¹Sagxa virino konstruas sian domon; Sed malsagxa detruas gxin per siaj manoj.

¹Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.

²Kiu iras la gxustan vojon, tiu timas la Eternulon; Sed kiu iras vojon malgxustan, tiu Lin malestimas.

²Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.

³En la busxo de malsagxulo estas vergo por lia malhumileco; Sed la busxo de sagxuloj ilin gardas.

³I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.

⁴Se ne ekzistas bovoj, la grenejoj estas malplenaj; Sed multe da profito estas de la forto de bovoj.

⁴Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.

⁵Verama atestanto ne mensogas; Sed atestanto falsama elspiras mensogojn.

⁵Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.

⁶Mokanto sercxas sagxecon kaj gxin ne trovas; Sed por sagxulo la sciado estas facila.

⁶Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.

⁷Foriru de homo malsagxa; CXar vi ne auxdos parolon de sagxo.

⁷Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.

⁸La sagxeco de sagxulo estas komprenado de sia vojo; Kaj la malsagxeco de malsagxuloj estas trompigxado.

⁸Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.

⁹Malsagxuloj sxercas pri siaj kulpoj; Sed inter virtuloj ekzistas reciproka favoro.

⁹De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.

¹⁰Koro scias sian propran malgxojon; Kaj en gxia gxojo ne partoprenas fremdulo.

¹⁰Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.

¹¹Domo de malvirtuloj estos ekstermita; Sed dometo de virtuloj floros.

¹¹De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.

¹²Iufoje vojo sxajnas gxusta al homo, Kaj tamen gxia fino kondukas al la morto.

¹²Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.

¹³Ankaux dum ridado povas dolori la koro; Kaj la fino de gxojo estas malgxojo.

¹³Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.

¹⁴Laux siaj agoj mangxos homo malbonkora; Kaj homo bona satigxos per siaj faroj.

¹⁴Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.

¹⁵Naivulo kredas cxiun vorton; Sed sagxulo estas atenta pri sia vojo.

¹⁵Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.

¹⁶Sagxulo timas, kaj forklinigxas de malbono; Sed malsagxulo estas incitigxema kaj memfidema.

¹⁶Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.

¹⁷Malpacienculo faras malsagxajxojn; Kaj malbonintenculo estas malamata.

¹⁷Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.

¹⁸Naivuloj akiras malsagxecon; Sed sagxuloj estas kronataj de klereco.

¹⁸De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.

¹⁹Malbonuloj humiligxos antaux bonuloj; Kaj malvirtuloj estos antaux la pordego de virtulo.

¹⁹De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.

²⁰Malricxulo estas malamata ecx de sia proksimulo; Sed ricxulo havas multe da amikoj.

²⁰Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.

²¹Kiu malsxatas sian proksimulon, tiu estas pekulo; Sed kiu kompatas malricxulojn, tiu estas felicxa.

²¹Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.

²²CXu ne eraras malbonintenculoj? Sed favorkoreco kaj vero estas cxe tiuj, kiuj havas bonajn intencojn.

²²De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.

²³De cxiu laboro estos profito; Sed de babilado venas nur senhaveco.

²³Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.

²⁴Propra ricxeco estas krono por la sagxuloj; Sed la malsagxeco de la malsagxuloj restas malsagxeco.

²⁴De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.

²⁵Verparola atestanto savas animojn; Sed malverparola elspiras trompon.

²⁵Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.

²⁶En la timo antaux la Eternulo estas forta fortikajxo; Kaj Li estos rifugxejo por Siaj infanoj.

²⁶Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.

²⁷La timo antaux la Eternulo estas fonto de vivo, Por evitigi la retojn de la morto.

²⁷I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror

²⁸Grandeco de popolo estas gloro por regxo; Kaj manko de popolo pereigas la reganton.

²⁸Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.

²⁹Pacienculo havas multe da sagxo; Sed malpacienculo elmontras malsagxecon.

²⁹Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.

³⁰Trankvila koro estas vivo por la korpo; Sed envio estas puso por la ostoj.

³⁰Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.

³¹Kiu premas malricxulon, tiu ofendas lian Kreinton; Kaj kiu Lin honoras, tiu kompatas malricxulon.

³¹Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.

³²Pro sia malboneco malvirtulo estos forpusxita; Sed virtulo ecx mortante havas esperon.

³²Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.

³³En la koro de sagxulo ripozas sagxo; Kaj kio estas en malsagxuloj, tio elmontrigxas.

³³I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.

³⁴Virto altigas popolon; Sed peko pereigas gentojn.

³⁴Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.

³⁵Favoron de la regxo havas sklavo sagxa; Sed kontraux malbonkonduta li koleras.

³⁵En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.