1Milda respondo kvietigas koleron; Sed malmola vorto ekscitas koleron.
1Ett mjukt svar stillar vrede, men ett hårt ord kommer harm åstad.
2La lango de sagxuloj bonigas la instruon; Sed la busxo de malsagxuloj elparolas sensencajxon.
2De visas tunga meddelar god kunskap, men dårars mun flödar över av oförnuft.
3Sur cxiu loko estas la okuloj de la Eternulo; Ili vidas la malbonulojn kaj bonulojn.
3HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda.
4Milda lango estas arbo de vivo; Sed malbonparola rompas la spiriton.
4En saktmodig tunga är ett livets träd, men en vrång tunga giver hjärtesår.
5Malsagxulo malsxatas la instruon de sia patro; Sed kiu plenumas la admonon, tiu estas prudenta.
5Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.
6En la domo de virtulo estas multe da trezoroj; Sed en la profito de malvirtulo estas pereo.
6Den rättfärdiges hus gömmer stor rikedom, men i de ogudaktigas vinning är olycka.
7La busxo de sagxuloj semas instruon; Sed la koro de malsagxuloj ne estas tia.
7De visas läppar strö ut kunskap, men dårars hjärtan äro icke såsom sig bör.
8Oferdono de malvirtuloj estas abomenajxo por la Eternulo; Sed la pregxo de virtuloj al Li placxas.
8De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN, men de redligas bön behagar honom väl.
9Abomenajxo por la Eternulo estas la vojo de malvirtulo; Sed kiu celas virton, tiun Li amas.
9En styggelse för HERREN är den ogudaktiges väg, men den som far efter rättfärdighet, honom älskar han.
10Malbona puno atendas tiun, kiu forlasas la vojon; Kaj la malamanto de admono mortos.
10Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen; den som hatar tillrättavisning, han måste dö.
11SXeol kaj la abismo estas antaux la Eternulo: Tiom pli la koroj de la homidoj.
11Dödsriket och avgrunden ligga uppenbara inför HERREN; huru mycket mer då människornas hjärtan!
12Mokanto ne amas tiun, kiu lin admonas; Al sagxuloj li ne iras.
12Bespottaren finner ej behag i tillrättavisning; till dem som äro visa går han icke.
13GXoja koro faras la vizagxon gxoja; Sed cxe cxagreno de la koro la spirito estas malgaja.
13Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust, men vid hjärtesorg är modet brutet.
14La koro de sagxulo sercxas instruon; Sed la busxo de malsagxuloj nutras sin per malsagxeco.
14Den förståndiges hjärta söker kunskap, men dårars mun far med oförnuft.
15CXiuj tagoj de malfelicxulo estas malbonaj; Sed kontenta koro estas festenado.
15Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett gott mod är ett ständigt gästabud.
16Pli bona estas malmulto kun timo antaux la Eternulo, Ol granda trezoro kun maltrankvileco cxe gxi.
16Bättre är något litet med HERRENS fruktan än en stor skatt med oro.
17Pli bona estas mangxo el verdajxo, sed kun amo, Ol grasa bovo, sed kun malamo.
17Bättre är ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.
18Kolerema homo kauxzas malpacon; Kaj pacienculo kvietigas disputon.
18En snarsticken man uppväcker träta, men en tålmodig man stillar kiv.
19La vojo de maldiligentulo estas kiel dornarbeto; Sed la vojo de virtuloj estas ebenigita.
19Den lates stig är såsom spärrad av törne, men de redliga hava en banad stig.
20Sagxa filo gxojigas la patron; Sed homo malsagxa estas malhonoro por sia patrino.
20En vis son gör sin fader glädje, och en dåraktig människa är den som föraktar sin moder.
21Malsagxeco estas gxojo por malsagxulo; Sed homo prudenta iras gxustan vojon.
21I oförnuft har den vettlöse sin glädje, men en förståndig man går sin väg rätt fram.
22Kie ne estas konsilo, tie la entreprenoj neniigxas; Sed cxe multe da konsilantoj ili restas fortikaj.
22Där rådplägning fattas varda planerna om intet, men beståndande bliva de, där de rådvisa äro många.
23Plezuro por homo estas en la respondo de lia busxo; Kaj kiel bona estas vorto en la gxusta tempo!
23En man gläder sig, när hans mun kan giva svar; ja, ett ord i sinom tid, det är gott.
24La vojo de la vivo por sagxulo iras supren, Por ke li evitu SXeolon malsupre.
24Den förståndige vandrar livets väg uppåt, Då att han undviker dödsriket därnere.
25La domon de fieruloj la Eternulo ruinigas; Sed Li gardas la limojn de vidvino.
25Den högmodiges hus rycker HERREN bort, men änkans råmärke låter han stå fast.
26Abomenajxo por la Eternulo estas la intencoj de malnoblulo; Sed agrablaj estas la paroloj de puruloj.
26För HERREN äro ondskans anslag en styggelse, men milda ord rena.
27Profitemulo malgxojigas sian domon; Sed kiu malamas donacojn, tiu vivos.
27Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus, men den som hatar mutor, han får leva.
28La koro de virtulo pripensas respondon; Sed la busxo de malvirtuloj elfluigas malbonon.
28Den rättfärdiges hjärta betänker vad svaras bör, men de ogudaktigas mun flödar över av onda ord.
29La Eternulo estas malproksima de la malvirtuloj; Sed la pregxon de la virtuloj Li auxskultas.
29HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han.
30Luma okulo gxojigas la koron; Bona sciigo fortikigas la ostojn.
30En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap giver märg åt benen.
31Orelo, kiu auxskultas la instruon de la vivo, Logxos inter sagxuloj.
31Den vilkens öra hör på hälsosam tillrättavisning, han skall få dväljas i de vises krets.
32Kiu forpusxas admonon, tiu malestimas sian animon; Sed kiu auxskultas instruon, tiu akiras sagxon.
32Den som ej vill veta av tuktan frågar icke efter sitt liv, men den som hör på tillrättavisning, han förvärvar förstånd.
33La timo antaux la Eternulo instruas sagxon, Kaj humileco trovigxas antaux honoro.
33HERRENS fruktan är en tuktan till vishet, och ödmjukhet går före ära.