1Hvorfor har ej den Almægtige opsparet Tider, hvi får de, som kender ham, ikke hans Dage at se?
1Bangdia Thilbangkimhiihtheiin vaihawmna hunte bawl lou ahia? huan amah theiten bangdia a nite mu lou uh ahia?
2De onde flytter Markskel, ranede Hjorde har de på Græs.
2Gamgi suan a om ua; ganhon hiamgamtakin a la mang ua, a vak uh.
3faderløses Æsel fører de bort, tager Enkens Okse som Borgen:
3Pabeite sabengtung a hawl mang ua: thuchiamna dingin meithai bawngtal a la uh.
4de trænger de fattige af Vejen. Landets arme må alle skjule sig.
4Lampi akipan tasamte a hei khia ua: leia gentheite a kisel khawm uhi.
5Som vilde Æsler i Ørkenen går de ud til deres Gerning søgende efter Næring; Steppen er Brød for Børnene.
5Ngaiin gam keua sabengtungte bangin a thilhihna lam uah, an thanuamtaka zongin a pai khia ua; a tate uh a dingin gamdaiin amau an a suaksak hi.
6De høster på Marken om Natten, i Rigmandens Vingård sanker de efter.
6Gam lamah a gan an uh a at ua; huan migiloute grep gah a la uh.
7Om Natten ligger de nøgne, uden Klæder, uden Tæppe i Hulden.
7Jan khuain puan beiin vuaktangin a lum ua, huan khovot ah khuhna neilouin.
8De vædes af Bjergenes Regnskyl, klamrer sig af Mangel på Ly til Klippen.
8Mualte vuahphinin a kawt ua, belhding deihmanin suangpi a kawi uhi.
9- Man river den faderløse fra Brystet, tager den armes Barn som Borgen.
9Nawi akipan pabei kai khia a om ua, huan gentheite thuchiam la:
10Nøgne vandrer de, uden Klæder, sultne bærer de Neg;
10Huchiin tasamte puanbeiin vuaktangin a vialvak ua, buhphalte gilkialin a pua uhi.
11mellem Murene presser de Olie. de træder Persen og tørster.
11Oliv sing lakah sathau a bawl ua; a uain sukna uh a chil ua, himahleh a dangtak uhi.
12De drives fra By og Hus, og Børnenes Hunger skriger. Men Gud, han ænser ej vrangt.
12Khopi akipanin mite a mau ua, huan liamte kha a kikou khiaa; himahleh Pathianin a limsak kei hi.
13Andre hører til Lysets Fjender, de kender ikke hans Veje og holder sig ej på hans Stier:
13Hiaite khovak tunga helte laka ahi ua; huai lampite a theikei ua, huaia lampite ah a om gige sam kei uhi.
14Før det lysner, står Morderen op, han myrder arm og fattig; om Natten sniger Tyven sig om;
14Tualthatmi jan mialin a thoua, gentheite leh tasamte a thata; ahi, janin gutami ahi.
15Horkarlens Øje lurer på Skumring, han tænker: "Intet Øje kan se mig!" og skjuler sit Ansigt under en Maske.
15Angkawm mi mitin leng khomui a ngaka, kuamahin honmu kei ding, chiin: huan a mai a bawl lamdang hi.
16I Mørke bryder de ind i Huse, de lukker sig inde om Dagen, thi ingen af dem vil vide af Lys.
16Khomialin inte a vut pailet ua: sun chiangin a kikhum bilh ua; khovak a theikei uh.
17For dem er Mørket Morgen, thide er kendt med Mørkets Rædsler.
17Amaute tengteng adingin lah jingsang sihna limliap bang ahi ngala; janmial lauhuaite lah lawmin a nei ngal ua.
18Over Vandfladen jages han hen, hans Arvelod i Landet forbandes, han færdes ikke på Vejen til Vingården.
18Tuite tungah kintaka taihmangin om ua; a tantuan uh leiah hamsiatin a om: agrephuante sukmiin a naih kei.
19Som Tørke og Hede tager Snevand, så Dødsriget dem, der har syndet.
19Khokhal leh nisain vuk tuite a tawpkanga: huaibangmahin thilhihkhialte Seolin a hih hi.
20Han er glemt på sin Hjemstavns Torv, hans Storhed kommes ej mer i Hu, Uretten knækkes som Træet.
20Sulin amah a mangngilh dia; thanin limsa takin amah kivaknain a nei ding uh; theihgigein a omta kei dia, huan diktatlouhna sing banga hihtanin a om ding.
21Han var ond mod den golde, der ikke fødte, mod Enken gjorde han ikke vel;
21Ta neilou numei ching a negaia; meithai adingin hoih a hih kei hi.
22dem, det gik skævt, rev han bort i sin Vælde. Han står op og er ikke tryg på sit Liv,
22Ahia lah Pathianin a thilhihtheihnain in hatte hin a sausaka, hinna a lamet phaklouh lai unleng a dingtou uh.
23han styrtes uden Håb og Støtte, og på hans Veje er idel Nød.
23Bitna Pathianin amau a piaa, huchiin huaiah a khawl uh; huan a mitte a lampite uah a om hi.
24Hans Storhed er stakket, så er han ej mer, han bøjes og skrumper ind som Melde og skæres af som Aksenes Top.
24Hihletin a om ua; himahleh sawtlou kalin, a bei uhi; ahi, sukniamin a om ua, mi dang tengteng bangin lampi akipan lak khiakin a om ua, buhvui banga at khiakin a om uhi.Huchibang na hi kei ta leh kua ahia juautheia hon chian dinga, ka thugen ah leng bangmah omlou-a lak ding?
25Og hvis ikke - hvo gør mig til Løgner, hvo gør mine Ord til intet?
25Huchibang na hi kei ta leh kua ahia juautheia hon chian dinga, ka thugen ah leng bangmah omlou-a lak ding?