¹Psalmo de David, kiam li forkuris de sia filo Absxalom. Ho Eternulo, kiel multaj estas miaj premantoj, Multaj levigxis kontraux mi!

¹En psalm av David, när han flydde för sin son Absalom.

²Multaj diradas pri mia animo: Ne ekzistas por li savo de Dio. Sela.

²HERRE, huru många äro icke mina ovänner! Ja, många resa sig upp mot mig.

³Sed Vi, ho Eternulo, estas sxildo por mi, Mia honoro kaj levanto de mia kapo.

³Många säga om mig: »Det finnes ingen frälsning för honom hos Gud.»

⁴Per mia vocxo mi vokas al la Eternulo, Kaj Li respondas al mi de Sia sankta monto. Sela.

⁴Men du, HERRE, är en sköld för mig; du är min ära och den som upplyfter mitt huvud.

⁵Mi kusxigxas kaj endormigxas, Kaj mi vekigxas, cxar la Eternulo min subtenas.

⁵Jag höjer min röst och ropar till HERREN, och han svarar mig från sitt heliga berg. Sela.

⁶Mi ne timas miriadojn da kontrauxuloj, Kiuj estas cxirkaux mi.

⁶Jag lade mig och somnade in; jag har åter vaknat upp, ty HERREN uppehåller mig.

⁷Levigxu, ho Eternulo, savu min, mia Dio; CXar Vi frapis al cxiuj miaj malamikoj la vangojn, La dentojn de la malpiuloj Vi frakasis.

⁷Jag fruktar icke för skaror av många tusen, som lägra sig mot mig runt omkring.

⁸CXe la Eternulo estas la savo; Super Via popolo estu Via beno. Sela.

⁸Stå upp, HERRE, fräls mig, min Gud; ty du slår alla mina fiender på kinden, du krossar de ogudaktigas tänder.

⁹Hos HERREN är frälsningen; över ditt folk komme din välsignelse. Sela.