¹Sa pagkamatuod, sa pagkamatuod, nagaingon ako kaninyo, nga ang dili mosulod sa ganghaan sa toril sa mga carnero, kondili mosaka sa laing mga agianan, kana siya maninikas ug tulisan:

¹»Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som icke går in i fårahuset genom dörren, utan stiger in någon annan väg, han är en tjuv och en rövare.

²Apan ang mosulod sa gangha-an mao ang magbalantay sa mga carnero.

²Men den som går in genom dörren, han är fårens herde.

³Siya ginaablihan sa magsisira sa ganghaan, ug ang mga carnero nagapatalinghug sa iyang tingog; ug ang mga carnero nga iyang kaugalingon ginatawag niya sa ilang mga ngalan, ug sila ginamandoan niya sa ilang paggula.

³För honom öppnar dörrvaktaren, och fåren lyssna till hans röst, och han kallar sina får vid namn och för dem ut.

⁴Ug sa gipagula niya ang iyang kaugalingong mga carnero, siya magauna kanila; ug ang mga carnero maganunot kaniya, kay sila managpakaila sa iyang tingog.

⁴Och när han har släppt ut alla sina får, går han framför dem, och fåren följa honom, ty de känna hans röst.

⁵Apan sa usa ka dumuloong dili sila monunot, kondili mangalagiw kaniya; kay sila wala makaila sa tingog sa mga dumuloong.

⁵Men en främmande följa de alls icke, utan fly bort ifrån honom, ty de känna icke de främmandes röst.»

⁶Kini nga sambingay giingon kanila ni Jesus, apan sila wala makasabut sa iyang gipamulong kanila.

⁶Så talade Jesus till dem i förtäckta ord; men de förstodo icke vad det var som han talade till dem.

⁷Busa si Jesus miingon pag-usab kanila: Sa pagkamatuod, sa pagkamatuod, nagaingon ako kaninyo: Ako mao ang ganghaan sa mga carnero.

⁷Åter sade Jesus till dem: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Jag är dörren in till fåren.

⁸Ang tanan nga mga nanagpanganhi nga una kanako, mga maninikas ug mga tulisan: apan ang mga carnero wala magpatalinghug kanila.

⁸Alla de som hava kommit före mig äro tjuvar och rövare, men fåren hava icke lyssnat till dem.

⁹Ako mao ang ganghaan. Kong adunay mosulod pinaagi kanako, siya maluwas; ug mosulod, ug mogula, ug makakaplag siya sa mga masibsib.

⁹Jag är dörren; den som går in genom mig, han skall bliva frälst, och han skall få gå ut och in och skall finna bete.

¹⁰Ang kawatan dili moanhi, kondili aron siya makapangawat, ug makapamatay, ug makapanglaglag; ako mianhi, aron sila may kinabuhi, ug makabaton niana sa labing madagayaon.

¹⁰Tjuven kommer allenast för att stjäla och slakta och förgöra. Jag har kommit, för att de skola hava liv och hava över nog.

¹¹Ako mao ang maayong magbalantay sa mga carnero, ang maayong magbalantay sa mga carnero, nagahatag sa iyang kinabuhi tungod sa mga carnero.

¹¹Jag är den gode herden. En god herde giver sitt liv för fåren.

¹²Ang sinuholan ug dili magbalantay sa mga carnero, nga dili gayud tag-iya sa mga carnero, makakita siya nga moabut ang lobo, ug pagabiyaan niya ang mga carnero, ug mokalagiw; ug sila pagaagawon sa lobo, ug pagapatlaagon.

¹²Men den som är lejd och icke är herden själv, när han, den som fåren icke tillhöra, ser ulven komma, då övergiver han fåren och flyr, och ulven rövar bort dem och förskingrar dem.

¹³Ug mokalagiw ang sinuholan, kay sinuholan man ug walay kahangawa sa mga carnero.

¹³Han är ju lejd och frågar icke efter fåren.

¹⁴Ako mao ang maayong magbalantay sa mga carnero; ug ako nakaila sa ako, ug ang mga ako nakaila kanako;

¹⁴Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och mina får känna mig,

¹⁵Maingon nga ang Amahan nakaila kanako, ug ako nakaila sa Amahan; ug ako nagahatag sa akong kinabuhi tungod sa mga carnero.

¹⁵såsom Fadern känner mig, och såsom jag känner Fadern; och jag giver mitt liv för fåren.

¹⁶Ug ako adunay uban nga mga carnero, nga wala niining torila, nga kinahanglan usab nga ako silang pagadad-on, ug magapatalinghug sila sa akong tingog, ug sila mahimong usa ka panon, usa ka magbalantay.

¹⁶Jag har ock andra får, som icke höra till detta fårahus; också dem måste jag draga till mig, och de skola lyssna till min röst. Så skall det bliva en hjord och en herde.

¹⁷Tungod niini ang Amahan nahagugma kanako, kay ako nagahatag sa akong kinabuhi, aron pagadawaton ko kini pag-usab.

¹⁷Därför älskar Fadern mig, att jag giver mitt liv -- för att sedan taga igen det.

¹⁸Walay bisan kinsa nga makakuha niini gikan kanako, kondili akong ginahatag kini sa kaugalingon ko. May gahum ako sa paghatag sa akong kinabuhi, ug may gahum ako sa pagdawat niini pagusab. Kining sugoa gidawat, ko sa akong Amahan.

¹⁸Ingen tager det ifrån mig, utan jag giver det av fri vilja. Jag har makt att giva det, och jag har makt att taga igen det. Det budet har jag fått av min Fader.»

¹⁹Unya may pagkabahinbahin pag-usab ang mga Judio tungod niini nga mga pulonga.

¹⁹För dessa ords skull uppstodo åter stridiga meningar bland judarna.

²⁰Ug may daghan kanila nanag-ingon: Siya adunay usa ka yawa, ug buang siya; nganong nagapatalinghug kamo kaniya?

²⁰Många av dem sade: »Han är besatt av en ond ande och är från sina sinnen. Varför hören I på honom?»

²¹Ang uban miingon: Kini nga mga pulonga dili iya sa usa ka yawan-on. Makahimo ba ang usa ka yawa sa pagbuka sa mga mata sa buta?

²¹Andra åter sade: »Sådana ord talar icke den som är besatt. Icke kan väl en ond ande öppna blindas ögon?»

²²Ug ming-abut ang fiesta sa Dedicacion sa Jerusalem: ug tingtugnaw kadto.

²²Därefter inföll tempelinvigningens högtid i Jerusalem. Det var nu vinter,

²³Ug nagalakawlakaw si Jesus sulod sa templo sa agianan ni Salomon.

²³och Jesus gick fram och åter i Salomos pelargång i helgedomen.

²⁴Unya nanag-alirong kaniya ang mga Judio, ug nanag-ingon sila kaniya: Hangtud kanus-a pagapaduhaduhaon mo kami? Kong ikaw mao si Cristo, iingon kanamo sa dayag gayud.

²⁴Då samlade sig judarna omkring honom och sade till honom: »Huru länge vill du hålla oss i ovisshet? Om du är Messias, så säg oss det öppet.»

²⁵Si Jesus mitubag kanila: Giingon ko na kaninyo, ug kamo wala motoo. Ang mga buhat nga akong gibuhat sa ngalan sa akong Amahan, nagapamatuod sila kanako.

²⁵Jesus svarade dem: »Jag har sagt eder det, men I tron mig icke. De gärningar som jag gör i min Faders namn, de vittna om mig.

²⁶Apan kamo wala motoo, kay kamo dili sa akong mga carnero.

²⁶Men I tron mig icke, ty I ären icke av mina får.

²⁷Ang akong mga carnero nagapatalinghug sa akong tingog, ug ako nakaila kanila, ug sila naganunot kanako.

²⁷Mina får lyssna till min röst, och jag känner dem, och de följa mig.

²⁸Ug ako nagahatag kanila sa kinabuhi nga walay katapusan; ug sila dili na gayud mawala, ug walay bisan kinsa nga makaagaw kanila sa akong kamot.

²⁸Och jag giver dem evigt liv, och de skola aldrig någonsin förgås, och ingen skall rycka dem ur min hand.

²⁹Ang akong Amahan nga maoy naghatag kanila nganhi kanako, labing daku sa tanan; ug walay bisan kinsa nga makahimo pag-agaw kanila sa kamot sa akong Amahan,

²⁹Min Fader, som har givit mig dem, är större än alla, och ingen kan rycka dem ur min Faders hand.

³⁰Ako ug ang akong Amahan usa lamang kami.

³⁰Jag och Fadern äro ett.»

³¹Unya ang mga Judio namunit pag-usab ug mga bato, sa pagbato kaniya.

³¹Då togo judarna åter upp stenar för att stena honom.

³²Si Jesus mitubag kanila: Daghan ang mga buhat nga maayo nga gipakita ko kaninyo gikan sa Amahan; hain ba kanila niining mga buhata ang hinungdan sa inyong pagbato kanako?

³²Men Jesus sade till dem: »Många goda gärningar, som komma från min Fader, har jag låtit eder se. För vilken av dessa gärningar är det som I viljen stena mig?»

³³Ang mga Judio nanagpanubag kaniya, nga nanag-ingon: Dili tungod sa maayong buhat nagabato kami kanimo, kondili tungod sa pasipala, kay ikaw nga tawo, nagapaka-Dios ka.

³³Judarna svarade honom: »Det är icke för någon god gärnings skull som vi vilja stena dig, utan därför att du hädar och gör dig själv till Gud, du som är en människa.»

³⁴Si Jesus mitubag kanila: Wala ba mahasulat sa inyong Kasugoan: Ako miingon: Mg adios kamo?

³⁴Jesus svarade dem: »Det är ju så skrivet i eder lag: 'Jag har sagt att I ären gudar'.

³⁵Kong gitawag nga mga dios kadto sila nga giabutan sa pulong sa Dios, (ug dili arang mabungkag ang Kasulatan;)

³⁵Om han nu har kallat för gudar dem som Guds ord kom till -- och skriften kan ju icke bliva om intet --

³⁶Moingon ba kamo kaniya nga gibalaan ug gisugo sa Amahan nganhi sa kalibutan: Ikaw nagapasipala; kay ako miingon: ako mao ang Anak sa Dios?

³⁶huru kunnen då I, på den grund att jag har sagt mig vara Guds Son, anklaga mig för hädelse, mig som Fadern har helgat och sänt i världen?

³⁷Kong ako wala magbuhat sa mga buhat sa akong Amahan ayaw kamo pagtoo kanako.

³⁷Gör jag icke min Faders gärningar, så tron mig icke.

³⁸Apan kong ginabuhat ko sila, bisan dili kamo motoo kanako, tumoo kamo sa mga buhat, aron kamo makaila ug motoo nga ang Amahan ania kanako, ug ako anaa sa Amahan.

³⁸Men gör jag dem, så tron gärningarna, om I än icke tron mig; då skolen I fatta och förstå att Fadern är i mig, och att jag är i Fadern.»

³⁹Unya naninguha sila pag-usab sa pagdakup kaniya, apan siya nakaipsot sa ilang kamot.

³⁹Då ville de åter gripa honom, men han gick sin väg, undan deras händer.

⁴⁰Ug miadto siya pag-usab didto sa unahan sa Jordan, sa dapit diin nagabautismo si Juan pag-una, ug mipabilin siya didto.

⁴⁰Sedan begav han sig åter bort till det ställe på andra sidan Jordan, där Johannes först hade döpt, och stannade kvar där.

⁴¹Ug daghan ang mga nangadto kaniya, ug miingon: Si Juan, sa pagkamatuod, wala maghimo sa bisan unsa nga ilhanan; apan ang tanang mga butang nga gihisgutan niya mahatungod niini nga tawo, mga matuod.

⁴¹Och många kommo till honom. Och de sade: »Väl gjorde Johannes intet tecken, men allt vad Johannes sade om denne var sant.»

⁴²Ug daghan didto ang mga mingtoo kaniya.

⁴²Och många kommo där till tro på honom.