1Kaj ekparolis Cofar, la Naamano, kaj diris:
1Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:
2CXu kontraux multe da vortoj oni ne povas doni respondon? Kaj cxu tiu, kiu multe parolas, estas prava?
2Skall sådant ordflöde bliva utan svar och en så stortalig man få rätt?
3CXu via senenhava parolado devas silentigi la homojn, Por ke vi mokinsultu kaj neniu vin hontigu?
3Skall ditt lösa tal nödga män till tystnad, så att du får bespotta, utan att någon kommer dig att blygas?
4Vi diras:Mia opinio estas gxusta, Kaj mi estas pura antaux Viaj okuloj.
4Och skall du så få säga: »Vad jag lär är rätt, och utan fläck har jag varit inför dina ögon»?
5Sed ho, se Dio ekparolus, Kaj malfermus antaux vi Siajn lipojn,
5Nej, om allenast Gud ville tala och upplåta sina läppar till att svara dig,
6Kaj malkasxus antaux vi la sekretojn de la sagxo, Kiu havas multoblan forton! Sciu, ke ne cxiujn viajn pekojn Dio rememoras.
6om han ville uppenbara dig sin visdoms lönnligheter, huru han äger förstånd, ja, i dubbelt mått, då insåge du att Gud, dig till förmån, har lämnat åt glömskan en del av din missgärning.
7CXu vi povas eltrovi la esencon de Dio? CXu vi povas plene kompreni la perfektecon de la Plejpotenculo?
7Men kan väl du utrannsaka Guds djuphet eller fatta den Allsmäktiges fullkomlighet?
8Tio estas pli alta ol la cxielo; Kion vi povas fari? Tio estas pli profunda ol SXeol; Kion vi povas ekscii?
8Hög såsom himmelen är den -- vad kan du göra? djupare än dödsriket -- vad kan du förstå?
9Pli longa ol la tero estas gxia mezuro, Kaj pli largxa ol la maro.
9Dess längd sträcker sig vidare än jorden, och i bredd överträffar den havet.
10Se Li preteriros, kaj fermos, kaj faros jugxon, Tiam kiu repusxos Lin?
10När han vill fara fram och spärra någon inne eller kalla någon till doms, vem kan då hindra honom?
11CXar Li konas la homojn malvirtajn; Li vidas la malbonagojn, kiujn oni ne rimarkas.
11Han är ju den som känner lögnens män, fördärv upptäcker han, utan att leta därefter.
12Ecx vanta homo devas kompreni, Ecx homo, kiu naskigxis sovagxulo.
12Men lika lätt kan en dåraktig man få förstånd, som en vildåsnefåle kan födas till människa.
13Se vi arangxas vian koron Kaj etendas al Li viajn manojn;
13Om du nu rätt bereder ditt hjärta och uträcker dina händer till honom,
14Se vi forigas la malvirton, kiu estas en via mano, Kaj vi ne permesos al malbonajxoj resti en via tendo:
14om du skaffar bort det fördärv som kan låda vid din hand och ej låter orättfärdighet bo i dina hyddor,
15Tiam vi povos levi vian vizagxon sen difekto; Vi estos firma kaj ne timos.
15ja, då får du upplyfta ditt ansikte utan skam, du står fast och har intet att frukta.
16Tiam vi forgesos mizeron; Vi rememoros gxin kiel forfluintan akvon.
16Ja, då skall du förgäta din olycka, blott minnas den såsom vatten som har förrunnit.
17Kaj via vivo levigxos pli hele ol la tagmezo, La mallumo farigxos kiel mateno.
17Ditt liv skall då stråla klarare än middagens sken; och kommer mörker på, så är det som en gryning till morgon.
18Kaj vi estos trankvila, cxar ekzistas espero; Vi rigardos cxirkauxen, kaj iros dormi en sendangxereco.
18Du kan då vara trygg, ty du äger ett hopp; du spanar omkring dig och går sedan trygg till vila.
19Vi kusxos, kaj neniu vin timigos; Kaj multaj sercxos vian favoron.
19Ja, du får då ligga i ro, utan att någon förskräcker dig, och många skola söka din ynnest.
20Sed la okuloj de malpiuloj konsumigxos, Pereos por ili la rifugxo, Kaj ilia espero elspiros sian vivon.
20Men de ogudaktigas ögon skola försmäkta; ingen tillflykt skall mer finnas för dem, och deras hopp skall vara att få giva upp andan.