¹Malvirtulo kuras, kiam neniu persekutas; Sed virtuloj estas sentimaj kiel leono.

¹De ogudaktiga fly, om ock ingen förföljer dem; men de rättfärdiga äro oförskräckta såsom unga lejon.

²Kiam lando pekas, gxi havas multe da estroj; Sed se regas homo prudenta kaj kompetenta, li regas longe.

²För sin överträdelses skull får ett land många herrar; men där folket har förstånd och inser vad rätt är, där bliver det beståndande.

³Homo malricxa, kiu premas malricxulojn, Estas kiel pluvo batanta, sed ne dononta panon.

³En usel herre, som förtrycker de arma, är ett regn som förhärjar i stället för att giva bröd.

⁴Kiuj forlasis la legxojn, tiuj lauxdas malvirtulon; Sed la observantoj de la legxoj indignas kontraux li.

⁴De som övergiva lagen prisa de ogudaktiga, men de som hålla lagen gå till strids mot dem.

⁵Malbonaj homoj ne komprenas justecon; Sed la sercxantoj de la Eternulo komprenas cxion.

⁵Onda människor förstå icke vad rätt är, men de som söka HERREN, de förstå allt.

⁶Pli bona estas malricxulo, kiu iras en sia senkulpeco, Ol homo, kiu iras malgxustan vojon, kvankam li estas ricxa.

⁶Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet rik som i vrånghet går dubbla vägar.

⁷Kiu observas la legxojn, tiu estas filo prudenta; Sed kunulo de malcxastuloj hontigas sian patron.

⁷Den yngling är förståndig, som tager lagen i akt; men som giver sig i sällskap med slösare gör sin fader skam.

⁸Kiu pligrandigas sian havon per procentegoj kaj troprofito, Tiu kolektas gxin por kompatanto de malricxuloj.

⁸De som förökar sitt gods genom ocker och räntor, han samlar åt den som förbarmar sig över de arma.

⁹Kiu forklinas sian orelon de auxdado de instruo, Ties ecx pregxo estas abomenajxo.

⁹Om någon vänder bort sitt öra och icke vill höra lagen, så är till och med hans bön en styggelse.

¹⁰Kiu forlogas virtulojn al vojo malbona, Tiu mem falos en sian foson; Sed la senkulpuloj heredos bonon.

¹⁰Den som leder de redliga vilse in på en ond väg, han faller själv i sin grop; men de ostraffliga få till sin arvedel vad gott är.

¹¹Ricxulo estas sagxa en siaj okuloj; Sed sagxa malricxulo lin tute travidas.

¹¹En rik man tycker sig vara vis, men en fattig man med förstånd uppdagar hurudan han är.

¹²Kiam triumfas virtuloj, estas granda gloro; Sed kiam altigxas malvirtuloj, tiam homoj sin kasxas.

¹²När de rättfärdiga triumfera, står allt härligt till; men när de ogudaktiga komma till makt, får man leta efter människor.

¹³Kiu kasxas siajn pekojn, tiu ne estos felicxa; Sed kiu ilin konfesas kaj forlasas, tiu estos pardonita.

¹³Den som fördöljer sina överträdelser, honom går det icke väl; men den som bekänner och övergiver dem, han får barmhärtighet.

¹⁴Bone estas al homo, kiu cxiam timas; Sed kiu havas malmolan koron, tiu falos en malfelicxon.

¹⁴Säll är den människa som ständigt tager sig till vara; men den som förhärdar sitt hjärta, han faller i olycka.

¹⁵Leono krieganta kaj urso avida Estas malvirta reganto super malricxa popolo.

¹⁵Lik ett rytande lejon och en glupande björn är en ogudaktig furste över ett fattigt folk.

¹⁶Se reganto estas neprudenta, tiam farigxas multe da maljustajxoj; Sed kiu malamas maljustan profiton, tiu longe vivos.

¹⁶Du furste utan förstånd, du som övar mycket våld, att den som hatar orätt vinning, han skall länge leva.

¹⁷Homo, kies konscienco estas sxargxita de mortigo, Kuros al foso; kaj oni lin ne haltigu.

¹⁷En människa som tryckes av blodskuld bliver en flykting ända till sin grav, och ingen må hjälpa en sådan.

¹⁸Kiu iras en senpekeco, tiu estos savita; Sed kiu iras malgxustan vojon, tiu subite falos.

¹⁸Den som vandrar ostraffligt, han bliver frälst; men den som i vrånghet går dubbla vägar, han faller på en av dem.

¹⁹Kiu prilaboras sian teron, tiu havos sate da pano; Sed kiu sercxas vantajxojn, tiu havos plenan malricxecon.

¹⁹Den som brukar sin åker får bröd till fyllest; men den som far efter fåfängliga ting får fattigdom till fyllest.

²⁰Homon fidelan oni multe benas; Sed kiu rapidas ricxigxi, tiu ne restos sen puno.

²⁰En redlig man får mycken välsignelse; men den som fikar efter att varda rik, kan bliver icke ostraffad.

²¹Konsideri personojn ne estas bone; Pro peco da pano homo pekus.

²¹Att hava anseende till personen är icke tillbörligt; men för ett stycke bröd gör sig mången till överträdare.

²²Homo enviema rapidas al ricxeco, Kaj li ne scias, ke malricxeco lin atendas.

²²Den missunnsamme ävlas efter ägodelar och förstår icke att brist skall komma över honom.

²³Kiu faras riprocxojn al homo, tiu poste trovos pli da danko, Ol tiu, kiu flatas per la lango.

²³Den som tillrättavisar en avfälling skall vinna ynnest, mer än den som gör sin tunga hal.

²⁴Kiu rabas de sia patro kaj patrino, kaj diras:GXi ne estas peko, Tiu estas kamarado de mortigisto.

²⁴Den som plundrar sin fader eller sin moder och säger: »Det är ingen synd», han är stallbroder till rövaren.

²⁵Fierulo kauxzas malpacojn; Sed kiu fidas la Eternulon, tiu estos bonstata.

²⁵Den som är lysten efter vinning uppväcker träta; men den som förtröstar på HERREN varder rikligen mättad.

²⁶Kiu fidas sin mem, tiu estas malsagxa; Sed kiu tenas sin prudente, tiu estos savita.

²⁶Den som förlitar sig på sitt förstånd, han är en dåre; men den som vandrar i vishet, han bliver hulpen.

²⁷Kiu donas al malricxulo, tiu ne havos mankon; Sed kiu kovras siajn okulojn, tiu estas multe malbenata.

²⁷Den som giver åt den fattige, honom skall intet fattas; men den som tillsluter sina ögon drabbas av mycken förbannelse.

²⁸Kiam malvirtuloj altigxas, homoj kasxigxas; Sed kiam ili pereas, tiam multigxas virtuloj.

²⁸När de ogudaktiga komma till makt, gömma sig människorna; men när de förgås, växa de rättfärdiga till.