Esperanto

Svenska 1917

Psalms

72

1Pri Salomono. Ho Dio, Vian jugxon donu al la regxo Kaj Vian justecon al la regxido.
1Av Salomo. Gud, giv åt konungen dina rätter och din rättfärdighet åt konungasonen.
2Li jugxu Vian popolon kun vero Kaj Viajn prematojn kun justeco.
2Han döme ditt folk med rättfärdighet och dina betryckta med rätt.
3La montoj alportu al la popolo pacon, Ankaux la montetoj, per justeco.
3Bergen bäre frid åt folket, så ock höjderna, genom rättfärdighet.
4Li jugxu la prematojn en la popolo, Li savu la filojn de senhavulo, Kaj li dispremu la premanton.
4Han skaffe rätt åt de betryckta i folket, han frälse de fattiga och krosse förtryckaren.
5Oni timu Vin tiel longe, kiel ekzistos la suno kaj la luno, De generacioj al generacioj.
5Dig frukte man, så länge solen varar, och så länge månen skiner, från släkte till släkte.
6Li mallevigxu, kiel pluvo sur falcxitan herbejon; Kiel gutoj, kiuj malsekigas la teron.
6Han vare lik regnet som faller på ängen, lik en regnskur som vattnar jorden.
7En liaj tagoj floru virtulo kaj granda paco, GXis ne plu ekzistos la luno.
7I hans dagar blomstre den rättfärdige, och stor frid råde, till dess ingen måne mer finnes.
8Li regu de maro gxis maro Kaj de la Rivero gxis la finoj de la tero.
8Må han härska från hav till hav och ifrån floden intill jordens ändar.
9Klinigxu antaux li la dezertanoj, Kaj liaj malamikoj leku polvon.
9För honom buge sig öknens inbyggare, och hans fiender slicke stoftet.
10La regxoj de Tarsxisx kaj de la insuloj alportu donacojn; La regxoj de SXeba kaj Seba venigu donojn.
10Konungarna från Tarsis och havsländerna hembäre skänker, konungarna av Saba och Seba bäre fram gåvor.
11Klinigxu antaux li cxiuj regxoj; CXiuj popoloj lin servu.
11Ja, alla konungar falle ned för honom, alla hedningar tjäne honom.
12CXar li savos ploregantan malricxulon Kaj senhelpan mizerulon.
12Ty han skall rädda den fattige som ropar och den betryckte och den som ingen hjälpare har.
13Li estos favorkora por malricxulo kaj senhavulo, Kaj li savos la animojn de mizeruloj.
13Han skall vara mild mot den arme och fattige; de fattigas själar skall han frälsa.
14De malico kaj krimo li savos iliajn animojn; Kaj kara estos ilia sango en liaj okuloj.
14Ifrån förtryck och våld skall han förlossa deras själ, och deras blod skall aktas dyrt i hans ögon.
15Kaj li vivu, kaj oni donu al li el la oro de SXeba; Kaj oni cxiam pregxu por li, kaj cxiutage oni lin benu.
15Må han leva; må man föra till honom guld från Saba. Ständigt bedje man för honom, alltid välsigne man honom.
16Estu multe da greno en la lando; Sur la supro de la montoj gxiaj spikoj ondigxu kiel Lebanon; Kaj en la urboj cxio floru, kiel herbo sur la tero.
16Ymnigt växe säden i landet, ända till bergens topp; dess frukt må susa likasom Libanons skog; och folk blomstre upp i städerna såsom örter på marken.
17Lia nomo estu eterna; Tiel longe, kiel ekzistas la suno, kresku lia nomo; CXiuj popoloj sin benu per li kaj gloru lin.
17Hans namn förblive evinnerligen; så länge solen skiner, fortplante sig hans namn. Och i honom välsigne man sig; alla hedningar prise honom säll.
18Glorata estu Dio la Eternulo, Dio de Izrael, Kiu sola faras miraklojn.
18Lovad vare HERREN Gud, Israels Gud, som allena gör under!
19Kaj lauxdata estu Lia glora nomo eterne; Kaj Lia gloro plenigu la tutan teron. Amen, kaj amen!
19Och lovat vare hans härliga namn evinnerligen, och hela jorden vare full av hans ära! Amen, Amen.
20Finigxis la pregxoj de David, filo de Jisxaj.
20Slut på Davids, Isais sons, böner. Tredje boken