¹Pagkatahum sa imong mga tiil diha sa mga sapin, Oh anak nga babaye sa usa ka principe! Ang imong mga malison nga paa sama sa mga mutya, Ang buhat sa mga kamot sa usa ka batid nga mamumuhat.

¹»Huru sköna äro icke dina fötter i sina skor, du ädla! Dina höfters rundning är såsom ett bröstspännes kupor, gjorda av en konstnärs händer.

²Ang imong lawas sama sa usa ka malingin nga copa, Diin wala makulang ang vino nga sinaktan: Ang imong hawak sama sa usa ka pundok nga trigo. Nga binaliksan ug mga lirio

²Ditt sköte är en rundad skål, må vinet aldrig fattas däri. Din midja är en vetehög, omhägnad av liljor.

³Ang imong duha ka mga dughan sama sa duha ka mga nati nga lagsaw, Nga kaluha sa usa ka lagsaw nga baye.

³Din barm är lik ett killingpar, tvillingar av en gasell.

⁴Ang imong liog sama sa usa ka torre nga marfil; Ang imong mga mata sama sa mga danawan sa Hesbon, Tupad sa ganghaan sa Batrabbim; Ang imong ilong sama sa torre sa Libano Nga nagalantaw ngadto sa Damasco.

⁴Din hals liknar Elfenbenstornet, dina ögon dammarna i Hesbon, vid Bat-Rabbimsporten. Din näsa är såsom Libanonstornet, som skådar ut mot Damaskus.

⁵Ang imong ulo sa ibabaw nimo sama sa Carmelo, Ug ang buhok sa imong ulo ingon sa purpura; Ang hari nahimong binihag sa mga kulong niana .

⁵Ditt huvud höjer sig såsom Karmel, och lockarna på ditt huvud hava purpurglans. En konung är fångad i deras snara.» ----

⁶Pagkamaanyag ug pagkamatam-is nimo, Oh hinigugma, alang sa kalipayan?

⁶»Huru skön och huru ljuv är du icke, du kärlek, så följd av lust!

⁷Kining imong barug sama sa usa ka kahoy nga palma, Ug ang imong mga dughan sama sa iyang mga bulig.

⁷Ja, din växt är såsom ett palmträds, och din barm liknar fruktklasar.

⁸Ako miingon: Mosaka ako sa kahoy nga palma, Mokupot ako sa mga sanga niana: Himoa ang imong mga dughan maingon sa mga pongpong sa parras, Ug ang kahumot sa imong gininhawa sama sa mga mansanas.

⁸Jag tänker: I det palmträdet vill jag stiga upp, jag vill gripa tag i dess kvistar. Må din barm då vara mig såsom vinträdets klasar och doften av din andedräkt såsom äpplens doft

⁹Ug ang imong baba sama sa vino nga labing maayo, Nga nagadaligdig pag-ayo alang sa akong hinigugma, Nagaagay-ay sa mga ngabil niadtong nanagkatulog.

⁹och din mun såsom ljuvaste vin!» »Ja, ett vin som lätt glider ned i min vän och fuktar de slumrandes läppar.

¹⁰Ako iya man sa akong hinigugma; Ug ang iyang tinguha paingon kanako.

¹⁰Jag är min väns, och till mig står hans åtrå.» ----

¹¹Umari ka, hinigugma ko, mangadto kita sa uma; Mamuyo kita sa kabalangayan.

¹¹Kom, min vän; låt oss gå ut på landsbygden och stanna i byarna över natten.

¹²Sumayo kita pagbangon ngadto sa kaparrasan; Tan-awon ta kong namutot na ba ang parras, Ug ang iyang piyoos mibuklad, Ug ang mga granada namulak: Didto ihatag ko kanimo ang akong gugma.

¹²Bittida må vi gå till vingårdarna, för att se om vinträden hava slagit ut, om knopparna hava öppnat sig, om granatträden hava fått blommor. Där vill jag giva min kärlek åt dig.

¹³Ang mga mandragora nagahatag sa ilang kahumot, Ug sa atong mga pultahan anaa ang tanang nagakalainlaing bililhong bunga, bag-o ug daan, Nga akong gidapa alang kanimo, Oh hinigugma ko.

¹³Kärleksäpplena sprida sin doft, och vid våra dörrar finnas alla slags ädla frukter, både nya och gamla; åt dig, min vän, har jag förvarat dem.