¹Psalmo-kanto cxe inauxguro de la Domo; de David. Mi gloros Vin alte, ho Eternulo, CXar Vi levis min kaj Vi ne lasis miajn malamikojn triumfi super mi.

¹En psalm, en sång av David, vid templets invigning.

²Ho Eternulo, mia Dio, mi vokis al Vi, Kaj Vi min sanigis.

²Jag vill upphöja dig, HERRE, ty du har dragit mig ur djupet, du har icke låtit mina fiender glädja sig över mig.

³Ho Eternulo, Vi ellevis el SXeol mian animon; Vi vivigis min, ke mi ne iru en la tombon.

³HERRE, min Gud, jag ropade till dig, och du helade mig.

⁴Kantu al la Eternulo, ho Liaj piuloj, Kaj gloru Lian sanktan nomon.

⁴HERRE, du förde min själ upp ur dödsriket, du tog mig levande ut från dem som foro ned i graven.

⁵CXar nur momenton dauxras Lia kolero, Sed tutan vivon dauxras Lia favoro; Vespere povas esti ploro, Sed matene venos gxojego.

⁵Lovsjungen HERREN, I hans fromme, och prisen hans heliga namn.

⁶Kaj mi diris en la tempo de mia felicxo: Mi neniam falos.

⁶Ty ett ögonblick varar hans vrede, men hela livet hans nåd; om aftonen gästar gråt, men om morgonen kommer jubel.

⁷Ho Eternulo, per Via favoro Vi starigis mian monton fortike; Sed kiam Vi kasxis Vian vizagxon, mi konfuzigxis.

⁷Jag sade, när det gick mig väl: »Jag skall aldrig vackla.»

⁸Al Vi, ho Eternulo, mi vokis, Kaj al la Eternulo mi pregxis:

⁸HERRE, i din nåd hade du gjort mitt berg starkt; men du fördolde ditt ansikte, då förskräcktes jag.

⁹Kion utilos mia sango, se mi iros en la tombon? CXu gloros Vin polvo? cxu gxi auxdigos Vian veron?

⁹Till dig, HERRE, ropade jag, och till Herren bad jag:

¹⁰Auxskultu, ho Eternulo, kaj korfavoru min; Ho Eternulo, estu helpanto al mi.

¹⁰»Vad vinning har du av mitt blod, eller därav att jag far ned i graven? Kan stoftet tacka dig, kan det förkunna din trofasthet?

¹¹Vi anstatauxigis al mi mian plendon per danco; Vi deprenis de mi mian sakajxon kaj zonis min per gxojo,

¹¹Hör, o HERRE, och var mig nådig; HERRE, var min hjälpare.»

¹²Por ke mia animo kantu al Vi kaj ne silentigxu. Ho Eternulo, mia Dio, eterne mi Vin gloros.

¹²Då förvandlade du min klagan i fröjdesprång; du klädde av mig sorgens dräkt och omgjordade mig med glädje.

¹³Därför skall min ära lovsjunga dig, utan att tystna; HERRE, min Gud, jag vill tacka dig evinnerligen.