1Derpå sagde HERREN til Moses: "Tilhug dig to Stentavler ligesom de forrige, så vil jeg på Tavlerne skrive de samme Ord, som stod på de forrige Tavler, du slog i Stykker.
1Huan TOUPA'N Mosi kiang ah, A masa bang in suangpek nih kibawl inla: huan hiai suangpekte tungah, na hihsiat suangpek masa pente a om thute ka gelh ding.
2Gør dig så rede til i Morgen, stig om Morgenen op på Sinaj Bjerg og stil dig hen og vent på mig der på Bjergets Top.
2Huchi in zingsang in mansa in om inla, huan zingsang in Sinai tang ah hongtou inla, tangvum ah ka kiang ah hong kihil in.
3Ingen må følge med dig derop, og ingen må vise sig noget Sted på Bjerget, end ikke Småkvæg eller Hornkvæg må græsse i Nærheden af dette Bjerg."
3Huan na kiang a kuamah a hongtouh louh ding uh ahi, tang kimvel a leng kuamah himhim muh a a om louh ding uh; tang ma zawn lam a bawng hon leh belam hon leng a gamtat louh ding uh, a chi.
4Da tilhuggede han to Stentavler ligesom de forrige, og tidligt næste Morgen steg Moses op på Sinaj Bjerg, som Gud havde pålagt ham, og tog de to Stentavler med sig.
4Huchi in aman suangpek nihte a bawl a, a masapen bang in; huan zingkhang in Mosi a thou a, TOUPA'N thu a piak bang in, Sinai tang lam ah a hohtou hi, a khut in suangpek nihte a tawi.
5Da steg HERREN ned i Skyen; og Moses stillede sig hos ham der og påkaldte HERRENs Navn.
5Huan, TOUPA meipi ah a hong kum a, huailai ah a kiang ah a hong ding ta a, TOUPA min a genkhe ta hi.
6Og HERREN gik forbi ham og råbte: "HERREN, HERREN, Gud, som er barmhjertig og nådig, langmodig og rig på Miskundhed og Trofasthed,
6Huchi in a ma ah TOUPA a paisuak a, TOUPA, TOUPA Pathian, chingthei leh hehpihthei, dohthei leh, hoihna leh thutak a hau;
7som bevarer Miskundhed mod Tusinder, som tilgiver Brøde, Overtrædelse og Synd, men ikke lader den skyldige ustraffet, som straffer Fædres Brøde på Børn og Børnebørn, på dem i tredje og fjerde Led!"
7Sang tampite a dia chitna nei, mohte bangchi mah a hihveng lou ding, gitlouhna leh tatlekna leh khelhna ngaidam; pate gitlouhna tate tung leh, tate tate tung, a khang thumna leh a khang lina tan a thuk, chi in a genkhia a.
8Da bøjede Moses sig hastelig til Jorden, tilbad
8Huan Mosi a kinoh a, lei lam ah a lu a kun a, a be ta hi.
9og sagde: "Har jeg fundet Nåde for dine Øjne, Herre, så drage min Herre med i vor Midte; thi det er et halsstarrigt Folk. Men tilgiv vor Brøde og vor Synd og lad os være din Ejendom!"
9Huan aman, Tua na mitmuh a hehpihna ka muh leh, TOUPA aw, ka hon ngen hi, ka lak uah ka TOUPA pai hen; mi genhak a hih ziak un: ka gitlouhna uleh ka khelhna uh ngaidam inla na gouluah ding in hon la in, a chi hi.
10Han sagde: "Se, jeg vil slutte en Pagt; i hele dit Folks Påsyn vil jeg gøre Undere, som aldrig før er sket nogensteds på Jorden og blandt noget Folkeslag, og hele det Folk, i hvis Midte du lever, skal se HERRENs Værk; thi det, jeg vil udføre ved dig, er forfærdeligt.
10Huan aman, Ngai in, thuchiam ka bawl; lei tengteng a hih a om ngeilou, koi nam a leng hih a om ngei lou, thillamdangte na mite tengteng in TOUPA thilhih a mu ding uh: na lak a ka hih ding thil lauhuai a hih ziak in.
11Hold dig det efterrettelig, som jeg i Dag byder dig! Se, jeg vil drive Amoriterne, Kana'anæerne, Hetiterne, Perizziterne, Hivviterne og Jebusiterne bort foran dig!
11Nang tuni a kon thupiak chiamteh in; ngai in na ma uah Amorte, leh Kanante leh, Hitte leh Perizte leh, Hiv-te leh Jebus-te ka hawlkhia hi.
12Vogt dig vel for at slutte nogen Pagt med Indbyggerne i det Land, du kommer til, for at de ikke skal blive en Snare for dig, når de lever i din Midte.
12Na zohna lam gam ua tengte toh thuchiam na bawlkha ding, kiveng in, huchilou in zaw na lak ua thang ahi ding hi:
13Men I skal nedbryde deres Altre, sønderslå deres Stenstøtter og omhugge deres Asjerastøtter!
13A maitamte uh na hihsia un, a milimte uh na sukgawp sak un, Asete uh na phuk sak zaw ding uh:
14Thi du må ikke tilbede nogen anden Gud, thi "Nidkær" er HERRENs Navn, nidkær Gud er han.
14Aziak, Pathian dang na be ding uh ahi kei: TOUPA, a min mullit hat Pathian a hih ziak in:
15Du må ikke slutte Pagt med Landets Indbyggere, og når de boler med deres Guder og ofrer til dem og man indbyder dig til at være med, må du ikke spise af deres Ofre;
15A gam a pathiante uh kiang ah kithoihna a bawl un, khattei in nang a hon sam in, a kithoihna uh na ne kha ding hi;
16og du må ikke af deres Døtre tage Hustruer til dine Sønner, så deres Døtre, når de boler med deres Guder, får dine Sønner til også at bole med dem.
16Huan na tapate uh a ding in a tanute uh na pi kha ding ua, huchi in a tanute uh a pathiante uh lak a kizuak un, a pathiante uh lak a na tapate uh kizuak ding in a bawl kha ding uhi.
17Du må ikke gøre dig noget støbt Gudebillede.
17Pathian sunte na kibawl ding ahi kei.
18Du skal lejre de usyrede Brøds Højtid; i syv Dage skal du spise usyret Brød, som jeg har pålagt dig, lå den fastsatte Tid i Abib Måned, thi i Abib Måned drog du ud af Ægypten.
18Tanghou silngou sohlouh a annkuangluina na nei gige ding. Thu ka hon piak tak bang in, Abib kha in, ni sagih sung tanghou silngou sohlouh na ne ding uh: Abib kha a Aigupta a kipan a nong paikhiak ziak un.
19Alt førstefødt tilhører mig; af dine Hjorde skal du ofre mig det førstefødte af Handyrene, både af Okset og småt Kvæg;
19Sul hong tengteng kei ahi a; huan na ganhon lak ua ta masapen, bawngtal hi in belam hileh, a pa peuhpeuh.
20men de førstefødte Æsler skal du udløse med et Stykke småt Kvæg, og hvis du ikke udløser det, skal du sønderbryde Halsen derpå; alle dine førstefødte Sønner skal du udløse. Du må ikke stedes for mit Åsyn med tomme Hænder
20A hihhang in sabengtung nou masapen belam nou in na tan ding: huan na tat kei leh, na gawng na hektan ding. Na tapate tengteng lak a piang masapen na tan ding hi. Huan vuaktang in ka ma ah kuamah hong kilang kei ding uh.
21I seks Dage må du arbejde, men på den syvende skal du hvile; i Pløje og Høsttiden skal du holde Hviledag.
21Ni guk sung nna na sem ding, himahleh ni sagih ni in na khawl ding: haichi pawi hun leh pawltak hun in na khawl ding.
22Du skal fejre Ugehøjtid med Førstegrøden af Hvedehøsten og Frugthøsthøjtid ved Jævndøgnstide.
22Nipi kalte a annkuangluina, huitbuh pawltak gah masa annkungluina, kumtawp a koihkhawmna annkuangluinate na tan ding ahi.
23Tre Gange om Året skal alle at Mandkøn hos dig stedes for den Herre HERREN Israels Guds Åsyn.
23Kum khat in thumvei na pasal naupangte tengteng uh TOUPA Pathian, Israel Pathian ma a a kilat ding uh.
24Thi jeg vil drive Folkeslag bort foran dig og gøre dine Landemærker vide, og ingen skal attrå dit Land, medens du drager hen for at stedes for HERREN din Guds Åsyn tre Gange 01n Året.
24Na ma a namte ka delh khiak a, na gamgite ka suklet ding ziak in: kum khat thumvei TOUPA na Pathian ma a kilang ding a na paitouh chiang in, kuamah himhim in na gam a deih kei ding uhi.
25Du må ikke ofre Blodet af mit offer sammen med syret Brød. Påskehøjtidens Offer må ikke gemmes til næste Morgen.
25Ka kithoihna sisan silngou toh na lan ding ahi kei; paikan annkuangluina kithoihna leng a zingchiang tan in nutsiah in a om ding ahi kei.
26Det bedste af din Jords Førstegrøde skal du bringe til HERREN din Guds Hus. Du må ikke koge et Hid i dets Moders Mælk!"
26Na gam a gah masapente a masapen TOUPA na Pathian in ah non tawi ding. Kelnou a nu nawi ne lai na mawk suknuak ding ahi kei, a chi hi.
27Og HERREN sagde til Moses: "Skriv disse Ord op, thi på Grundlag af disse Ord slutter jeg Pagt med dig og Israel."
27Huan TOUPA'N Mosi kiang ah, Hiai thute gelh in: hiai thute omdan zui a nang leh Israel toh thuchiam ka bawl tak ziak in, a chi a.
28Og han blev der hos HERREN fyrretyve Dage og fyrretyve Nætter uden at spise eller drikke; og han skrev Pagtsordene, de ti Ord, på Tavlerne.
28Huan TOUPA kiang ah ni sawmli leh zan sawmli a om a; ann lah a ne kei a, tui lah a dawn kei hi. Huan suangpek tungah thuchiam thute a gelh a, thupiak sawmte.
29Da Moses steg ned fra Sinaj Bjerg med Vidnesbyrdets to Tavler i Hånden, vidste han ikke, at hans Ansigts Hud var kommet til at stråle, ved at han talede med ham.
29Huan hichi a hong hi a, Mosi Sinai tang a kipan a khut a theihpihna suangpek nihte toh, tang a kipan a a hong paisuk lai in, amah a houpih sung in a mai vun a tang chih Mosi in a theikei hi.
30Men Aron og alle Israeliterne så Moses, og se, hans Ansigts Hud strålede, og de turde ikke komme ham nær.
30Huchi a Aron leh Israel suante tengteng in Mosi a muh un, ngai in, a maivun a tang a; amah naih a hon pai a lau ta uhi.
31Men Moses kaldte på dem, og da vendte Aron og alle Menighedens Øverster tilbage til ham, og Moses talte til dem.
31Huchi in Mosi in amau a sam a; huan Aron leh khawmpite vaihawmte tengteng a kiang ah a kik ua; huchi in Mosi in amau a houpih ta hi.
32Derpå kom alle Israeliterne hen til ham, og han pålagde dem alt, hvad HERREN havde talet til ham på Sinaj Bjerg.
32Huai nung in Israel suante tengteng a hong pai nau ua; huan Sinai tang a a kiang a TOUPA'N a gen tengteng thupiak in amau a pe ta.
33Men da Moses var færdig med at tale til dem, lagde han et Dække over sit Ansigt.
33Huchi in Mosi in amau a houpih khit mateng, a mai maituamna in a tuam hi.
34Hver Gang han derefter trådte frem for HERRENs Åsyn for at tale med ham, tog han Sløret af, indtil han kom ud igen; og når han kom ud, meddelte han Israeliterne, hvad der var blevet ham påbudt.
34Himahleh Mosi TOUPA ma a amah houpih ding a a lut lai in, a hong pawtkhiak tan, maituamna a la khia a; huan thu piak a a omdan Israel suante kiang ah gen hi;Huchi in Israel suante'n Mosi mai a mu ta ua, Mosi maivun a tandan: huan Mosi in, amah houpih ding a a lut nawn tan in a mai maituamna in a tuam nawn.
35Da så Israeliterne, at Moses's Ansigts Hud strålede; og Moses lagde da Dækket over sit Ansigt, indtil han atter gik ind for at tale med ham.
35Huchi in Israel suante'n Mosi mai a mu ta ua, Mosi maivun a tandan: huan Mosi in, amah houpih ding a a lut nawn tan in a mai maituamna in a tuam nawn.