1 1 I'r Cyfarwyddwr: i Jeduthun. Salm. I Ddafydd.0 Dywedais, "Gwyliaf fy ffyrdd, rhag imi bechu �'m tafod; rhof ffrwyn ar fy ngenau, pan fo'r drygionus yn f'ymyl."
1För sångmästaren, till Jedutun; en psalm av David.
2 B�m yn fud a distaw, cedwais yn dawel, ond i ddim diben; gwaethygodd fy mhoen,
2Jag sade: »Jag vill akta på vad jag gör, så att jag icke syndar med min tunga; jag vill akta på att tygla min mun, så länge den ogudaktige är för mina ögon.»
3 llosgodd fy nghalon o'm mewn; wrth imi fyfyrio, cyneuodd t�n a thorrais allan i ddweud,
3Jag blev stum och tyst, jag teg i min sorg; man jag upprördes av smärta.
4 "ARGLWYDD, p�r imi wybod fy niwedd, a beth yw nifer fy nyddiau; dangos imi mor feidrol ydwyf.
4Mitt hjärta blev brinnande i mitt bröst: när jag begrundade, upptändes en eld i mig; jag talade med min tunga.
5 Wele, yr wyt wedi gwneud fy nyddiau fel dyrnfedd, ac y mae fy oes fel dim yn dy olwg; yn wir, chwa o wynt yw pob un byw, Sela.
5HERRE, lär mig betänka att jag måste få en ände, och vad som är mina dagars mått, så att jag förstår huru förgänglig jag är.
6 ac y mae'n mynd a dod fel cysgod; yn wir, ofer yw'r holl gyfoeth a bentyrra, ac ni u373?yr pwy fydd yn ei gasglu.
6Se, såsom en handsbredd har du gjort mina dagars mått, och min livslängd är såsom intet inför dig; fåfänglighet allenast äro alla människor, huru säkra de än stå. Sela.
7 "Ac yn awr, Arglwydd, am beth y disgwyliaf? Y mae fy ngobaith ynot ti.
7Såsom en drömbild allenast gå de fram, fåfänglighet allenast är deras ävlan; de samla tillhopa och veta icke vem som skall få det.
8 Gwared fi o'm holl droseddau, paid �'m gwneud yn wawd i'r ynfyd.
8Och nu, vad förbidar jag, Herre? Till dig står mitt hopp.
9 B�m yn fud, ac nid agoraf fy ngheg, oherwydd ti sydd wedi gwneud hyn.
9Befria mig från alla mina överträdelser, låt mig icke bliva till smälek för dåren.
10 Tro ymaith dy bla oddi wrthyf; yr wyf yn darfod gan drawiad dy law.
10Jag tiger och upplåter icke min mun; ty det är du som har gjort det.
11 Pan gosbi rywun � cherydd am ddrygioni, yr wyt yn dinistrio'i ogoniant fel gwyfyn; yn wir, chwa o wynt yw pawb. Sela.
11Vänd av ifrån mig din plåga; för din hands aga försmäktar jag.
12 Gwrando fy ngweddi, O ARGLWYDD, a rho glust i'm cri; paid � diystyru fy nagrau. Oherwydd ymdeithydd gyda thi ydwyf, a phererin fel fy holl hynafiaid.
12Om du tuktar någon med näpst för missgärning, så är det ute med hans härlighet, såsom när mal krossas. Fåfänglighet allenast äro alla människor. Sela.
13 Tro draw oddi wrthyf, rho imi lawenydd cyn imi fynd ymaith a darfod yn llwyr."
13Hör min bön, o HERRE, och lyssna till mitt rop, tig icke vid mina tårar; ty jag är en främling i ditt hägn, en gäst såsom alla mina fäder.
14Vänd ifrån mig din blick, så att jag får vederkvickas, innan jag går hädan och icke mer är till.