¹Ne fanfaronu pri la morgauxa tago; CXar vi ne scias, kion naskos la tago.

¹Beröm dig icke av morgondagen, ty du vet icke vad en dag kan bära i sitt sköte.

²Alia vin lauxdu, sed ne via busxo; Fremdulo, sed ne viaj lipoj.

²Må en annan berömma dig, och icke din egen mun, främmande, och icke dina egna läppar.

³Peza estas sxtono, kaj sablo estas sxargxo; Sed kolero de malsagxulo estas pli peza ol ambaux.

³Sten är tung, och sand är svår att bära, men tyngre än båda är förargelse genom en oförnuftig man.

⁴Kolero estas kruelajxo, kaj furiozo estas superakvego; Sed kiu sin tenos kontraux envio?

⁴Vrede är en grym sak och harm en störtflod, men vem kan bestå mot svartsjuka?

⁵Pli bona estas riprocxo nekasxita, Ol amo kasxita.

⁵Bättre är öppen tillrättavisning än kärlek som hålles fördold.

⁶Fidelkoraj estas la batoj de amanto; Sed tro multaj estas la kisoj de malamanto.

⁶Vännens slag givas i trofasthet, men ovännens kyssar till överflöd.

⁷Sata animo malsxatas mieltavolon, Sed por malsata animo cxio maldolcxa estas dolcxa.

⁷Den mätte trampar honung under fötterna, men den hungrige finner allt vad bittert är sött.

⁸Kiel birdo, kiu forlasis sian neston, Tiel estas homo, kiu forlasis sian lokon.

⁸Lik en fågel som har måst fly ifrån sitt bo är en man som har måst fly ifrån sitt hem.

⁹Oleo kaj odorfumajxo gxojigas la koron, Kaj la konsilo de amiko estas dolcxajxo por la animo.

⁹Salvor och rökelse göra hjärtat glatt, ömhet hos en vän som giver välbetänkta råd.

¹⁰Ne forlasu vian amikon kaj la amikon de via patro, Kaj en la domon de via frato ne iru en la tago de via mizero; Pli bona estas najbaro proksima, ol frato malproksima.

¹⁰Din vän och din faders vän må du icke låta fara, gå icke till din broders hus, när ofärd drabbar dig; bättre är en granne som står dig nära än broder som står dig fjärran.

¹¹Estu sagxa, mia filo, kaj gxojigu mian koron; Kaj mi havos kion respondi al mia insultanto.

¹¹Bliv vis, min son, så gläder du mitt hjärta; jag kan då giva den svar, som smädar mig.

¹²Prudentulo antauxvidas malbonon, kaj kasxigxas; Sed naivuloj antauxenpasxas, kaj difektigxas.

¹²Den kloke ser faran och söker skydd; de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.

¹³Prenu la veston de tiu, kiu garantiis por aliulo; Kaj pro la fremduloj prenu de li garantiajxon.

¹³Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för den främmande kvinnans skull.

¹⁴Kiu frue matene benas sian proksimulon per lauxta vocxo, Tiu estos opiniata malbenanto.

¹⁴Den som välsignar sin nästa med hög röst bittida om morgonen, honom kan det tillräknas såsom en förbannelse.

¹⁵Defluilo en pluva tago Kaj malpacema edzino estas egalaj.

¹⁵Ett oavlåtligt takdropp på en regnig dag och en trätgirig kvinna, det kan aktas lika.

¹⁶Kiu sxin retenas, tiu retenas venton Kaj volas kapti oleon per sia dekstra mano.

¹⁶Den som vill lägga band på en sådan vill lägga band på vinden, och hala oljan möter hans högra hand.

¹⁷Fero akrigxas per fero, Kaj homon akrigas la rigardo de lia proksimulo.

¹⁷Järn giver skärpa åt järn; så skärper den ena människan den andra.

¹⁸Kiu gardas figarbon, tiu mangxos gxiajn fruktojn; Kaj kiu gardas sian sinjoron, tiu estos honorata.

¹⁸Den som vårdar sitt fikonträd, han får äta dess frukt; och den som vårdar sig om sin herre, han kommer till ära.

¹⁹Kiel en la akvo vizagxo speguligxas al vizagxo, Tiel la koro de homo estas kontraux alia koro.

¹⁹Såsom spegelbilden i vattnet liknar ansiktet, så avspeglar den ena människans hjärta den andras.

²⁰SXeol kaj la abismo neniam satigxas; Kaj ankaux la okuloj de homo neniam satigxas.

²⁰Dödsriket och avgrunden kunna icke mättas; så bliva ej heller människans ögon mätta.

²¹Kiel fandujo por argxento kaj forno por oro, Tiel estas por homo la busxo de lia lauxdanto.

²¹Silvret prövas genom degeln och guldet genom smältugnen, så ock en man genom sitt rykte.

²²Se vi pistos malsagxulon en pistujo inter griajxo, Lia malsagxeco de li ne apartigxos.

²²Om du stötte den oförnuftige mortel med en stöt, bland grynen, så skulle hans oförnuft ändå gå ur honom.

²³Bone konu viajn sxafojn, Atentu viajn brutarojn.

²³Se väl till dina får, och hav akt på dina hjordar.

²⁴CXar ricxeco ne dauxras eterne, Kaj krono ne restas por cxiuj generacioj.

²⁴Ty rikedom varar icke evinnerligen; består ens en krona från släkte till släkte?

²⁵Aperas herbo, montrigxas verdajxo, Kaj kolektigxas kreskajxoj de la montoj.

²⁵När ny brodd skjuter upp efter gräset som försvann, och när foder samlas in på bergen,

²⁶SXafidoj estas, por vesti vin, Kaj kaproj, por doni al vi la eblon acxeti kampon.

²⁶då äger du lamm till att bereda dig kläder och bockar till att köpa dig åker;

²⁷Estas suficxe da kaprina lakto, por nutri vin, por nutri vian domon, Kaj por subteni la vivon de viaj servantinoj.

²⁷då giva dig getterna mjölk nog, till föda åt dig själv och ditt hus och till underhåll åt dina tjänarinnor.