1Au chef des chantres. Sur les lis lyriques. D'Asaph. Psaume. Prête l'oreille, berger d'Israël, Toi qui conduis Joseph comme un troupeau! Parais dans ta splendeur, Toi qui es assis sur les chérubins!
1För sångmästaren, efter »Liljor»; ett vittnesbörd; av Asaf; en psalm.
2Devant Ephraïm, Benjamin et Manassé, réveille ta force, Et viens à notre secours!
2Lyssna, du Israels herde, du som leder Josef såsom din hjord; du som tronar på keruberna, träd fram i glans.
3O Dieu, relève-nous! Fais briller ta face, et nous serons sauvés!
3Låt din makt vakna upp till att gå framför Efraim och Benjamin och Manasse, och kom till vår frälsning.
4Eternel, Dieu des armées! Jusques à quand t'irriteras-tu contre la prière de ton peuple?
4Gud, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
5Tu les nourris d'un pain de larmes. Tu les abreuves de larmes à pleine mesure.
5HERRE Gud Sebaot, huru länge skall du vredgas vid ditt folks bön?
6Tu fais de nous un objet de discorde pour nos voisins, Et nos ennemis se raillent de nous.
6Du har låtit dem äta tårebröd och givit dem tårar att dricka i fullt mått.
7Dieu des armées, relève-nous! Fais briller ta face, et nous serons sauvés!
7Du gör oss till ett trätoämne för våra grannar, och våra fiender bespotta oss.
8Tu avais arraché de l'Egypte une vigne; Tu as chassé des nations, et tu l'as plantée.
8Gud Sebaot, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
9Tu as fait place devant elle: Elle a jeté des racines et rempli la terre;
9Ett vinträd flyttade du från Egypten, du förjagade hedningarna och planterade det.
10Les montagnes étaient couvertes de son ombre, Et ses rameaux étaient comme des cèdres de Dieu;
10Du röjde rum för det, och det slog rötter och uppfyllde landet.
11Elle étendait ses branches jusqu'à la mer, Et ses rejetons jusqu'au fleuve.
11Bergen blevo betäckta av dess skugga och Guds cedrar av dess rankor;
12Pourquoi as-tu rompu ses clôtures, En sorte que tous les passants la dépouillent?
12det utbredde sina revor ända till havet och sina telningar intill floden.
13Le sanglier de la forêt la ronge, Et les bêtes des champs en font leur pâture.
13Varför har du då brutit ned dess hägnad, så att alla vägfarande riva till sig därav?
14Dieu des armées, reviens donc! Regarde du haut des cieux, et vois! considère cette vigne!
14Vildsvinet från skogen frossar därpå, och djuren på marken äta därav.
15Protège ce que ta droite a planté, Et le fils que tu t'es choisi!...
15Gud Sebaot, vänd åter, skåda ned från himmelen och se härtill, och låt dig vårda om detta vinträd.
16Elle est brûlée par le feu, elle est coupée! Ils périssent devant ta face menaçante.
16Skydda trädet som din högra hand har planterat, och den son som du har fostrat åt dig.
17Que ta main soit sur l'homme de ta droite, Sur le fils de l'homme que tu t'es choisi!
17Det är förbränt av eld och kringhugget; för ditt ansiktes näpst förgås de.
18Et nous ne nous éloignerons plus de toi. Fais-nous revivre, et nous invoquerons ton nom.
18Håll din hand över din högra hands man, över den människoson som du har fostrat åt dig.
19Eternel, Dieu des armées, relève-nous! Fais briller ta face, et nous serons sauvés!
19Då skola vi icke vika ifrån dig; behåll oss vid liv, så skola vi åkalla ditt namn.
20HERRE Gud Sebaot, upprätta oss; låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.