1Prière d'un malheureux, lorsqu'il est abattu et qu'il répand sa plainte devant l'Eternel. Eternel, écoute ma prière, Et que mon cri parvienne jusqu'à toi!
1TOUPA aw, ka thumna ngaikhia inla, ka kikou husa na kiang tung hen.
2Ne me cache pas ta face au jour de ma détresse! Incline vers moi ton oreille quand je crie! Hâte-toi de m'exaucer!
2Ka mangbat niin ka lakah na mai sel kenla: kei lamah na bil hondohin; ka honsap hun chiangin hondawng pahin.
3Car mes jours s'évanouissent en fumée, Et mes os sont enflammés comme un tison.
3Ka damsung nite meikhu bangin a jam manga, ka guhte tuh taptung bangin a saa.
4Mon coeur est frappé et se dessèche comme l'herbe; J'oublie même de manger mon pain.
4Ka lungtang tuh loupa bangin hailumin a oma, a vuai zouta hi; ann nek leng ka mangngilhta ngala.
5Mes gémissements sont tels Que mes os s'attachent à ma chair.
5Ka thum husa jiakin ka guhte tuh ka sa ah a belh bikbek ahi.
6Je ressemble au pélican du désert, Je suis comme le chat-huant des ruines;
6Gamdai tuivapi bang ka hi a: kho tul simbu bang phet ka na hita hi.
7Je n'ai plus de sommeil, et je suis Comme l'oiseau solitaire sur un toit.
7Ka hak gige a, kawlgit in tunga amah kiaa om bang ka na hita hi.
8Chaque jour mes ennemis m'outragent, Et c'est par moi que jurent mes adversaires en fureur.
8Hondouten nitumin hon gensia ua: ka tunga hangsanten keimah banga om dingin hamsia a lou nak uhi.
9Je mange la poussière au lieu de pain, Et je mêle des larmes à ma boisson,
9Vut tuh an bangin ka ne a, ka dawn dingin khitui toh ka helta ngala.
10A cause de ta colère et de ta fureur; Car tu m'as soulevé et jeté au loin.
10Na lunghih louh mahmah leh na heh jiakin: nang non dom kanga, na honpai mangta ngala.
11Mes jours sont comme l'ombre à son déclin, Et je me dessèche comme l'herbe.
11Ka damsung nite tuh limliap kiam bang ahi a; loupa bangin ka vuaita hi.
12Mais toi, Eternel! tu règnes à perpétuité, Et ta mémoire dure de génération en génération.
12TOUPA aw, nang bel khantawnin na om dinga; nangmah theihgigena leng suan tengteng phain a om lai ding hi.
13Tu te lèveras, tu auras pitié de Sion; Car le temps d'avoir pitié d'elle, Le temps fixé est à son terme;
13Na thou dinga, Zion tang tuh na hehpih dinga: amah lah hehpih a hunta ngala, ahi, hun seh tuh a tungta hi.
14Car tes serviteurs en aiment les pierres, Ils en chérissent la poussière.
14Na sikhaten a suangte a it un, a leivui leng a hehpih ngal uhi.
15Alors les nations craindront le nom de l'Eternel, Et tous les rois de la terre ta gloire.
15Huchiin nam chihin TOUPA mintuh a lau ding ua, leia kumpipate tengtengin na thupina leng a lau ding uhi.
16Oui, l'Eternel rebâtira Sion, Il se montrera dans sa gloire.
16TOUPAN Zion khua dingsakta ngala, a thupina kithuamin a kimuta hi;
17Il est attentif à la prière du misérable, Il ne dédaigne pas sa prière.
17Tagahte thumna tuh a limsaka, a thumna uh a musit kei hi.
18Que cela soit écrit pour la génération future, Et que le peuple qui sera créé célèbre l'Eternel!
18Huai tuh khangthak hongom ding adingin gelh ahi dinga: nam siama hongom di in TOUPA tuh a phat ding.
19Car il regarde du lieu élevé de sa sainteté; Du haut des cieux l'Eternel regarde sur la terre,
19Aman a mun siangthou sangpi akipanin a en suka; TOUPAN van akipanin lei a mu a;
20Pour écouter les gémissements des captifs, Pour délivrer ceux qui vont périr,
20Suangkulhtang thum ngaikhe ding leh, si dinga sehte sut dingin;
21Afin qu'ils publient dans Sion le nom de l'Eternel, Et ses louanges dans Jérusalem,
21Huchi-a miten Ziona TOUPA min tuh a genthang ua, Jerusalema a phatna tuh a genthang theihna ding un.
22Quand tous les peuples s'assembleront, Et tous les royaumes, pour servir l'Eternel.
22Mite a kikhawm khawm ua, lalgamte toh, TOUPA nasem ding in.
23Il a brisé ma force dans la route, Il a abrégé mes jours.
23Aman lam lakah ka tha a bahsaka; ka damsung tuh a hihtom hi.
24Je dis: Mon Dieu, ne m'enlève pas au milieu de mes jours, Toi, dont les années durent éternellement!
24Ka Pathian aw, ka hatlai nite khawngin honla mang ken, ka chia: nang kum tuh suan om sung tengtengin a om ding hi.
25Tu as anciennement fondé la terre, Et les cieux sont l'ouvrage de tes mains.
25Leitung kingakna tuh nidanga na phum sa ahi a; vante leng na khutsuak ahi.
26Ils périront, mais tu subsisteras; Ils s'useront tous comme un vêtement; Tu les changeras comme un habit, et ils seront changés.
26Huaite tuh a hongmang dinga, nangjaw na om tawntung ding hi: ahi, huai tengteng tuh puansilh bangin a honglui dinga; puan bangin na khek dinga, a honglamdangta ding hi.
27Mais toi, tu restes le même, Et tes années ne finiront point.
27Nang jaw na ngeingeia, na kumten bei ni himhim a neikei ding.Na sikhate tate tuh a om gige ding ua, a suangte uh na maah hihkipin a om ding uhi.
28Les fils de tes serviteurs habiteront leur pays, Et leur postérité s'affermira devant toi.
28Na sikhate tate tuh a om gige ding ua, a suangte uh na maah hihkipin a om ding uhi.