¹Ug si Agripa miingon kang Pablo: Ginatugot kanimo ang pagsulti alang sa imong kaugalingon. Unya si Pablo mituy-od sa iyang kamot, ug namulong sa iyang paglaban:

¹Agrippa sade nu till Paulus: »Det tillstädjes dig att tala för din sak.» Då räckte Paulus ut handen och talade så till sitt försvar:

²Gikalipay ko sa akong kaugalingon, hari nga Agripa, nga makahimo ako sa akong paglaban sa imong atubangan niining adlawa mahitungod sa tanang mga butang nga ginasumbong sa mga Judio batok kanako.

²»Jag skattar mig lycklig att jag, i fråga om allt det som judarna anklaga mig för, i dag skall försvara mig inför dig, konung Agrippa,

³Labi na gayud kay batid ikaw sa tanang mga batasan ug mga gikalalisan sa mga Judio; busa ginapakilooy ko kanimo nga patalinghugan mo ako nga mapailubon.

³som så väl känner judarnas alla stadgar och tvistefrågor. Därför beder jag dig höra mig med tålamod.

⁴Ang akong batasan sa kinabuhi sukad sa akong pagkabatan-on hangtud karon, nga sukad sa sinugdan didto sa akong kaugalingon nga nasud ug sa Jerusalem, hingbaloan kini sa tanang mga Judio;

⁴Hurudant mitt liv allt ifrån ungdomen har varit, det veta alla judar, ty jag har ju från tidiga år framlevat det bland mitt folk och i Jerusalem.

⁵Nga nahibalo kanako sukad sa sinugdan, kong buot sila magsaksi, nga ako subay sa labing matul-id nga kadapigan sa among tinohoan nagkinabuhi ako nga Fariseo.

⁵Och sedan lång tid tillbaka känna de om mig -- såframt de nu vilja tillstå det -- att jag har tillhört det strängaste partiet i vår gudsdyrkan och levat såsom farisé.

⁶Ug karon nagatindog ako dinhi aron pagahukman tungod sa paglaum sa saad nga gibuhat sa Dios sa among mga ginikanan,

⁶Och nu står jag här till rätta för vårt hopp om det som Gud har lovat våra fäder,

⁷Nga sa maong saad ang among napulog duha ka banay nga nagaalagad sa Dios sa dakung kakugi, sa adlaw ug sa gabii, milaum nga makakab-ut; ug mahatungod niining paglaum, gisumbong ako sa mga Judio, Oh, hari!

⁷det vartill ock våra tolv stammar, under det de tjäna Gud med iver både natt och dag, hoppas att nå fram. För det hoppets skull, o konung, är jag anklagad av judarna.

⁸Nganong ginahunahuna ninyo nga dili katohoan, kong pagabanhawon sa Dios ang mga minatay?

⁸Varför hålles det då bland eder för otroligt att Gud uppväcker döda?

⁹Ako, sa pagkamatuod, naghunahuna sa akong kaugalingon, nga kinahanglan ako magabuhat ug daghang mga butang batok sa ngalan ni Jesus nga Nazaretnon.

⁹Jag för min del menade alltså att jag med all makt borde strida mot Jesu, nasaréens, namn;

¹⁰Ug kini gibuhat ko usab sa Jerusalem; ug gibutang ko sa mga bilanggoan ang daghan sa mga balaan, sa nakadawat ako ug pagbulot-an sa mga pangulong sacerdote; ug sa gipamatay sila, gihatag ko ang akong pag-uyon.

¹⁰så gjorde jag ock i Jerusalem. Och många av de heliga inspärrade jag i fängelse, sedan jag av översteprästerna hade fått fullmakt därtill; och när man ville döda dem, röstade ock jag därför.

¹¹Ug sa pagsilot kanila sama kadaghan sa tanang mga sinagoga, gipugos ko sila aron magapasipala; ug sa napungot ako pag-ayo batok kanila, gilutos ko sila hangtud sa mga kalungsoran sa laing nasud.

¹¹Och överallt i synagogorna försökte jag, gång på gång, att genom straff tvinga dem till hädelse. I mitt raseri mot dem gick jag så långt, att jag förföljde dem till och med ända in i utländska städer.

¹²Tungod niana sa nagapanaw ako ngadto sa Damasco, nga may pagbulot-an ug sugo sa mga pangulong sacerdote;

¹²När jag nu i detta ärende var på väg till Damaskus, med fullmakt och uppdrag från översteprästerna,

¹³Sa udto ang adlaw, Oh hari, nakita ko sa dalan ang usa ka kahayag gikan sa langit, nga labaw pa sa kasilaw sa adlaw, nga nagasidlak sa libut nako ug sa mga ming-uban kanako.

¹³fick jag under min färd, o konung, mitt på dagen se ett sken från himmelen, klarare än solens glans, kringstråla mig och mina följeslagare.

¹⁴Ug sa nangapukan kaming tanan sa yuta, hingdunggan ko ang usa ka tingog nga nagasulti kanako sa pinulongang Hebreohanon: Saulo, Saulo, nganong ginalutos mo ako? Malisud alang kanimo ang pagtindak sa mga espuela.

¹⁴Och vi föllo alla ned till jorden, och jag hörde då en röst säga till mig på hebreiska: 'Saul, Saul, varför förföljer du mig'? Det är dig svårt att spjärna mot udden.'

¹⁵Ug miingon ako: Kinsa ba ikaw, Ginoo? Ug miingon ang Ginoo: Ako mao si Jesus, nga imong ginalutos.

¹⁵Då sade jag: 'Vem är du, Herre?' Herren svarade: 'Jag är Jesus, den som du förföljer.

¹⁶Apan bumangon ka ug tumindog; kay tungod niini nagpakita ako kanimo, sa pagtudlo kanimo nga ministro ug saksi sa mga butang nga imong hingkit-an kanako ug sa mga butang usab nga igapakita ko pa kanimo;

¹⁶Men res dig upp och stå på dina fötter; ty därför har jag visat mig för dig, att jag har velat utse dig till en tjänare och ett vittne, som skall vittna både om huru du nu har sett mig, och om huru jag vidare skall uppenbara mig för dig.

¹⁷Nga magaluwas kanimo gikan sa mga tawo ug sa mga Gentil, kang kinsa ikaw paadtoon ko,

¹⁷Och jag skall rädda dig såväl från ditt eget folk som från hedningarna. Ty till dem sänder jag dig,

¹⁸Sa pagbuka sa ilang mga mata aron managbalik sila gikan sa kangitngitan ngadto sa kahayag, ug gikan sa kagamhanan ni Satanas ngadto sa Dios, aron managpakadawat sila sa pasaylo sa mga sala, ug sa kabilin kanila nga mga gipakabalaan tungod sa pagtoo kanako.

¹⁸för att du skall öppna deras ögon, så att de omvända sig från mörkret till ljuset, och från Satans makt till Gud, på det att de må, genom tron på mig, undfå syndernas förlåtelse och få sin lott bland dem som äro helgade.'

¹⁹Tungod niana, Oh hari nga Agripa, wala ako magmalalison sa langitnon nga panan-awon:

¹⁹Så blev jag då, konung Agrippa, icke ohörsam mot den himmelska synen,

²⁰Kondili nagamantala ako una sa tanan sa mga taga-Damasco, ug sa Jerusalem, ug sa tibook nga ginsakpan sa Judea, ug sa mga Gentil usab, nga managhinulsol unta sila ug managbalik sa Dios, nga managhimo ug mga buhat nga takus sa paghinulsol.

²⁰utan predikade först för dem som voro i Damaskus och i Jerusalem, och sedan över hela judiska landet och för hedningarna, att de skulle göra bättring och omvända sig till Gud och göra sådana gärningar som tillhöra bättringen.

²¹Tungod niining hinungdan, ang mga Judio mingdakup kanako sa templo, ug nagpaninguha sa pagpatay kanako.

²¹För denna saks skull var det som judarna grepo mig i helgedomen och försökte att döda mig.

²²Busa, sa nakadawat ako sa panabang nga gikan sa Dios, nakapadayon ako hangtud niining adlawa, nga nagahatag ug pagpamatuod sa kagagmayan ug sa kadagkuan usab; ug wala magasulti sa bisan unsa, gawas sa gipahayag sa mga Manalagna ug ni Moises nga manghitabo:

²²Genom den hjälp som jag har undfått av Gud står jag alltså ännu i dag såsom ett vittne inför både små och stora; och jag säger intet annat, än vad profeterna och Moses hava sagt skola ske,

²³Nga si Cristo kinahanglan mag-antus, ug nga siya, sa sinugdan pinaagi sa pagkabanhaw sa mga minatay, magamantala sa kahayag ngadto sa mga tawo ug sa mga Gentil.

²³nämligen att Messias skulle lida och, såsom förstlingen av dem som uppstå från de döda, bära budskap om ljuset, såväl till vårt eget folk som till hedningarna.»

²⁴Ug sa nagasulti siya sa iyang paglaban, si Festo sa dakung tingog miingon: Buang ka, Pablo; ang hilabihan mo nga kaalam nakapabuang kanimo.

²⁴När han på detta satt försvarade sig, utropade Festus: »Du är från dina sinnen, Paulus; den myckna lärdomen gör dig förryckt.»

²⁵Apan si Pablo miingon: Dili ako buang, labing halangdon nga Festo, kondili nagasulti ako sa mga pulong sa kamatuoran ug sa kabuotan.

²⁵Men Paulus svarade: »Jag är icke från mina sinnen, ädle Festus; jag talar sanna ord med lugn besinning.

²⁶Kay ang hari nahibalo niining mga butanga, kang kansa usab nagasulti ako sa walay pagpanuko; kay nasayud gayud ako nga walay bisan unsa niining mga butanga nga nalilong kaniya; kay kini wala pagbuhata sa kasuokan.

²⁶Konungen känner väl till dessa ting; därför talar jag också frimodigt inför honom. Ty jag kan icke tro att något av detta är honom obekant; det har ju icke tilldragit sig i någon undangömd vrå.

²⁷Hari nga Agripa, mitoo ka ba sa mga manalagna? Nanghibalo ako nga ikaw mitoo.

²⁷Tror du profeterna, konung Agrippa? Jag vet att du tror dem.»

²⁸Ug si Agripa miingon kang Pablo: Uban sa diyutay nga pagpalukmay makabig mo unta ako sa pagka-Cristohanon.

²⁸Då sade Agrippa till Paulus: »Föga fattas att du övertalar mig och gör mig till kristen.»

²⁹Ug si Pablo miingon: Itugot unta sa Dios, nga sa diyutay kun sa daghan, dili lamang ikaw, kondili usab ang tanan nga nanagpatalinghug kanako niining adlawa mamahimo nga sama kanako, gawas niining mga talikala.

²⁹Paulus svarade: »Vare sig det fattas litet eller fattas mycket, skulle jag önska inför Gud att icke allenast du, utan alla som i dag höra mig, måtte bliva sådana som jag är, dock med undantag av dessa bojor.»

³⁰Ug sa nakapamulong siya niini, mingtindog ang hari, ug ang gobernador, ug si Bernice, ug ang mga nanaglingkod uban kanila.

³⁰Därefter stod konungen upp, och med honom landshövdingen och Bernice och de som sutto där tillsammans med dem.

³¹Ug sa pagpamauli nila, nagasulti ang usa ug usa kanila nga nagaingon: Kining tawohana walay bisan unsa nga gibuhat nga takus sa kamatayon, bisan sa mga talikala.

³¹Och när de gingo därifrån, talade de med varandra och sade: »Den mannen har icke gjort något som förtjänar död eller fängelse.»

³²Ug si Agripa miingon kang Festo: Kining tawohana mabuhian unta kong wala pa siya makadangup kang Cesar.

³²Och Agrippa sade till Festus: »Denne man hade väl kunnat frigivas, om han icke hade vädjat till kejsaren.»