1Ne fanfaronu pri la morgauxa tago; CXar vi ne scias, kion naskos la tago.
1Beröm dig icke av morgondagen, ty du vet icke vad en dag kan bära i sitt sköte.
2Alia vin lauxdu, sed ne via busxo; Fremdulo, sed ne viaj lipoj.
2Må en annan berömma dig, och icke din egen mun, främmande, och icke dina egna läppar.
3Peza estas sxtono, kaj sablo estas sxargxo; Sed kolero de malsagxulo estas pli peza ol ambaux.
3Sten är tung, och sand är svår att bära, men tyngre än båda är förargelse genom en oförnuftig man.
4Kolero estas kruelajxo, kaj furiozo estas superakvego; Sed kiu sin tenos kontraux envio?
4Vrede är en grym sak och harm en störtflod, men vem kan bestå mot svartsjuka?
5Pli bona estas riprocxo nekasxita, Ol amo kasxita.
5Bättre är öppen tillrättavisning än kärlek som hålles fördold.
6Fidelkoraj estas la batoj de amanto; Sed tro multaj estas la kisoj de malamanto.
6Vännens slag givas i trofasthet, men ovännens kyssar till överflöd.
7Sata animo malsxatas mieltavolon, Sed por malsata animo cxio maldolcxa estas dolcxa.
7Den mätte trampar honung under fötterna, men den hungrige finner allt vad bittert är sött.
8Kiel birdo, kiu forlasis sian neston, Tiel estas homo, kiu forlasis sian lokon.
8Lik en fågel som har måst fly ifrån sitt bo är en man som har måst fly ifrån sitt hem.
9Oleo kaj odorfumajxo gxojigas la koron, Kaj la konsilo de amiko estas dolcxajxo por la animo.
9Salvor och rökelse göra hjärtat glatt, ömhet hos en vän som giver välbetänkta råd.
10Ne forlasu vian amikon kaj la amikon de via patro, Kaj en la domon de via frato ne iru en la tago de via mizero; Pli bona estas najbaro proksima, ol frato malproksima.
10Din vän och din faders vän må du icke låta fara, gå icke till din broders hus, när ofärd drabbar dig; bättre är en granne som står dig nära än broder som står dig fjärran.
11Estu sagxa, mia filo, kaj gxojigu mian koron; Kaj mi havos kion respondi al mia insultanto.
11Bliv vis, min son, så gläder du mitt hjärta; jag kan då giva den svar, som smädar mig.
12Prudentulo antauxvidas malbonon, kaj kasxigxas; Sed naivuloj antauxenpasxas, kaj difektigxas.
12Den kloke ser faran och söker skydd; de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.
13Prenu la veston de tiu, kiu garantiis por aliulo; Kaj pro la fremduloj prenu de li garantiajxon.
13Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för den främmande kvinnans skull.
14Kiu frue matene benas sian proksimulon per lauxta vocxo, Tiu estos opiniata malbenanto.
14Den som välsignar sin nästa med hög röst bittida om morgonen, honom kan det tillräknas såsom en förbannelse.
15Defluilo en pluva tago Kaj malpacema edzino estas egalaj.
15Ett oavlåtligt takdropp på en regnig dag och en trätgirig kvinna, det kan aktas lika.
16Kiu sxin retenas, tiu retenas venton Kaj volas kapti oleon per sia dekstra mano.
16Den som vill lägga band på en sådan vill lägga band på vinden, och hala oljan möter hans högra hand.
17Fero akrigxas per fero, Kaj homon akrigas la rigardo de lia proksimulo.
17Järn giver skärpa åt järn; så skärper den ena människan den andra.
18Kiu gardas figarbon, tiu mangxos gxiajn fruktojn; Kaj kiu gardas sian sinjoron, tiu estos honorata.
18Den som vårdar sitt fikonträd, han får äta dess frukt; och den som vårdar sig om sin herre, han kommer till ära.
19Kiel en la akvo vizagxo speguligxas al vizagxo, Tiel la koro de homo estas kontraux alia koro.
19Såsom spegelbilden i vattnet liknar ansiktet, så avspeglar den ena människans hjärta den andras.
20SXeol kaj la abismo neniam satigxas; Kaj ankaux la okuloj de homo neniam satigxas.
20Dödsriket och avgrunden kunna icke mättas; så bliva ej heller människans ögon mätta.
21Kiel fandujo por argxento kaj forno por oro, Tiel estas por homo la busxo de lia lauxdanto.
21Silvret prövas genom degeln och guldet genom smältugnen, så ock en man genom sitt rykte.
22Se vi pistos malsagxulon en pistujo inter griajxo, Lia malsagxeco de li ne apartigxos.
22Om du stötte den oförnuftige mortel med en stöt, bland grynen, så skulle hans oförnuft ändå gå ur honom.
23Bone konu viajn sxafojn, Atentu viajn brutarojn.
23Se väl till dina får, och hav akt på dina hjordar.
24CXar ricxeco ne dauxras eterne, Kaj krono ne restas por cxiuj generacioj.
24Ty rikedom varar icke evinnerligen; består ens en krona från släkte till släkte?
25Aperas herbo, montrigxas verdajxo, Kaj kolektigxas kreskajxoj de la montoj.
25När ny brodd skjuter upp efter gräset som försvann, och när foder samlas in på bergen,
26SXafidoj estas, por vesti vin, Kaj kaproj, por doni al vi la eblon acxeti kampon.
26då äger du lamm till att bereda dig kläder och bockar till att köpa dig åker;
27Estas suficxe da kaprina lakto, por nutri vin, por nutri vian domon, Kaj por subteni la vivon de viaj servantinoj.
27då giva dig getterna mjölk nog, till föda åt dig själv och ditt hus och till underhåll åt dina tjänarinnor.