¹Cantique. Psaume de David. Mon coeur est affermi, ô Dieu! Je chanterai, je ferai retentir mes instruments: c'est ma gloire!

¹En sång, en psalm av David.

²Réveillez-vous, mon luth et ma harpe! Je réveillerai l'aurore.

²Mitt hjärta är frimodigt, o Gud, jag vill sjunga och lova; ja, så vill min ära.

³Je te louerai parmi les peuples, Eternel! Je te chanterai parmi les nations.

³Vakna upp, psaltare och harpa; jag vill väcka morgonrodnaden.

⁴Car ta bonté s'élève au-dessus des cieux, Et ta fidélité jusqu'aux nues.

⁴Jag vill tacka dig bland folken, HERREN, och lovsjunga dig bland folkslagen.

⁵Elève-toi sur les cieux, ô Dieu! Et que ta gloire soit sur toute la terre!

⁵Ty din nåd är stor ända uppöver himmelen, och din trofasthet allt upp till skyarna.

⁶Afin que tes bien-aimés soient délivrés, Sauve par ta droite, et exauce-nous!

⁶Upphöjd vare du, Gud, över himmelen, och över hela jorden sträcke sig din ära.

⁷Dieu a dit dans sa sainteté: Je triompherai, Je partagerai Sichem, je mesurerai la vallée de Succoth;

⁷På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra mig.

⁸A moi Galaad, à moi Manassé; Ephraïm est le rempart de ma tête, Et Juda, mon sceptre;

⁸Gud har talat i sin helgedom: »Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.

⁹Moab est le bassin où je me lave; Je jette mon soulier sur Edom; Je pousse des cris de joie sur le pays des Philistins!

⁹Mitt är Gilead, mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn,

¹⁰Qui me mènera dans la ville forte? Qui me conduit à Edom?

¹⁰Juda min härskarstav; Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; över filistéernas land höjer jag jubelrop.»

¹¹N'est-ce pas toi, ô Dieu, qui nous as repoussés, Et qui ne sortais plus, ô Dieu, avec nos armées?

¹¹Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?

¹²Donne-nous du secours contre la détresse! Le secours de l'homme n'est que vanité.

¹²Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?

¹³Avec Dieu, nous ferons des exploits; Il écrasera nos ennemis.

¹³Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet.

¹⁴Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner.