French 1910

Paite

Genesis

2

1Ainsi furent achevés les cieux et la terre, et toute leur armée.
1Huchiin, lei leh van a tung ua omte tengteng toh zoh ahita hi.
2Dieu acheva au septième jour son oeuvre, qu'il avait faite: et il se reposa au septième jour de toute son oeuvre, qu'il avait faite.
2Huan, Pathianin ni sagih niin a nasep a zoua; ni sagih niin a nasep tengteng a khawl santa hi.
3Dieu bénit le septième jour, et il le sanctifia, parce qu'en ce jour il se reposa de toute son oeuvre qu'il avait créée en la faisant.
3Huchiin, Pathianin ni sagih ni a vualzawla, atangta hi: huai nia Pathianin a siam leh a bawl a nasep tengteng a khawl san jiakin.
4Voici les origines des cieux et de la terre, quand ils furent créés. Lorsque l'Eternel Dieu fit une terre et des cieux,
4Lei leh van a bawla a om lai ua a suante uh hiaite ahi uhi, Toupa Pathianin lei leh van a bawl niin.
5aucun arbuste des champs n'était encore sur la terre, et aucune herbe des champs ne germait encore: car l'Eternel Dieu n'avait pas fait pleuvoir sur la terre, et il n'y avait point d'homme pour cultiver le sol.
5Huan, leia loupa himhim leiah a om naikei ua, leia anteh himhim leng a pou naikei uhi; Toupa Pathianiin lah leitungah vuah a zu sak nai keia, leilet dingin pasal leng a om nai sam kei hi;
6Mais une vapeur s'éleva de la terre, et arrosa toute la surface du sol.
6A hihhangin leia kipanin mei a hongsuaka, leitung tengteng a nom sak hi.
7L'Eternel Dieu forma l'homme de la poussière de la terre, il souffla dans ses narines un souffle de vie et l'homme devint un être vivant.
7Huan, Toupa Pathianin leitunga leivuiin mi a bawla, a nakvangte ah hinna hu a ha luta; huchiin, mi mihing a hong hita hi.
8Puis l'Eternel Dieu planta un jardin en Eden, du côté de l'orient, et il y mit l'homme qu'il avait formé.
8Huan, Toupa Pathianin suahlamah, Eden ah, huan a bawla; a pasal bawl huaiah a omsakta hi.
9L'Eternel Dieu fit pousser du sol des arbres de toute espèce, agréables à voir et bons à manger, et l'arbre de la vie au milieu du jardin, et l'arbre de la connaissance du bien et du mal.
9Huan, leitunga kipanin Toupa Pathianin sing mithip tak leh nek tuak chiteng a pou saka; hinna sing leng huan laizangah a pou sak hi, a sia leh a pha theihna sing leng.
10Un fleuve sortait d'Eden pour arroser le jardin, et de là il se divisait en quatre bras.
10Huan, Eden akipanin huan nomsak dingin lui a luang paisuaka; huaia kipanin a ka jaka, ka li a hong hita hi.
11Le nom du premier est Pischon; c'est celui qui entoure tout le pays de Havila, où se trouve l'or.
11A khatna min Pison ahi: huaipen Havila gam tengteng kualkhumlui ahi, huailaiah dangkaeng a om;
12L'or de ce pays est pur; on y trouve aussi le bdellium et la pierre d'onyx.
12Huai gama dangkaeng hoih taka hi; huailaiah bedolak leh onik suang a om.
13Le nom du second fleuve est Guihon; c'est celui qui entoure tout le pays de Cusch.
13Huan, lui nihna Gihon ahi; huaimah Kus gam tengteng kualkhumlui ahi.
14Le nom du troisième est Hiddékel; c'est celui qui coule à l'orient de l'Assyrie. Le quatrième fleuve, c'est l'Euphrate.
14Huan, lui thumna min Hiddekel ahi; huai bel Assuria gam suahlama luang ahi. Huan, lui lina tuh Euphrates ahi.
15L'Eternel Dieu prit l'homme, et le plaça dans le jardin d'Eden pour le cultiver et pour le garder.
15Huan, Toupa Pathianin pasal a pia, Eden huanah a kem ding leh a veng dingin a koihta hi.
16L'Eternel Dieu donna cet ordre à l'homme: Tu pourras manger de tous les arbres du jardin;
16Huan, Toupa Pathianin, pasal kiangah, Huana sing chiteng gahte na utut na ne thei hi;
17mais tu ne mangeras pas de l'arbre de la connaissance du bien et du mal, car le jour où tu en mangeras, tu mourras.
17A sia leh a pha theihna sing gah bel na ne ding ahi kei; na nek leh na nek ni mahin na si ngei ding ahi, chiin, thu a pia.
18L'Eternel Dieu dit: Il n'est pas bon que l'homme soit seul; je lui ferai une aide semblable à lui.
18Huan, Toupa Pathianin, Pasal amah kiaa a om a hoih kei; amah panpaih ding a kithuahpih dia kilawm ka bawlsak ding, a chi a.
19L'Eternel Dieu forma de la terre tous les animaux des champs et tous les oiseaux du ciel, et il les fit venir vers l'homme, pour voir comment il les appellerait, et afin que tout être vivant portât le nom que lui donnerait l'homme.
19Huan, Toupa Pathianin leitung akipanin gam sa chiteng leh tunga leng vasa chiteng a bawlta; a min ding ua bang sak ding ahia chih theihna din Adam kiangah a honpi khawm hi: huan, thil hing chiteng a min uh Adam in a na phuah a min uh ahi den hi.
20Et l'homme donna des noms à tout le bétail, aux oiseaux du ciel et à tous les animaux des champs; mais, pour l'homme, il ne trouva point d'aide semblable à lui.
20Huchiin, Adam in gan tengteng, tunga leng vasa tengteng gamsa chiteng a min uh a phuahsak chiat hi: a hihhangin Adam adingin panpih a kithuahpih dia kilawm a om kei hi.
21Alors l'Eternel Dieu fit tomber un profond sommeil sur l'homme, qui s'endormit; il prit une de ses côtes, et referma la chair à sa place.
21Huchiin, Toupa Pathianin nuamtakin Adam a ihmu saka, huchiin a ihmutaa; huan, a nakguh khat a laa, atang dingin sa a pang dimsak hi:
22L'Eternel Dieu forma une femme de la côte qu'il avait prise de l'homme, et il l'amena vers l'homme.
22Huan, Toupa Pathianin, Adam akipana a lak nakguh numei dingin a bawla, Adam kiangah a honpita hi.
23Et l'homme dit: Voici cette fois celle qui est os de mes os et chair de ma chair! on l'appellera femme, parce qu'elle a été prise de l'homme.
23Huan Adamin, hiai hial jaw ka guh bang guh neia, ka sa bang sa nei ngei ahi; pasal akipana lak khiak ahih jiakin, Numei, chih ding ahi ding, a chi hi.
24C'est pourquoi l'homme quittera son père et sa mère, et s'attachera à sa femme, et ils deviendront une seule chair.
24Huaijiakin pasalin a nu leh a pa a paisan dinga, a ji lamah a belh ding: huchiin sa khat a hong hita ding uh.Huan, Adam leh a ji a nih un vuaktangin a om ua, a zum tuan kei uh.
25L'homme et sa femme étaient tous deux nus, et ils n'en avaient point honte.
25Huan, Adam leh a ji a nih un vuaktangin a om ua, a zum tuan kei uh.