niadtong mga adlaw nga miagi nakapalihok ug kagubot, ug nagdala ngadto sa kamingawan ug upat ka libo sa mga mamomono?

³⁸Är du då icke den egyptier som för en tid sedan ställde till 'dolkmännens' uppror, de fyra tusens, och förde dem ut i öknen?»

³⁹Apan si Pablo miingon: Ako usa ka Judio, sa Tarso sa Cilicia, lungsoranon sa dili ubos nga ciudad: ug ginapakilooy ko kanimo, nga tugutan mo ako sa pagsulti sa katawohan.

³⁹Då svarade Paulus: »Nej, jag är en judisk man från Tarsus, medborgare alltså i en betydande stad i Cilicien. Men jag beder dig, tillstäd mig att tala till folket.»

⁴⁰Ug sa gitugutan siya sa capitan, si Pablo nga mitindog sa mga ang-ang, misinyas sa iyang kamot sa katawohan; ug sa may daku na nga kahilum, siya misulti kanila sa sinultihan nga Hebreohanon, nga nagaingon:

⁴⁰Och han tillstadde honom det. Då gav Paulus från trappan, där han stod, med handen ett tecken åt folket. Och sedan där hade blivit helt tyst, talade han till dem på hebreiska och sade: