1(Af David.) HERRE, jeg løfter min sjæl til dig
1TOUPA aw, ka lungsim na kiangah ka koih den jela.
2min Gud jeg stoler på dig, lad mig ikke beskæmmes, lad ej mine Fjender fryde sig over mig.
2Ka Pathian aw, nang ka honmuang hi, zahlakin honomsak kenla; hondoute honzoh phal ken.
3Nej, ingen som bier på dig, skal beskæmmes; beskæmmes skal de, som er troløse uden Grund.
3A hi, nang honngak himhim kuamah zahlakin a om kei ding uh. A jiak om lou-a lepchiah taka gamtate jaw zahlakin a om ding uh.
4Lad mig kende dine Veje, HERRE lær mig dine Stier.
4TOUPA aw, na lampite hontheisak inla; na lamtate tanchin honhilhin.
5Led mig på din Sandheds Vej og lær mig, thi du er min Frelses Gud; jeg bier bestandig på dig.
5Na thutak ah hopi inla, hon hilhin. Nang hon hondampa Pathian na hi ngala: nitumin kon ngak nilouh hi.
6HERRE, kom din Barmhjertighed i Hu og din Nåde, den er jo fra Evighed af.
6TOUPA aw, na lainatna leh na chitnate theigige in; tuma a na om tawntung sa ahi ngala.
7Mine Ungdomssynder og Overtrædelser komme du ikke i Hu, men efter din Miskundhed kom mig i Hu, for din Godheds Skyld, o HERRE!
7Ka valnou lai khelhnate leh ka tatleknate theigige kenla; TOUPA aw: na hoihna jiakin, na chitna bang jelin hontheigige in.
8God og oprigtig er HERREN, derfor viser han Syndere Vejen.
8TOUPA jaw a hoih in a dik ahi: huai jiakin mi khialte lampi a musak ding hi.
9Han vejleder ydmyge i det, som er ret, og lærer de ydmyge sin Vej.
9Thunuailutte tuh vaihawmna dikah a pi dinga: thunuailutte tuh amah lampi tanchin leng a hilh ding hi.
10Alle HERRENs Stier er Miskundhed og Trofasthed for dem, der holder hans Pagt og hans Vidnesbyrd.
10A thukhun leh a thutheihsakte juite adingin TOUPA lampi tengteng tuh chitna leh thutak ahi.
11For dit Navns Skyld, HERRE, tilgive du min Brøde, thi den er stor.
11TOUPA aw, na min jiakin ka thu limlouhna ngaidamin, thupi tak ahi ngala.
12Om nogen frygter HERREN, ham viser han den Vej, han skal vælge;
12TOUPA laudan siam mi kua ahia? Huai mi tuh a lampi tel ding a musak ding hi.
13selv skal han leve i Lykke og hans Sæd få Landet i Eje.
13A hinna tuh nuamsatakin a om ding; a suanten gam tuh a luah ding uhi.
14Fortroligt Samfund har HERREN med dem, der frygter ham, og han kundgør dem sin Pagt.
14TOUPA thuguk amah laudansiamte kiangah a om, a thukhun tuh amaute a theisak ding hi.
15Mit Øje er stadig vendt imod HERREN, thi han frier mine Fødder af Snaren.
15Ka mitin TOUPA lam a en gige a: aman ka khete len akipanin a lakhe ding ahi ngala.
16Vend dig til mig og vær mig nådig, thi jeg er ene og arm.
16Kei lam hongnga inla, honhehpihin; chim leh haksatakin ka om ngala.
17Let mit Hjertes Trængsler og før mig ud af min Nød.
17Ka lungtang buainate a hongthupita a; ka mangbatna akipan honpi khiain aw.
18Se hen til min Nød og min Kvide og tilgiv alle mine Synder.
18Ka haksatna leh ka thuakdan ngaihtuah inla, ka khelhna tengteng ngaidamin.
19Se hen til mine Fjender, thi de er mange og hader mig med Had uden Grund.
19Hondoute ngaihtuah dih, tampi ahi ua: nakpi petmahin a honhua behlap uhi.
20Vogt min Sjæl og frels mig, jeg lider på dig, lad mig ikke beskæmmes.
20Ka hinna vom hoih inla, hon humbit in aw: zahlakin honomsak kenla, nang ah ka ginna ka koih ngala.
21Lad Uskyld og Retsind vogte mig, thi jeg bier på dig, HERRE.
21Ka lungsim hoihna leh ka diknain honhumbitin. Ka honngak nilouh ngala.Pathian aw, Israelte a mangbatna tengteng ua kipan tankhia in.
22Forløs, o Gud, Israel af alle dets Trængsler!
22Pathian aw, Israelte a mangbatna tengteng ua kipan tankhia in.