¹Pli bona estas malricxulo, kiu iras en sia senkulpeco, Ol homo, kiu estas malicbusxulo kaj malsagxulo.

¹Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre.

²Vivo sen prudento ne estas bona; Kaj kiu tro rapidas, tiu maltrafas la vojon.

²Ett obetänksamt sinne, redan det är illa; och den som är snar på foten, han stiger miste.

³Malsagxeco de homo erarigas lian vojon, Kaj lia koro koleras la Eternulon.

³En människas eget oförnuft kommer henne på fall, och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas

⁴Ricxeco donas multon da amikoj; Sed malricxulo estas forlasata de sia amiko.

⁴Gods skaffar många vänner, men den arme bliver övergiven av sin vän.

⁵Falsa atestanto ne restos sen puno; Kaj kiu elspiras mensogojn, tiu ne savigxos.

⁵Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han kommer icke undan.

⁶Multaj sercxas favoron de malavarulo; Kaj cxiu estas amiko de homo, kiu donas donacojn.

⁶Många söka en furstes ynnest, och alla äro vänner till den givmilde.

⁷CXiuj fratoj de malricxulo lin malamas; Tiom pli malproksimigxas de li liaj amikoj! Li havas esperon pri vortoj, kiuj ne estos plenumitaj.

⁷Den fattige är hatad av alla sina fränder, ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom; han far efter löften som äro ett intet.

⁸Kiu akiras prudenton, tiu amas sian animon; Kiu gardas sagxon, tiu trovas bonon.

⁸Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt; den som tager vara på insikt, han finner lycka

⁹Falsa atestanto ne restos sen puno; Kaj kiu elspiras mensogojn, tiu pereos.

⁹Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han skall förgås.

¹⁰Al malsagxulo ne konvenas agrablajxo; Ankoraux malpli konvenas al sklavo regi super princoj.

¹⁰Det höves icke dåren att hava goda dagar, mycket mindre en träl att råda över furstar.

¹¹Sagxo de homo faras lin pacienca; Kaj gloro por li estas pardoni pekon.

¹¹Förstånd gör en människa tålmodig, och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.

¹²Kiel kriego de leono estas la kolero de regxo; Kaj lia favoro estas kiel roso sur herbo.

¹²En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande, hans nåd är såsom dagg på gräset.

¹³Pereo por sia patro estas malsagxa filo; Kaj malpacema edzino estas kiel konstanta gutado.

¹³En dåraktig son är sin faders fördärv, och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp.

¹⁴Domo kaj havo estas heredataj post gepatroj; Sed sagxa edzino estas de la Eternulo.

¹⁴Gård och gods får man i arv från sina fäder, men en förståndig hustru är en gåva från HERREN.

¹⁵Mallaboremeco enigas en profundan dormon, Kaj animo maldiligenta suferos malsaton.

¹⁵Lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger.

¹⁶Kiu konservas moralordonon, tiu konservas sian animon; Sed kiu ne atentas Lian vojon, tiu mortos.

¹⁶Den som håller budet får behålla sitt liv; den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.

¹⁷Kiu kompatas malricxulon, tiu pruntedonas al la Eternulo, Kaj Tiu redonos al li por lia bonfaro.

¹⁷Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.

¹⁸Punu vian filon, dum ekzistas espero, Sed via koro ne deziru lian pereon.

¹⁸Tukta din son, medan något hopp är, och åtrå icke att vålla hans död.

¹⁹Koleranto devas esti punata; CXar se vi lin indulgos, li farigxos ankoraux pli kolerema.

¹⁹Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför, ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre.

²⁰Auxskultu konsilon kaj akceptu admonon, Por ke vi poste estu sagxa.

²⁰Hör råd och tag emot tuktan, på det att du för framtiden må bliva vis.

²¹Multaj estas la intencoj en la koro de homo, Sed la decido de la Eternulo restas fortike.

²¹Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande.

²²Ornamo estas por la homo lia bonfaro; Kaj pli bona estas malricxulo, ol homo mensogema.

²²Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet, och en fattig man är bättre än en som ljuger.

²³Timo antaux la Eternulo kondukas al vivo, Al sateco, kaj al evito de malbono.

²³HERRENS fruktan för till liv; så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont.

²⁴Mallaboremulo metas sian manon en la poton, Kaj ecx al sia busxo li gxin ne relevas.

²⁴Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke föra den åter till munnen.

²⁵Se vi batos blasfemanton, sensciulo farigxos atenta; Se oni punas sagxulon, li komprenas la instruon.

²⁵Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok; och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap.

²⁶Kiu ruinigas patron kaj forpelas patrinon, Tiu estas filo hontinda kaj malbeninda.

²⁶Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig och skändlig son.

²⁷CXesu, mia filo, auxskulti admonon Kaj tamen deklinigxi de la vortoj de la instruo.

²⁷Min son, om du icke vill höra tuktan, så far du vilse från de ord som giva kunskap.

²⁸Fripona atestanto mokas jugxon; Kaj la busxo de malvirtuloj englutas maljustajxon.

²⁸Ett ont vittne bespottar vad rätt är, och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt.

²⁹La blasfemantojn atendas punoj, Kaj batoj la dorson de malsagxuloj.

²⁹Straffdomar ligga redo för bespottarna och slag för dårarnas rygg.