1Derpå kaldte Josua alle Israels Stammer sammen i Sikem og lod Israels Ældste og Overhoved, Dommere og Tilsynsmænd kalde til sig; og de stillede sig op for Guds Åsyn.
1Huan, Josuain Israel nam tengteng Sekem ah a samkhawma, Israel pawl upate, a intekpente uh, a vaihawmmite uh, a heutute uh a sam saka; huan, Pathian maah hongkimusak chiat uhi.
2Da sagde Josua til hele Folket: "Så siger HERREN, Israels Gud: Hinsides Floden boede eders Forfædre i gamle Dage, Tara, Abrahams og Nakors Fader, og de dyrkede andre Guder.
2Huan, Josuain mi tengteng kiangah, TOUPA, Israelte Pathianin hichiin a chi ahi: Na pipute uh nidanglaiin Lui khen lamah a teng ua, Abraham pa leh Nahor pa tera hialte leng: amauten pathian dangte na a sem ua.
3Da førte jeg eders Stamfader Abraham bort fra Landet hinsides Floden og lod ham vandre omkring i hele Kana'ans Land, gav ham en talrig Æt og skænkede ham Isak.
3Huan, na pu uh Abraham huai Lui gal akipan ka pi khiaa, a suante ka pungsaka, huai Isak ka pia hi.
4Og Isak skænkede jeg Jakob og Esau, og Esau gav jeg Se'irs Bjerge i Eje, medens Jakob og hans Sønner drog ned til Ægypten.
4Huan, Isaak tuh Jakob leh Esau ka piaa; huan, Esau bel a tantuam dingin Seri tang ka piaa: huan Jakob leh a tate Aigupta ah a pai suk ua.
5Derpå sendte jeg Moses og Aron, og jeg plagede Ægypterne med de Gerninger, jeg øvede iblandt dem, og derefter førte jeg eder ud;
5Huan, Mosi leh Aron ka sawla, Aigupta gam a lak ua thillamdang hihin ka gawta: huan, huaikhitin ka honpi khia hi.
6og da jeg førte eders Fædre ud af Ægypten, og I var kommet til Havet, satte Ægypterne efter eders Fædre med Stridsvogne og Ryttere til det røde Hav.
6Huan, na pipute uh Aigupta gam akipan ka pi khiaa: huan, tuipi na vatung ua; huchiin Aigupta miten na pipute uh kangtalaite leh sakol tungtuang mite toh Tuipi San tanin a delh ua.
7Da råbte de til HERREN, og han satte Mørke mellem eder og Ægypterne og bragte Havet over dem, så det dækkede dem; og I så med egne Øjne, hvad jeg gjorde ved Ægypterne. Og da I havde opholdt eder en Tid lang i Ørkenen,
7Huan, amau TOUPA a sam ua, Aigupta mite toh na kikal uh a hongmialsak bikbeka, huan, tuipi a hontuamsaka, a tum mangtaa; huchiin Aigupta gama ka thilhih na mit un a mua: huan, gamdai ah sawtpi na om uh.
8førte jeg eder ind i Amoriternes Land hinsides Jordan, og da de angreb eder, gav jeg dem i eders Hånd, så I tog deres Land i Besiddelse, og jeg tilintetgjorde dem foran eder.
8Huan, Jordan lui gala om Amor pawl gamah ka honpi a; huan, a hondou ua: huchiin na khut uah amau ka honpia a, a gamuh na luahta uh; huan, amaute ka honhihmansakta hi.
9Da rejste Zippors Søn, Kong Balak af Moab, sig og angreb Israel; og han sendte Bud og lod Bileam, Beors Søn, hente, for at han skulde forbande eder;
9Huan, Moab kumpipa Zipor tapa Balak a hongkisaa, Israel pawlte a nadoua; huan, Beor tapa Balaam nou honhamsiat dingin a samsaka:
10men jeg vilde ikke bønhøre Bileam, og han måtte velsigne eder; således friede jeg eder af hans Hånd.
10Himahleh Balaam huai Balaam thu ka ngaikhe nuam keia; huaijiakin nou a honvualjawl zosopta hi: huchiin a khut akipanin a honhonkheta hi.
11Derpå gik I over Jordan og kom til Jeriko; og Indbyggerne i Jeriko, Amoriterne, Perizziterne, Kana'anæerne, Hetiterne, Girgasjiterne, Hivviterne og Jebusiterne angreb eder, men jeg gav dem i eders Hånd.
11Huan, Jordan lui na kan ua, Jeriko khua na tung tou ua; huan, Jeriko khuaa miten a honna dou ua, Amor pawlte, Periz pawlte, Kanan pawlte, Hit pawlte, Girgas pawlte, Hiv pawlte, Jebus pawlte toh; huchiin amau na khut uah ka honpeta a.
12Jeg sendte Gedehamse foran eder, og de drev de tolv Amoriterkonger bort foran eder; det skete ikke ved dit Sværd eller din Bue.
12Huan, na ma uah tunpi ka sawla, huaiin na ma uah a delha, Amor pawlte kumpipate nihte; na namsau uh hiam, na thalpeu uh hiam, inleng ahi sam kei hi.
13Og jeg gav eder et Land, I ikke havde haft Arbejde med, og Byer, I ikke havde bygget, og I tog Bolig i dem; af Vinhaver og Oliventræer, I ikke plantede, nyder I nu Frugten.
13Huan, na sepkhiak hetlouh uh gam lehna bawl het louh uh khopite ka honpiaa, huaiahte na om ua; na suan louh uh grep huan leh oliv huan ate na ne ua, chiin.
14Så frygt nu HERREN og tjen ham i Oprigtighed og Trofasthed, skaf de Guder bort, som eders Forfædre dyrkede hinsides Floden og i Ægypten, og tjen HERREN!
14Huaijiakin TOUPA laudan siam unla, chihtaktak leh dik takin a na sem unla: na pipute un Lui gal leh Aigupta gama a na a sep sak uh pathiante pai vekunla; TOUPA na sem un.
15Men hvis I ikke synes om at tjene HERREN, så vælg i Dag, hvem I vil tjene, de Guder, eders Forfædre dyrkede hinsides Floden, eller Amoriternes Guder, i hvis Land I nu bor. Men jeg og mit Hus, vi vil tjene HERREN!"
15Huan, TOUPA na sep hoih tuak lou banga na theih uh leh tuniin kua na ahia na sep ding uh tel mai un; na pipute un Lui gala a na a sep huai pathiante hia, na luah uh gam Amorte pathiante? kei leh inkuanten jaw TOUPA na ahi ka sep sin uh, a chi a.
16Da svarede Folket: "Det være langt fra os at forlade HERREN for at dyrke andre Guder;
16Huan, mipiten, TOUPA Pathian pen paisana pathian dangte na ka sep louh dingdan uh;
17nej, HERREN er vor Gud, han, som førte os og vore Fædre op fra Ægypten, fra Trællehuset, og gjorde hine store Tegn for vore Øjne og bevarede os under hele vor Vandring og blandt alle de Folk, hvis Lande vi drog igennem;
17Amah TOUPA i Pathian ngeiin ahi i pipute toh Aigupta gam sal akipan honpi khiaa, i mitmuha chiamtehna thupi taktak hiha, i paina peuh leh, mipi tengteng i nawk paisuaknaa leng honvengbitpa:
18og HERREN drev alle disse Folk og Amoriterne, som boede her i Landet, bort foran os. Derfor vil vi også tjene HERREN, thi han er vor Gud!"
18Huchiin TOUPAN i ma ngei uah nam chih huai gama om Amor pawlte ngei a delhkhe veka: huaijiakin kou leng TOUPA na ahi ka sep sin uh: amah leh ka pathian uh ahi ngala, a chi ua, a dawng uhi.
19Da sagde Josua til Folket: "I vil ikke kunne tjene HERREN, thi han er en hellig Gud; han er en nidkær Gud, som ikke vil tilgive eders Overtrædelser og Synder.
19Huan, Josuain mipite kiangah, TOUPA na na sem theikei ding uh; amah jaw Pathian siangthou ahi ngala; mullit hat Pathian ahia; na tatleknate uh lehna khelhnate uh a ngaidam kei ding.
20Når I forlader HERREN og dyrker fremmede Guder, vil han vende sig bort og bringe Ulykke over eder og tilintetgøre eder, skønt han tidligere gjorde vel imod eder."
20TOUPA na paisan ua, nam dang pathiante na na sep uleh jaw, na tung ua hoihna piin na tunguah thil hoihlouin a honhih dinga, a hihmang mai ding ahi, a chi a.
21Da sagde Folket til Josua: "Nej HERREN vil vi tjene!"
21Huan, mipiten, Josua kiangah, Hi lou e, TOUPA na ka sem kinken zo sin uh hi, a chi ua.
22Josua sagde da til Folket: "I er Vidner imod eder selv på, at I har valgt at tjene HERREN.
22Huan, Josuain mipite kiangah, A na sep tumin TOUPA na telta ngei mai uh chih thu theihpihte noumau mahmah na hi uhi, a chi a. Huan, amau Thu theihpihte ka hi uhi, a chi ua.
23Så skaf da de fremmede Guder bort, som I har hos eder, og bøj eders Hjerte til HERREN, Israels Gud!"
23Huan, amahmahin, Huchi a hihleh na lak ua nam dang pathian omte koih mang unla, na lungtangte uh TOUPA, Israelte Pathian lamah hoisak un, achia.
24Da sagde Folket til Josua: "HERREN vor Gud vil vi tjene, og hans Røst vil vi lyde!"
24Huan, mipitenJosua kiangah, TOUPA i Pathian na ka sem ding ua, a thu ka jui jel ding uh, a chi uh.
25Derpå lod Josua samme bag Folket indgå en Pagt, og han fastsatte det Lov og Ret i Sikem.
25Huchiin Josuain huai niinmipite kiangah thu a khunga, Sekem khua ah dan leh vaihawmna a sehsak hi.
26Og Josua opskrev disse Ord i Guds Lovbog; og han tog en stor Sten og rejste den der under den Eg, som står i HERRENs Helligdom;
26Huchiin Josuain huai thu Pathian dan bu ah a gelha; huan, suang lianpi a laaTOUPA mun siangthou china tosaw nuaiah a phut hi.
27og Josua sagde til hele Folket: "Se, Stenen her skal være Vidne imod os; thi den har hørt alle HERRENs Ord, som han talede til os; den skal være Vidne imod eder; at I ikke skal fornægte eders Gud!"
27Huan, Josuain mipi hon tengteng kiangah, Ngai un, hiai suang i thu hontheihpihtu hi hen; TOUPAN i kiang ua a thu a gen tengteng a za vekta hi: huaijiakin na thu uh hontheihpihtu ahi sin hi, huchi lou-in jaw Pathian na kitheihmohbawl kha ding uh, a chi a.
28Derpå lod Josua Folket drage bort hver til sin Arvelod.
28Huchiin Josuain mipite amau tantuam gam chiat ah a pai sakta hi.
29Efter disse Begivenheder døde HERRENs Tjener Josua, Nuns Søn 110 År gammel.
29Huan, hichi ahi a, huai thil khitin Nun tapa Josua, TOUPA sikha kum za leh kum sawma upa a si a.
30Og de jordede ham på hans Arvelod i Timnat-Sera i Efraims Bjerge norden for Bjerget Ga'asj.
30Huan, Gas tang mallampang, Ephraim tang gama amah tantuam gamgi sung Tinath-sera ah a vuita uh.
31Og Israel dyrkede HERREN, så længe Josua levede, og så længe de Ældste var i Live, som overlevede Josua, og som havde kendt hele det Værk, HERREN havde øvet for Israel.
31Huan, Josua dam sung leh, upate khupa damte, TOUPAN Israelte adia thil a hih tengteng theihpihmite damsungin Israelten TOUPA na a sem jel uh.
32Men Josefs Ben, som Israeliterne havde bragt op fra Ægypten jordede de i Sikem på den Mark Jakob havde købt af Hamors, Sikems Faders, Sønner for hundrede Kesita, og som han havde givet Josef i Eje.
32Huan, Israel suanten Aigupta gam akipan Joseph guh a puak touh uh sekem khuaa mun, Sekem pa Hamor tate akipana Jakobin dangka zaa a leinaah a vui ua; huan, huaite Joseph suante tuamin a hongomta a.Huan, Aron tapa Eleazar a si a; huan, Ephraim tang gama a tuam dia a piak uah a tapa Phinehas tangah a vui uh.
33Da Arons Søn Eleazar døde jordede de ham i hans Søn Pinehass By Gibea, som var givet ham i Efraims Bjerge.
33Huan, Aron tapa Eleazar a si a; huan, Ephraim tang gama a tuam dia a piak uah a tapa Phinehas tangah a vui uh.