¹Ug mitindog siya gikan didto ug miadto sa mga utlanan sa Judea ug unahan sa Jordan: Ug ang mga panon sa katawohan miusab pagdugok sa tingub ngadto kaniya; ug ingon sa iyang nabatasan, siya nagtudlo kanila pag-usab.

¹Och han stod upp och begav sig därifrån, genom landet på andra sidan Jordan, till Judeens område. Och mycket folk församlades åter omkring honom, och åter undervisade han dem, såsom hans sed var.

²Ug may mingduol kaniya nga mga Fariseo ug nangutana sa pagtintal kaniya: Uyon ba sa Kasugoan nga ang usa ka bana magabiya sa iyang asawa?

²Då ville några fariséer snärja honom, och de trädde fram och frågade honom om det vore lovligt för en man att skilja sig från sin hustru.

³Ug sa pagtubag niya, miingon kanila: Unsay gisugo kaninyo ni Moises?

³Men han svarade och sade till dem: »Vad har Moses bjudit eder?»

⁴Ug nanag-ingon sila: Si Moises mitugot sa pagsulat ug kalig-onan sa panagbulag, ug sa pagbiya kaniya.

⁴De sade: »Moses tillstadde att en man fick skriva skiljebrev åt sin hustru och så skilja sig från henne.»

⁵Apan si Jesus miingon kanila: Tungod sa kagahi sa inyong kasingkasing iyang gisulat kaninyo kining sugoa.

⁵Då sade Jesus till dem: »För edra hjärtans hårdhets skull skrev han åt eder detta bud.

⁶Apan sukad sa pagtukod sa kalibutan, lalake ug babaye iyang gibuhat sila.

⁶Men redan vid världens begynnelse 'gjorde Gud dem till man och kvinna'.

⁷Tungod niini pagabiyaan sa usa ka tawo ang iyang amahan ug ang iyang inahan ug makighiusa sa iyang asawa.

⁷'Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder.

⁸Ug silang duha magausa ra ka unod. Busa dili na sila duruha, kondili usa na lamang ka unod.

⁸Och de tu skola varda ett kött.' Så äro de icke mer två, utan ett kött.

⁹Busa ang gihiusa sa Dios dili pagabulagon sa tawo.

⁹Vad nu Gud har sammanfogat, det må människan icke åtskilja.»

¹⁰Ug sa balay gipangutana siya pag-usab sa iyang mga tinon-an mahatungod niining butanga.

¹⁰När de sedan hade kommit hem, frågade hans lärjungar honom åter om detsamma.

¹¹Ug siya miingon kanila: Kong kinsa ang mobiya sa iyang asawa ug mangasawa sa lain makasala sa panapaw batok kaniya.

¹¹Och han svarade dem: »Den som skiljer sig från sin hustru och tager sig en annan hustru, han begår äktenskapsbrott mot henne.

¹²Ug kong ang usa ka babaye mobiya sa iyang bana ug mamana sa lain siya makasala sa panapaw.

¹²Och om en hustru skiljer sig från sin man och tager sig en annan man, då begår hon äktenskapsbrott.

¹³Ug siya gidad-an nila ug mga gagmayng bata aron siya magahikap kanila; apan ang mga tinon-an nagbadlong kanila.

¹³Och man bar fram barn till honom, för att han skulle röra vid dem; men lärjungarna visade bort dem.

¹⁴Apan sa pagkakita ni Jesus niini, nasuko siya ug miingon kanila: Pasagdi ninyo ang mga bata nga moduol sila kanako, ug dili ninyo sila pagdid-an, kay ang gingharian sa Dios alang sa mga sama kanila.

¹⁴När Jesus såg detta, blev han misslynt och sade till dem: »Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till.

¹⁵Sa pagkamatuod nagaingon ako kaninyo, bisan kinsa nga dili modawat sa gingharian sa Dios ingon sa usa ka bata, dili gayud siya makasulod niini.

¹⁵Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin.»

¹⁶Ug sa nakugos niya sila sa iyang mga bukton, ug napandungan sa iyang mga kamot, iyang gipanalanginan sila.

¹⁶Och han tog dem upp i famnen och lade händerna på dem och välsignade dem.

¹⁷Ug sa paggula niya sa dalan may usa nga midalagan ngadto kaniya, ug miluhod ug nangutana kaniya: Maayong Magtutudlo, unsa ang akong pagabuhaton, aron mapanunod ko ang kinabuhi nga walay katapusan?

¹⁷När han sedan begav sig åstad för att fortsätta sin väg, skyndade en man fram och föll på knä för honom och frågade honom: »Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?»

¹⁸Ug si Jesus miingon kaniya: Nganong ginganlan mo ako ug maayo? Walay bisan kinsa nga maayo, kondili usa lamang, ang Dios.

¹⁸Jesus sade till honom: »Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena.

¹⁹Nahibalo ka sa mga sugo: Dili ka manapaw; dili ka magpatay; dili ka mangawat; dili ka magsaksi sa bakak; dili ka manlimbong; tumahod ka sa imong amahan ug sa imong inahan.

¹⁹Buden känner du: 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Du skall icke undanhålla någon vad honom tillkommer', Hedra din fader och din moder.'»

²⁰Ug siya miingon kaniya: Magtutudlo, ngatanan kining mga butanga gibantayan ko sukad sa akong pagkabata.

²⁰Då svarade han honom: »Mästare, allt detta har jag hållit från min ungdom.»

²¹Ug si Jesus, sa nagatutok kaniya, nahagugma kaniya, ug miingon: Usa ka butang ang nakulang kanimo: Lumakaw ka, ibaligya mo ang imong kahimtang, ug ihatag sa mga kabus; ug may bahandi ka sa langit; ug umari ka, dad-a ang imong cruz, ug sumunod kanako.

²¹Då såg Jesus på honom och fick kärlek till honom och sade till honom: »Ett fattas dig: gå bort och sälj allt vad du äger och giv åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig.»

²²Ug siya nahiubos niining pulonga, ug milakaw nga masulob-on; kay siya usa nga may daghang bahandi.

²²Men han blev illa till mods vid det talet och gick bedrövad bort, ty han hade många ägodelar.

²³Ug si Jesus mitan-aw sa libut ug miingon sa iyang mga tinon-an: Pagkalisud gayud sa mga adunay bahandi ang pagsulod sa gingharian sa Dios!

²³Då såg Jesus sig omkring och sade till sina lärjungar: »Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!»

²⁴Ug ang iyang mga tinon-an nang-hibulong sa iyang mga pulong; apan si Jesus mingtubag pag-usab ug miingon kanila: Mga anak, pagkalisud sa mga nagasalig sa mga bahandi ang pagsulod sa gingharian sa Dios!

²⁴Men lärjungarna häpnade vid hans ord. Då tog Jesus åter till orda och sade till dem: »Ja, mina barn, huru svårt är det icke att komma in i Guds rike!

²⁵Labi pang masayon alang sa usa ka camello ang paglusot sa mata sa dagum kay sa usa ka dato ang pagsulod sa gingharian sa Dios.

²⁵Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike.»

²⁶Ug sila nanghitingala sa hilabihan gayud, ug nasig-ingon: Busa, kinsa man diay ang maluwas?

²⁶Då blevo de ännu mer häpna och sade till varandra: »Vem kan då bliva frälst?»

²⁷Ug si Jesus, sa mitan-aw kanila, miingon: sa mga tawo dili gayud kini mahimo, apan sa Dios dili ingon niini; kay sa Dios ang tanang mga butang mahimo.

²⁷Jesus såg på dem och sade: »För människor är det omöjligt, men icke för Gud, ty för Gud är allting möjligt.»

²⁸Ug misugod si Pedro sa pag-ingon kaniya: Ania karon, gipamiyaan namo ang tanan ug misunod kami kanimo.

²⁸Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Se, vi hava övergivit allt och följt dig.»

²⁹Ug sa pagtubag ni Jesus, miingon: Sa pagkamatuod nagaingon ako kaninyo, nga walay bisan kinsa nga mibiya sa iyang balay, kun mga igsoon nga lalake, kun mga igsoon nga babaye, kun amahan, kun inahan, kun asawa, kun mga anak, kun mga kaumahan, tungod kanako ug sa Maayong Balita.

²⁹Jesus svarade: »Sannerligen säger jag eder: Ingen som för min och evangelii skull har övergivit hus, eller bröder eller systrar, eller moder eller fader, eller barn, eller jordagods,

³⁰Nga dili magadawat usa ka gatus ka pilo niining panahona, mga balay, ug mga igsoon nga lalake ug babaye, ug mga inahan ug mga anak, ug mga kaumahan, uban sa mga paglutos; ug sa panahon nga umalabut kinabuhi nga walay katapusan.

³⁰ingen sådan finnes, som icke skall få hundrafalt igen: redan här i tiden hus, och bröder och systrar, och mödrar och barn, och jordagods, mitt under förföljelser, och i den tillkommande tidsåldern evigt liv.

³¹Apan daghan ang mga nanghiuna, nga manghiulahi, ug mga nanghiulahi nga manghiuna.

³¹Men många som äro de första skola bliva de sista, medan de sista bliva de första.»

³²Ug didto sila sa dalan, nga nagatungas padulong sa Jerusalem; ug si Jesus nagauna kanila, ug nanghibulong sila; ug sila nga nanagsunod nangahadlok. Ug gidala na usab niya ang napulo ug duha, ug nagsugod siya sa pagsulti kanila sa mga butang nga manghitabo kaniya.

³²Och de voro på vägen upp till Jerusalem. Och Jesus gick före dem, och de gingo där bävande; och de som följde med dem voro uppfyllda av fruktan. Då tog han åter till sig de tolv och begynte tala till dem om vad som skulle övergå honom:

³³Nga nagaingon: Ania karon, nagatungas kita padulong sa Jerusalem; ug ang Anak sa tawo igatugyan ngadto sa mga punoan sa mga sacerdote ug sa mga escriba; ug ilang pagahukman siya sa kamatayon, ug igatugyan siya ngadto sa mga Gentil.

³³»Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola döma honom till döden och överlämna honom åt hedningarna,

³⁴Nga pagayubitan siya nila, ug pagahampakon; ug pagalud-an, ug pagapatyon; ug sa ikatolo ka adlaw mabanhaw siya.

³⁴och dessa skola begabba honom och bespotta honom och gissla honom och döda honom; men tre dagar därefter skall han uppstå igen.»

³⁵Ug mingduol kaniya si Jacobo ug si Juan, mga anak ni Zebedeo, sa pag-ingon: Magtutudlo, buot namo nga buhaton mo kanamo ang bisan unsa nga among pangayoon.

³⁵Då trädde Jakob och Johannes, Sebedeus' söner, fram till honom och sade till honom: »Mästare, vi skulle vilja att du läte oss få vad vi nu tänka begära av dig.»

³⁶Ug siya miingon kanila: Unsa ang buot ninyo nga akong pagabuhaton kaninyo?

³⁶Han frågade dem: »Vad viljen I då att jag skall låta eder få?»

³⁷Ug sila nanag-ingon kaniya: Itugot kanamo nga managlingkod kami ang usa sa imong too, ug ang usa sa imong wala sa imong kahimayaan.

³⁷De svarade honom: »Låt den ene av oss i din härlighet få sitta på din högra sida, och den andre på din vänstra.»

³⁸Ug miingon kanila si Jesus: Wala ninyo hibaloi ang inyong ginapangayo. Arang ba kamo makainum sa copa, nga akong pagaimnan, kun makapabautismo sa bautismo nga gibautismo kanako?

³⁸Men Jesus sade till dem: »I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka den kalk som jag dricker, eller genomgå det dop som jag genomgår?»

³⁹Ug sila nagaingon kaniya: Arang kami. Ug si Jesus miingon kanila: Sa pagkamatuod ang copa nga akong pagaimnan pagaimnan ninyo; ug sa bautismo nga gibautismo kanako pagabautismohan kamo.

³⁹De svarade honom: »Det kunna vi.» Då sade Jesus till dem: »Ja, den kalk jag dricker skolen I få dricka, och det dop jag genomgår skolen I genomgå,

⁴⁰Apan ang paglingkod sa akong too ug sa akong wala, dili ako ang paghatag, kondili sa mga ginatagan-an.

⁴⁰men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt.»

⁴¹Ug sa hingdunggan kini sa napulo, nanagsugod sila sa pagpanuyo kang Jacobo ug kang Juan.

⁴¹När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på Jakob och Johannes.

⁴²Ug gitawag sila ni Jesus ngadto kaniya, ug siya nag-ingon kanila: Hing-sayran ninyo nga ang mga ginaila nga magbubuot sa mga Gentil nagapakahari kanila; ug ang ilang mga kadagkuan nagagamit ug pagbulot-an sa ibabaw nila.

⁴²Då kallade Jesus dem till sig och sade till dem: »I veten att de som räknas för folkens furstar uppträda mot dem såsom herrar, och att deras mäktige låta dem känna sin myndighet.

⁴³Apan dili maingon niini sa taliwala ninyo; kondili, bisan kinsa kaninyo nga buot magpakadaku mahimong inyong alagad.

⁴³Men så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst bland eder, han vare de andras tjänare,

⁴⁴Ug bisan kinsa kaninyo nga buot magauna mahimong ulipon sa tanan.

⁴⁴och den som vill vara främst bland eder, han vare allas dräng.

⁴⁵Kay ang Anak sa tawo mianhi, dili aron pagaalagaran, kondili sa pag-alagad, ug sa paghatag sa iyang kinabuhi nga lukat alang sa daghan.

⁴⁵Också Människosonen har ju kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många.»

⁴⁶Ug miabut sila sa Jerico. Ug sa paggikan niya sa Jerico uban ang iyang mga tinon-an ug ang usa ka dakung panon sa katawohan, ang anak ni Timeo, si Bartimeo, usa ka buta nga makililimos, nagalingkod sa daplin sa dalan.

⁴⁶Och de kommo till Jeriko. Men när han åter gick ut ifrån Jeriko, följd av sina lärjungar och en ganska stor hop folk, satt där vid vägen en blind tiggare, Bartimeus, Timeus' son.

⁴⁷Ug sa pagkadungog niya, nga mao kadto si Jesus nga Nazaretnon, misugod sa pagsinggit ug pag-ingon, Jesus, Anak ni David, kaloy-i ako!

⁴⁷När denne hörde att det var Jesus från Nasaret, begynte han ropa och säga: »Jesus, Davids son, förbarma dig över mig.»

⁴⁸Ug daghan ang mibadlong kaniya aron siya mohilum. Apan siya misinggit ug labi pa hinoon. Anak ni David, kaloy-i ako!

⁴⁸Och många tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: »Davids son, förbarma dig över mig.»

⁴⁹Ug mihunong si Jesus ug miingon: Tawga ninyo siya. Ug gitawag nila ang buta nga nagaingon kaniya: Maglipay ka; Tumindog ka, siya nagatawag kanimo.

⁴⁹Då stannade Jesus och sade: »Kallen honom hit.» Och de kallade på den blinde och sade till honom: »Var vid gott mod, stå upp; han kallar dig till sig.»

⁵⁰Ug iyang gisalibay ang iyang kupo, ug mitindog, ug miduol kang Jesus.

⁵⁰Då kastade han av sig sin mantel och stod upp med hast och kom fram till Jesus.

⁵¹Ug sa mitubag si Jesus, nag-ingon kaniya: Unsa ang buot mo, nga paga-buhaton ko kanimo? Ug ang buta miingon kaniya: Magtutudlo, nga makadawat unta ako sa akong igtatan-aw.

⁵¹Och Jesus talade till honom och sade: »Vad vill du att jag skall göra dig?» Den blinde svarade honom: »Rabbuni, låt mig få min syn.»

⁵²Ug si Jesus miingon kaniya: Lumakaw ka, ang imong pagtoo nagluwas kanimo. Ug dihadiha nakadawat siya sa igtatan-aw; ug misunod siya kang Jesus sa dalan.

⁵²Jesus sade till honom: »Gå; din tro har hjälpt dig.» Och strax fick han sin syn och följde honom på vägen.