¹Ug sa nagakaduol na sila sa Jerusalem, sa Betfage, ug sa Betania, sa bukid sa mga Olivo, gisugo niya ang duha sa iyang mga tinon-an,

¹När de nu nalkades Jerusalem och voro nära Betfage och Betania vid Oljeberget, sände han åstad två av sina lärjungar

²Ug miingon kanila: Umadto kamo sa balangay nga anaa sa atubangan ninyo, ug gilayon sa pagsulod ninyo, makakaplag kamo usa ka nati sa asna nga gihigut, nga wala pa makabay-i ug tawo. Hubara ninyo ug dad-a dinhi.

²och sade till dem: »Gån in i byn som ligger mitt framför eder, så skolen I, strax då I kommen ditin, finna en åsnefåle stå där bunden, som ännu ingen människa har suttit på; lösen den och fören den hit.

³Ug kong adunay magaingon kaninyo: Nganong nagabuhat kamo niana? umingon kamo: ang Ginoo adunay kinahanglan niini; ug gilayon iyang igapadala dinhi.

³Och om någon frågar eder varför I gören detta, så skolen I svara: 'Herren behöver den, men han skall strax sända den tillbaka hit.»

⁴Ug nangadto sila ug hingkaplagan nila ang nati sa asna nga gihigut sa ganghaan sa gawas, sa kinasang-an sa dalan ug ilang gihubaran siya.

⁴Då gingo de åstad och funno en åsnefåle stå där bunden utanför en port vid vägen, och de löste den.

⁵Ug ang uban sa nanagtindog didto nanag-ingon kanila: Unsa ang ginabuhat ninyo nga inyong gihubaran ang nati sa asna?

⁵Och några som stodo där bredvid sade till dem: »Vad gören I? Varför lösen I fålen?»

⁶Ug sila nanag-ingon kanila sumala sa gisugo ni Jesus, ug gipasagdan sila.

⁶Men de svarade dem såsom Jesus hade bjudit. Då lät man dem vara.

⁷Ug gidala nila ang nati sa asna kang Jesus, ug kini ilang gihaklapan sa ilang mga kupo, ug siya mikabayo kaniya.

⁷Och de förde fålen till Jesus och lade sina mantlar på den, och han satte sig upp på den.

⁸Ug daghan ang namuklad sa ilang mga kupo sa dalan; ug ang uban nanagpamutol ug mga palongpong sa kapatagan ug gikatag nila sa dalan.

⁸Och många bredde ut sina mantlar på vägen, andra åter skuro av kvistar och löv på fälten och strödde på vägen.

⁹Ug ang mga nagauna ug ang mga nagasunod, nanagsinggit nga nagaingon: Hosanna! Dalayegon ang mianhi sa ngalan sa Ginoo!

⁹Och de som gingo före och de som följde efter ropade: »Hosianna! Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn.

¹⁰Dalayegon ang gingharian nga nagaanhi, ang gingharian ni David nga atong amahan! Hosanna sa mga kahitas-an!

¹⁰Välsignat vare vår fader Davids rike, som nu kommer. Hosianna i höjden!»

¹¹Ug si Jesus misulod sa Jerusalem, ngadto sa templo; ug sa natan-aw niya sa libut ang tanang mga butang, ug kay hapon na, migula siya padulong sa Betania uban ang napulo ug duha.

¹¹Så drog han in i Jerusalem och kom in i helgedomen; och när han hade sett sig omkring överallt och det redan var sent på dagen, gick han med de tolv ut till Betania.

¹²Ug sa pagkaugma, sa migikan sila sa Betania, gigutom siya.

¹²När de dagen därefter voro på väg tillbaka från Betania, blev han hungrig.

¹³Ug sa nakita niya sa unahan ang usa ka higuera nga may mga dahon, giduol niya, basin da kong may makaplagan siya niadto. Ug sa nakaduol siya, wala siyay hingkaplagan kondili mga dahon, kay dili panahon kadto sa mga higos.

¹³Och då han på avstånd fick se ett fikonträd som hade löv, gick han dit för att se om han till äventyrs skulle finna något därpå; men när han kom fram till det, fann han intet annat än löv, det var icke då fikonens tid.

¹⁴Ug mitubag si Jesus ug miingon niini: Wala na gayud ing mokaon bisan kinsa sa imong bunga bisan anus-a pa. Ug hingdunggan kini sa iyang mga tinon-an.

¹⁴Då talade han och sade till trädet: »Aldrig någonsin mer äte någon frukt av dig.» Och hans lärjungar hörde detta.

¹⁵Ug nangabut sila sa Jerusalem, ug si Jesus misulod sa templo, ug nagsugod pag-abog sa gawas sa mga nanagbaligya ug mga nanagpamalit sa sulod sa templo, ug gipamukan niya ang mga lamesa sa mga magbabaylo, ug ang mga lingkoranan sa mga nanagbaligya ug mga salampati;

¹⁵När de sedan kommo fram till Jerusalem, gick han in i helgedomen och begynte driva ut dem som sålde och köpte i helgedomen. Och han stötte omkull växlarnas bord och duvomånglarnas säten;

¹⁶Ug wala siya motugot nga may magadala ug ginamiton latas sa templo.

¹⁶han tillstadde icke heller att man bar någonting genom helgedomen.

¹⁷Ug nagtudlo siya ug nag-ingon kanila: Wala ba mahasulat, Ang akong balay paganganlan balay sa pag-ampo sa tanan nga nasud? Apan gihimo ninyo nga lungib sa mga tulisan.

¹⁷Och han undervisade dem och sade: »Det är ju skrivet: 'Mitt hus skall kallas ett bönehus för alla folk.' Men I haven gjort det till en rövarkula.»

¹⁸Ug hingdunggan kini sa mga punoan sa mga sacerdote ug sa mga escriba, ug nanagpangita sila kong unsaon ang paglaglag kaniya, kay sila nangahadlok kaniya, sanglit ang tanang panon sa katawohan nanghitingala sa iyang pagtolon-an.

¹⁸Då översteprästerna och de skriftlärde fingo höra härom, sökte de efter tillfälle att förgöra honom; ty de fruktade för honom, eftersom allt folket häpnade över hans undervisning.

¹⁹Ug sa mataghapon mogula siya sa lungsod.

¹⁹När det blev afton, begåvo de sig ut ur staden.

²⁰Ug sa pag-agi nila sa pagkabuntag, hingkit-an nila nga ang higuera nalaya sukad sa gamut.

²⁰Men då de nu på morgonen åter gingo där fram, fingo de se fikonträdet vara förtorkat ända från roten.

²¹Ug sa nahinumdum si Pedro, miingon kaniya: Magtutudlo, tan-awa, ang higuera nga imong gitunglo, nalaya.

²¹Då kom Petrus ihåg vad som hade skett och sade till honom: »Rabbi, se, fikonträdet som du förbannade är förtorkat.»

²²Ug sa mitubag si Jesus, miingon kanila: Tumoo kamo sa Dios.

²²Jesus svarade och sade till dem: »Haven tro på Gud.

²³Sa pagkamatuod nagaingon ako kaninyo: Bisan kinsa nga mag-ingon niining bukid: Pahawa ka ug lumayat ka sa dagat, ug dili magduhaduha sa iyang kasingkasing apan motoo nga ang iyang giingon mahimo, siya makabaton niini.

²³Sannerligen säger jag eder: Om någon säger till detta berg: 'Häv dig upp, och kasta dig i havet' och därvid icke tvivlar i sitt hjärta, utan tror att det han säger skall ske, då skall det ske honom så.

²⁴Tungod niini nagaingon ako kaninyo: Ang tanang mga butang nga inyong igaampo ug pagapangayoon, tohoi nga inyong madawat sila, ug kamo makabaton kanila.

²⁴Därför säger jag eder: Allt vad I bedjen om och begären, tron att det är eder givet; och det skall ske eder så.

²⁵Ug sa tanang panahon nga kamo magatindog sa pag-ampo, ug may diyutay kamo batok sa uban, pasayloa sila ninyo, aron nga ang inyong Amahan nga atua sa langit magapasaylo usab kaninyo sa inyong mga paglapas.

²⁵Och när I stån och bedjen, så förlåten, om I haven något emot någon, för att också eder Fader, som är i himmelen, må förlåta eder edra försyndelser.»

²⁶Apan kong kamo dili managpasaylo, ang inyong Amahan nga atua sa langit dili usab magapasaylo sa inyong mga paglapas.

²⁷Ug ming-abut sila pag-usab sa Jerusalem, ug sa nagalakaw siya sa templo, nanagpanuol kaniya ang mga punoan sa mga sacerdote ug ang mga escriba, ug ang mga anciano.

²⁷Så kommo de åter till Jerusalem. Och medan han gick omkring i helgedomen, kommo översteprästerna och de skriftlärde och de äldste fram till honom;

²⁸Ug sila nag-ingon kaniya: Tungod sa unsa nga pagbulot-an nga nagabuhat ikaw niining mga butanga? kun kinsa ang nagahatag kanimo niini nga pagbulot-an sa pagbuhat niining mga butanga?

²⁸och de sade till honom: »Med vad myndighet gör du detta? Och vem har givit dig myndighet att göra detta?»

²⁹Ug si Jesus miingon kanila: Ako mangutana usab kaninyo ug usa ka butang, ug tubaga ako, ug ako magtug-an kaninyo kong sa unsa nga pagbulot-an ginabuhat ko kining mga butanga.

²⁹Jesus svarade dem: »Jag vill ställa en fråga till eder; svaren mig på den, så skall ock jag säga eder med vad myndighet jag gör detta.

³⁰Ang bautismo ni Juan, gikan ba sa langit kun sa mga tawo? Tubaga ako.

³⁰Johannes' döpelse, var den från himmelen eller från människor? Svaren mig härpå.»

³¹Ug nanagtolotimbang sila sa ilang kaugalingon nga nagaingon: Kong kita magaingon: Gikan sa langit, moingon siya: Ngano man nga wala ninyo siya pagtohol?

³¹Då överlade de med varandra och sade: »Om vi svara: 'Från himmelen', så frågar han: 'Varför trodden I honom då icke?'

³²Apan kong mag-ingon kita: Gikan sa mga tawo—nangahadlok sila sa lungsod, kay ang tanan sa pagkamatuod nagaila kang Juan ingon nga manalagna.

³²Eller skola vi svara: 'Från människor'?» -- det vågade de icke av fruktan för folket, ty alla höllo före att Johannes verkligen var en profet.

³³Ug mingtubag sila ug nag-ingon kang Jesus: Wala kami manghibalo. Ug si Jesus miingon kanila: Ako dili usab magtug-an kaninyo kong sa unsa nga pagbulotan ginabuhat ko kining mga butanga.

³³De svarade alltså Jesus och sade: »Vi veta det icke.» Då sade Jesus till dem: »Så säger icke heller jag eder med vad myndighet jag gör detta.»