1Da talte Jesus til Skarerne og til sine Disciple og sagde:
1Huan, Jesu'n mipite leh a nungjuite kiang ah thu a gen a.
2På Mose Stol sidde de skriftkloge og Farisæerne.
2Laigelhmite leh Pharisaite Mosi tutphah ah a tu jel ua,
3Gører og holder derfor alt, hvad de sige eder; men gører ikke efter deres Gerninger; thi de sige det vel, men gøre det ikke.
3huaijiak in a hon hilh peuhmah uh hih unla jui jel unla; amau thihhih bang jaw hih tuankei un, gen jaw a gen jel ua, a hih tuankei uh.
4Men de binde svare Byrder, vanskelige at bære, og lægge dem på Menneskenes Skuldre;men selv ville de ikke bevæge dem med en Finger.
4Puakgik haksatak a bawl ua, mite a suan uh, amau lah a khut zung un leng a suan nuamkei uh.
5Men de gøre alle deres Gerninger for at beskues af Menneskene; thi de gøre deres Bederemme brede og Kvasterne på deres Klæder store.
5A thilhih tengteng uh tuh mihing muh ding in ahi, ahih jawk nak uh, a thil but uleh a khipte uh a hih lian ua, a puan mongkai uh a sau sak ua.
6Og de ville gerne sidde øverst til Bords ved Måltiderne og på de fornemste Pladser i Synagogerne
6ankuangluina ah mun hoihpen bang kikhopna in ah tutphah hoihpen bang.
7og lade sig hilse på Torvene og kaldes Rabbi af Menneskene.
7dawl mun a chibai buk bang, min, Rabbi, a chih bang uh a deihtuam se ngal nak uh.
8Men I skulle ikke lade eder kalde Rabbi; thi een er eders Mester, men I ere alle Brødre.
8Nou jaw, Rabbi chih in omkei un; sinsakpa khat na nei ua, nou tengteng tuh unaute na hi ngal ua.
9Og I skulle ikke kalde nogen på Jorden eders Fader; thi een er eders Fader, han, som er i Himlene.
9Huan, leitung ah kuamah, Pa, chikei un: na Pa uh khat kia ahi, van a om.
10Ej heller skulle I lade eder kalde Vejledere; thi een er eders Vejleder, Kristus.
10Heutu chih in om samkei un, heutu khat na nei ua amah Kris ahi.
11Men den største iblandt eder skal være eders Tjener.
11Na lak ua thupipen na sikha ua a om jawk ding ahi.
12Men den, som ophøjer sig selv, skal fornedres, og den, som fornedrer sig selv, skal ophøjes.
12Kuapeuh kiliansak tuh a dai ding, kuapeuh kingaineu tuh pahtawi in a om ding.
13Men ve eder, I skriftkloge og Farisæere, I Hyklere! thi I tillukke Himmeriges Rige for Menneskene; thi I gå ikke derind, og dem, som ville gå ind, tillade I det ikke.
13Himahleh nou laigelhmite leh Pharisai lepchiahte aw, na tung uh a gik hi: vangam lampi mite na khak sak ngal ua: nou lah na lut ngalkei uh, mi a lut dingte lut ding leng na phalkei jel uh.
14Ve eder, I skriftkloge og Farisæere, I Hyklere! thi I opæde Enkers Huse og bede på Skrømt længe; derfor skulle I få des hårdere Dom.
14Laigelhmite leh Pharisai lepchiahte aw, na tung uh a gik hi: meithai inte na negai ngal ua, thumna saupi mikhemna ding in na bawl ua: huaijiak in mohna liansem na mu ding uhi.
15Ve eder, I skriftkloge og Farisæere, I Hyklere! thi I drage om til Vands og til Lands for at vinde en eneste Tilhænger; og når han er bleven det, gøre I ham til et Helvedes Barn, dobbelt så slemt, som I selv ere.
15Nou laigelhmite leh Pharisaite, lepchiahte aw, na tung uh a gik hi: phungkai khat lel leng bawl ding in tuipi leh gam na pai kimvel ngal ua, huan huchi bang a a hong om tak in, amah tuh noumau lehnih in gawtmun ta in na bawl jel uh.
16Ve eder, I blinde Vejledere! I, som sige: Den, som sværger ved Templet, det er intet; men den, som sværger ved Guldet i Templet, han er forpligtet.
16Nou makai mittaw, Kuapeuh Pathian biakin lou a kichiam, huai bangmah ahikei; kuapeuh Pathian biakin a dangka-eng lou a kichiam jaw tangtunsak ding ahi, chite aw, na tung uh a gik hi:
17I Dårer og blinde! hvilket er da størst? Guldet eller Templet, som helliger Guldet?
17Nou mihai mittawte aw: a bang a thupi jaw a dangka-eng hia, dangka-eng siangthousak Pathian biakin?
18Fremdeles: Den, som sværger ved Alteret, det er intet; men den, som sværger ved Gaven derpå, han er forpligtet.
18Huan, Kuapeuh maitam lou a kichiam tuh, bangmah ahikei: a tung a thil piak om lou a kichiam peuh bel tangtunsak ding ahi, na chi uh.
19I Dårer og blinde! hvilket er da størst? Gaven eller Alteret, som helliger Gaven?
19Nou mittawte aw, a bang a thupi jaw a, thil piak hia thilpiak siangthousak maitam?
20Derfor, den, som sværger ved Alteret, sværger ved det og ved alt det, som er derpå.
20Huchi in, maitam lou a kichiam peuhmah jaw maitam leh a tung a om tengteng lou a kichiam hi ahi;
21Og den, som sværger ved Templet, sværger ved det og ved ham, som bor deri.
21huan, Pathian biakin lou a kichiam peuhmah jaw Pathian biakin leh a sung a teng pa lou a kichiam hi ahi:
22Og den, som sværger ved Himmelen, sværger ved Guds Trone og ved ham, som sidder på den.
22huan, van lou a kichiam peuhmah leng Pathian tutphah leh a tung a tupa lou a kichiam hi ahi.
23Ve eder, I skriftkloge og Farisæere, I Hyklere! thi I give Tiende af Mynte og Dild og Kommen og have forsømt de Ting i Loven, der have større Vægt, Retten og Barmhjertigheden og Troskaben. Disse Ting burde man gøre og ikke forsømme hine.
23Nou laigelhmi leh Pharisai, lepchiahte aw, na tung uh a gik hi: pudinate, mohurite, zirate sawm ah khat na pe jel ua, dan thu khawk jaw- diktatna te, hehpihna te, ginomna te- na limsak ngalkei ua; himahleh hiaite eive na hih ding uh, a dangte hihlou tuanlou in.
24I blinde Vejledere, I, som si Myggen af, men nedsluge Kamelen!
24Nou makai mittawte, thousi khisiang a sangawngsau valhte aw!
25Ve eder, I skriftkloge og Farisæere, I Hyklere! thi I rense det udvendige af Bægeret og Fadet; men indvendigt ere de fulde af Rov og Umættelighed.
25Laigelhmi leh Pharisai, lepchiahte aw, na tung uh a gik hi: nou leh kuang polam na hihsiang ua, a sung lah lepgukna leh kideklouhna in a dim ngal a.
26Du blinde Farisæer! rens først det indvendige af Bægeret og Fadet, for at også det udvendige af dem kan blive rent.
26Nou Pharisai mittaw, nou leh kuang sunglam hihsiang masa un, a polam leng a hong sian theihna ding in.
27Ve eder, I skriftkloge og Farisæere, I Hyklere! thi I ere ligesom kalkede Grave, der jo synes dejlige udvendigt,men indvendigt ere fulde af døde Ben og al Urenhed.
27Laigelhmi leh Pharisai, lepchiahte aw, na tung uh gik hi: han nuhngou, polam kilawmtak a lang, a sunglam lah misi guhte leh nin chiteng a dim bangte na hi ngal ua.
28Således synes også I vel udvortes retfærdige for Menneskene; men indvortes ere I fulde af Hykleri og Lovløshed.
28Nou leng huchi bang tak in polam ah mihing mitmuh in diktat tak in na lang ua, na sunglam u bel lepchiahna leh gitlouhna in a dim ngal a.
29Ve eder, I skriftkloge og Farisæere, I Hyklere! thi I bygge Profeternes Grave og pryde de retfærdiges Gravsteder og sige:
29Nou laigelhmi leh Pharisai, lepchiahte aw, na tung uh a gik hi: jawlneite han in na lam ua, mi diktat hante leng na jem ua.
30Havde vi været til i vore Fædres Dage, da havde vi ikke været delagtige med dem i Profeternes Blod.
30I pipute damlai a na om hihta leng, Jawlneite sisan a suahna ua panglou ding hi hang a, na chi uh.
31Altså give I eder selv det Vidnesbyrd, at I ere Sønner af dem, som have ihjelslået Profeterne.
31Huchi in jawlneite thatte ta na hi uh chih na kitheisak uhi.
32Så gører da også I eders Fædres Mål fuldt!
32Na pipute uh tehna dan uh hihdim ngal mai un.
33I Slanger! I Øgleunger! hvorledes kunne I undfly Helvedes Dom?
33Gulte aw, gul suante aw, Gehenna vaihawmna bang chin na pel thei ding ua?
34Derfor se, jeg sender til eder Profeter og vise og skriftkloge; nogle af dem skulle I slå ihjel og korsfæste, og nogle af dem skulle I hudstryge i, eders Synagoger og forfølge fra Stad til Stad,
34Ngai dih ua, huaiziak mah in na kiang uah, jawlneite, mipilte, laigelhmite ka hon sawl ding; khenkhat na hihlum ding ua, kros ah na kilhden ding uh, khenkhat na kikhopna in uah savun khau in na jep ding ua, kho teng ah na sawi jel ding uh.
35for at alt det retfærdige Blod skal komme over eder, som er udgydt på Jorden, fra den retfærdige Abels Blod indtil Sakarias's, Barakias's Søns,Blod, hvem I sloge ihjel imellem Templet og Alteret.
35Huchi in, Abel mi diktat tak sisan akipan, Pathian biakin leh maitam kikal a Barak tapa Zakaria na thah uh sisan tan in, leitung a mi diktat sisan a suah tengteng uh noumau tungah a hongtung thei ding.
36Sandelig, siger jeg eder, alt dette skal komme over denne Slægt.
36Chihtaktakin ka hon hilh ahi, huai tengteng tuh tulai khangthakte tungah a hongtung ding.
37Jerusalem! Jerusalem! som ihjelslår Profeterne og stener dem, som ere sendte til dig, hvor ofte vilde jeg samle dine Børn, ligesom en Høne samler sine Kyllinger under Vingerne! Og I vilde ikke.
37Aw Jerusalem, Jerusalem, jawlneite that, na kiang a a honsawlte uh suang a na denglum, akpi in a noute a kha nuai a a op khawm bang in na tate bangzah vei op khawm ka tum a, himahleh na utkei uh:
38Se, eders Hus lades eder øde!
38En un, na in uh a vuak a taisan in a omta.Ka honhilh ahi. Toupa min a hongpai hampha hi, na chih masiah uh, tuban na hon mu nawntakei ding uh, a chi a.
39Thi jeg siger eder: I skulle ingenlunde se mig fra nu af, indtil I sige: Velsignet være den, som kommer, i Herrens Navn!"
39Ka honhilh ahi. Toupa min a hongpai hampha hi, na chih masiah uh, tuban na hon mu nawntakei ding uh, a chi a.