¹Kaj Ijob respondis kaj diris:

¹Därefter tog Job till orda och sade:

²Certe, vi solaj estas homoj, Kaj kun vi mortos la sagxo.

²Ja, visst ären I det rätta folket, och med eder kommer visheten att dö ut!

³Mi ankaux havas koron, kiel vi; Mi ne estas malpli valora ol vi; Kiu ne povas paroli tiele?

³Dock, jämväl jag har förstånd så gott som I, icke står jag tillbaka för eder; ty vem är den som ej begriper slikt?

⁴Mi farigxis mokatajxo por mia amiko, Mi, kiu vokadis al Dio kaj estis auxskultata; Virtulo kaj senkulpulo farigxis mokatajxo;

⁴Så måste jag då vara ett åtlöje för min vän, jag som fick svar, så snart jag ropade till Gud; man ler åt en som är rättfärdig och ostrafflig!

⁵Malestimata lucerneto li estas antaux la pensoj de felicxuloj, Pretigita por migrantoj.

⁵Ja, med förakt ses olyckan av den som står säker; förakt väntar dem vilkas fötter vackla.

⁶Bonstataj estas la tendoj de rabistoj, Kaj sendangxerecon havas la incitantoj de Dio, Tiuj, kiuj portas Dion en sia mano.

⁶Men förhärjares hyddor åtnjuta frid, och trygghet få sådana som trotsa Gud, de som hava sin gud i sin hand.

⁷Vere, demandu la brutojn, kaj ili instruos vin; La birdojn de la cxielo, kaj ili diros al vi;

⁷Men fråga du boskapen, den må undervisa dig, och fåglarna under himmelen, de må upplysa dig;

⁸Aux parolu kun la tero, kaj gxi klarigos al vi; Kaj rakontos al vi la fisxoj de la maro.

⁸eller tala till jorden, hon må undervisa dig, fiskarna i havet må giva dig besked.

⁹Kiu ne ekscius el cxio cxi tio, Ke la mano de la Eternulo tion faris,

⁹Vem kan icke lära genom allt detta att det är HERRENS hand som har gjort det?

¹⁰De Tiu, en kies mano estas la animo de cxio vivanta Kaj la spirito de cxiu homa karno?

¹⁰I hans han är ju allt levandes själ och alla mänskliga varelsers anda.

¹¹La orelo esploras ja la parolon, Kaj la palato gustumas al si la mangxajxon.

¹¹Skall icke öra pröva orden, likasom munnen prövar matens smak?

¹²La maljunuloj posedas sagxon, Kaj la grandagxuloj kompetentecon.

¹²Vishet tillkommer ju de gamle och förstånd dem som länge hava levat.

¹³CXe Li estas la sagxo kaj la forto; CXe Li estas konsilo kaj kompetenteco.

¹³Hos Honom finnes vishet och makt, hos honom råd och förstånd.

¹⁴Kion Li detruas, tio ne rekonstruigxas; Kiun Li ensxlosos, tiu ne liberigxos.

¹⁴Se, vad han river ned, det bygges ej upp; för den han spärrar inne kan ingen upplåta.

¹⁵Kiam Li digas la akvon, gxi elsekigxas; Kiam Li fluigas gxin, gxi renversas la teron.

¹⁵Han håller vattnen tillbaka -- se, se då bliver där torrt, han släpper dem lösa, då fördärva de landet.

¹⁶CXe Li estas potenco kaj forto; Lia estas tiu, kiu eraras, kaj tiu, kiu erarigas.

¹⁶Hos honom är kraft och klokhet, den förvillade och förvillaren äro båda i hans hand.

¹⁷Li irigas konsilistojn kiel erarvagantojn, Kaj la jugxistojn Li faras malsagxaj.

¹⁷Rådsherrar utblottar han, han för dem i landsflykt, och domare gör han till dårar.

¹⁸La ligilojn de regxoj Li malligas, Kaj Li ligas per zono iliajn lumbojn.

¹⁸Han upplöser konungars välde och sätter fångbälte om deras höfter.

¹⁹Li erarvagigas la pastrojn Kaj faligas la potenculojn.

¹⁹Präster utblottar han, han för dem i landsflykt, och de säkrast rotade kommer han på fall.

²⁰Li mutigas la lipojn de fidinduloj Kaj forprenas de maljunuloj la prudenton.

²⁰Välbetrodda män berövar han målet och avhänder de äldste deras insikt.

²¹Li versxas honton sur eminentulojn Kaj malfirmigas la zonon de potenculoj.

²¹Han utgjuter förakt över furstar och lossar de starkes gördel.

²²Li malkovras profundajxon el meze de mallumo, Kaj mortan ombron Li elirigas en la lumon.

²²Han blottar djupen, så att de ej höljas av mörker, dödsskuggan drager han fram i ljuset.

²³Li grandigas naciojn kaj pereigas ilin, Disvastigas naciojn kaj forpelas ilin.

²³Han låter folkslag växa till -- och förgör dem; han utvidgar deras gränser, men för dem sedan bort.

²⁴Li senkuragxigas la cxefojn de la popolo de la lando Kaj erarvagigas ilin en dezerto senvoja;

²⁴Stamhövdingar i landet berövar han förståndet, han leder dem vilse i väglösa ödemarker.

²⁵Ili palpas en mallumo, en senlumeco; Kaj Li sxanceligxigas ilin kiel ebriuloj.

²⁵De famla i mörkret och hava intet ljus, han kommer dem att ragla såsom druckna.