¹Niadtong mga adlawa, sa diha na usab ang dakung panon sa katawohan ug sa wala silay makaon, gitawag ni Jesus ang iyang mga tinon-an, ug nag-ingon kanila:

¹Då vid samma tid åter mycket folk hade kommit tillstädes, och de icke hade något att äta, kallade han sina lärjungar till sig och sade till dem:

²Nalooy ako sa panon sa katawohan, kay may tolo na karon ka adlaw nga nagapadayon sila pag-uban kanako, ug walay makaon.

²»Jag ömkar mig över folket, ty det är redan tre dagar som de hava dröjt kvar hos mig, och de hava intet att äta.

³Ug kong akong papaulion sila sa ilang mga balay nga walay kaon, mangaluya sila sa dalan, kay ang uban kanila nagagikan sa halayo.

³Om jag nu låter dem fastande gå ifrån mig hem, så uppgivas de på vägen; somliga av dem hava ju kommit långväga ifrån.»

⁴Ug mitubag kaniya ang iyang mga tinon-an: Asa makakaplag ang usa ka tawo ug tinapay nga arang ikabusog niining katawohan dinhi sa kamingawan?

⁴Då svarade hans lärjungar honom: »Varifrån skall man här i en öken kunna få bröd till att mätta dessa med?»

⁵Ug siya nangutana kanila: Pila ba ang mga tinapay ninyo? Ug sila miingon: Pito.

⁵Han frågade dem: »Huru många bröd haven I?» De svarade: »Sju.»

⁶Ug siya nagsugo sa panon sa katawohan nga managlingkod sa yuta, ug gikuptan niya ang pito ka tinapay, ug sa nakapasalamat siya, iyang gitipiktipik ug gihatag sa iyang mga tinon-an, aron igabutang nila sa atubangan sa panon sa katawohan; ug ilang gipamutang kini sa atubangan nila.

⁶Då tillsade han folket att lägra sig på marken. Ock han tog de sju bröden, tackade Gud och bröt dem och gav åt sina lärjungar, för att de skulle lägga fram dem; och de lade fram åt folket.

⁷Ug aduna usab silay pipila ka mga isdang gagmay, ug sa gipanalanginan niya kini, nagsugo siya nga ipamutang usab sa atubangan nila.

⁷De hade ock några få småfiskar; och när han hade välsignat dessa, bjöd han att man likaledes skulle lägga fram dem.

⁸Ug nanagpangaon sila ug nanga-busog, ug nakahipus sila ug pito ka bukag sa mga tinipik nga nanghibilin.

⁸Så åto de och blevo mätta. Och man samlade sedan upp sju korgar med överblivna stycken.

⁹Ug sila may mga upat ka libo. Ug iyang gipapauli sila.

⁹Men antalet av dem som voro tillstädes var vid pass fyra tusen. Sedan lät han dem skiljas åt.

¹⁰Ug gilayon misakay siya sa sakayan uban sa iyang mga tinon-an, ug miadto sa mga ginsakpan sa Dalmanuta.

¹⁰Och strax därefter steg han i båten med sina lärjungar och for till trakten av Dalmanuta.

¹¹Ug nangabut ang mga Fariseo, ug nanagsugod sila sa pagpakiglantugi kaniya, sa pagpangayo ug usa ka ilhanan sa langit, aron sa pagtintal kaniya.

¹¹Och fariséerna kommo ditut och begynte disputera med honom; de ville sätta honom på prov och begärde av honom något tecken från himmelen.

¹²Ug nanghupaw siya sa halalum gayud sa iyang espiritu, ug nag-ingon: Nganong nagapangayo kining kaliwatana ug usa ka ilhanan? Sa pagkamatuod nagaingon ako kaninyo, nga kining kaliwatana dili pagahatagan ug ilhanan.

¹²Då suckade han ur sin andes djup och sade: »Varför begär detta släkte ett tecken? Sannerligen säger jag eder: Åt detta släkte skall intet tecken givas.»

¹³Ug iyang gibiyaan sila, ug sa misakay na usab sa sakayan, miadto siya sa tabok.

¹³Så lämnade han dem och steg åter i båten och for över till andra stranden.

¹⁴Ug nahikalimut sila sa pagdala ug tinapay, ug sa sakayan wala na silay tinapay gawas sa usa lamang ka book.

¹⁴Och de hade förgätit att taga med sig bröd; icke mer än ett enda bröd hade de med sig i båten.

¹⁵Ug nagatugon kanila sa pag-ingon: Pagmatngon, maglikay kamo sa levadura sa mga Fariseo, ug sa levadura ni Herodes.

¹⁵Och han bjöd dem och sade: »Sen till, att I tagen eder till vara för fariséernas surdeg och för Herodes' surdeg.»

¹⁶Ug nanagtolotimbang sila ang usa ug usa, sa pag-ingon: Wala kitay tinapay.

¹⁶Då talade de med varandra om att de icke hade bröd med sig.

¹⁷Ug si Jesus, sa hingbaloan niya kini, miingon kanila: Nganong nagtolotimbang kamo tungod kay wala kamoy tinapay? Wala pa ba kamo makatukib bisan makasabut? Ginapagahi pa ba ninyo ang inyong mga kasingkasing?

¹⁷Men när han märkte detta, sade han till dem: »Varför talen I om att I icke haven bröd med eder? Fatten och förstån I då ännu ingenting? Äro edra hjärtan så förstockade?

¹⁸Sa adunay mga mata kamo, dili kamo makakita? Ug sa adunay mga dalunggan kamo, dili ba kamo makadungog? Ug dili ba kamo mahanumdum?

¹⁸I haven ju ögon; sen I då icke? I haven ju öron; hören I då icke?

¹⁹Sa pagtipiktipik ko sa lima ka tinapay alang sa lima ka libo, pila ka mga bukag nga puno sa mga tinipik ang inyong nahipus? Nanag-ingon sila kaniya: Napulo ug duha.

¹⁹Och kommen I icke ihåg huru många korgar fulla av stycken I samladen upp, när jag bröt de fem bröden åt de fem tusen?» De svarade honom: »Tolv.»

²⁰Ug kadtong pito ka tinapay sa upat ka libo, pila ba ka mga bukag nga puno sa mga tinipik ang inyong nahipus? Ug nanag-ingon sila kaniya: Pito.

²⁰»Och när jag bröt de sju bröden åt de fyra tusen, huru många korgar fulla av stycken samladen I då upp?» De svarade: »Sju.»

²¹Ug siya miingon kanila: Naunsa nga wala pa kamo makasabut?

²¹Då sade han till dem: »Förstån I då ännu ingenting?»

²²Ug miadto siya sa Betsaida; ug gidad-an nila siya ug usa ka buta, ug nagpakilooy nga iya siyang hikapon.

²²Därefter kommo de till Betsaida. Och man förde till honom en som var blind och bad honom att han skulle röra vid denne.

²³Ug gikuptan niya sa kamot ang buta, ug iyang gidala sa gawas sa lungsod, ug sa nalud-an niya ang iyang mga mata, ug sa natapin-an siya sa iyang mga kamot, gipangutana niya: Duna ka bay hingkit-an?

²³Då tog han den blinde vid handen och ledde honom utanför byn; sedan spottade han på hans ögon och lade händerna på honom och frågade honom: »Ser du något?»

²⁴Ug siya miyahat ug miingon: Makakita ako ug mga tawo, kay makita ko sila nga daw mga kahoy nga nagapanlakaw.

²⁴Han såg då upp och svarade: »Jag kan urskilja människorna; jag ser dem gå omkring, men de likna träd.»

²⁵Unya gitapin-an pag-usab ni Jesus sa iyang mga kamot ang iyang mga mata, ug iyang gipatutok; ug hing-ulian, ug nakita niya nga matin-aw ang tanan.

²⁵Därefter lade han åter händerna på hans ögon, och nu såg han tydligt och var botad och kunde jämväl på långt håll se allting klart.

²⁶Ug iyang gipapauli siya ngadto sa iyang balay, nga nagaingon: Dili ka magsulod sa balangay bisan magsugilon kang bisan kinsa didto.

²⁶Och Jesus bjöd honom gå hem och sade: »Gå icke ens in i byn.»

²⁷Ug minggikan si Jesus, ug ang iyang mga tinon-an, ug mingsulod sa mga balangay sa Cesarea de Filipo, ug sa dalan siya nangutana sa iyang mga tinon-an nga nagaingon kanila: Sumala sa mga pulong sa mga tawo, kinsa man kono ako?

²⁷Och Jesus gick med sina lärjungar bort till byarna vid Cesarea Filippi. På vägen dit frågade han sina lärjungar och sade till dem: »Vem säger folket mig vara?»

²⁸Ug sila mingtubag: Si Juan nga Bautista; ug ang uban, si Elias: apan ang uban, usa sa mga manalagna.

²⁸De svarade och sade: »Johannes döparen; andra säga dock Elias, andra åter säga: 'Det är en av profeterna.'»

²⁹Ug siya nangutana kanila: Apan kamo, unsa man ang pulong ninyo kong kinsa ako? Si Pedro mitubag ug miingon kaniya: Ikaw mao ang Cristo.

²⁹Då frågade han dem: »Vem sägen då I mig vara?» Petrus svarade och sade till honom: »Du är Messias.»

³⁰Ug siya nagtugon kanila nga dili sila magsugilon kang bisan kinsa nahatungod kaniya.

³⁰Då förbjöd han dem strängeligen att för någon säga detta om honom.

³¹Ug nagsugod siya sa pagtudlo kanila nga kinahanglan nga ang Anak sa tawo magaantus ug daghang mga butang, ug nga igasikway sa mga anciano, ug sa mga punoan sa mga sacerdote, ug sa mga escriba, ug pagapatyon, ug unya sa tapus ang tolo ka adlaw mabanhaw.

³¹Sedan begynte han undervisa dem om att Människosonen måste lida mycket, och att han skulle bliva förkastad av de äldste och översteprästerna och de skriftlärde, och att han skulle bliva dödad, men att han tre dagar därefter skulle uppstå igen.

³²Ug sa dayag gisulti niya kini. Ug gidala siya ni Pedro ug gisugdan sa pagbadlong.

³²Och han talade detta i oförtäckta ordalag. Då tog Petrus honom avsides och begynte ivrigt motsäga honom.

³³Apan siya sa milingi ug sa hingkit-an niya ang iyang mga tinon-an, nagbadlong kang Pedro sa pag-ingon: Pahawa ka sa akong atubangan, satanas, kay wala ka magahunahuna sa mga butang nga iya sa Dios, kondili sa mga butang nga ila sa mga tawo.

³³Men han vände sig om, och när han då såg sina lärjungar, talade han strängt till Petrus och sade: »Gå bort, Satan, och stå mig icke i vägen; ty dina tankar äro icke Guds tankar, utan människotankar.»

³⁴Ug gitawag niya ang panon sa katawohan, uban sa iyang mga tinon-an ug nag-ingon kanila: Kong kinsa ang buot mosunod kanako, magdumili siya sa iyang kaugalingon, ug magpas-an sa iyang cruz, ug mosunod kanako.

³⁴Och han kallade till sig folket jämte sina lärjungar och sade till dem: »Om någon vill efterfölja mig, så försake han sig själv och tage sitt kors på sig; så följe han mig.

³⁵Kay bisan kinsa nga buot magluwas sa iyang kinabuhi, mawala kini kaniya; ug bisan kinsa nga mawad-an sa iyang kinabuhi tungod kanako ug sa Maayong Balita, kini maluwas niya.

³⁵Ty den som vill bevara sitt liv, han skall mista det; men den som mister sitt liv, för min och för evangelii skull, han skall bevara det.

³⁶Kay unsa man ang kapuslanan sa usa ka tawo kong maangkon niya ang tibook kalibutan, ug mawala ang iyang kalag?

³⁶Och vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen, men förlorar sin själ?

³⁷Kay unsa ang igahatag sa usa ka tawo nga baylo sa iyang kalag?

³⁷Och vad kan en människa giva till lösen för sin själ?

³⁸Kay bisan kinsa nga magakaulaw kanako ug sa akong mga pulong dinhi niini nga kaliwatan nga mananapaw ug makasasala, ang Anak sa tawo magakaulaw usab kaniya, kong moanhi na siya nga sa himaya sa iyang Amahan kauban sa mga balaan nga mga manolonda.

³⁸Den som blyges för mig och för mina ord, i detta trolösa och syndiga släkte, för honom skall ock Människosonen blygas, när han kommer i sin Faders härlighet med de heliga änglarna.»