French 1910

Svenska 1917

Psalms

89

1Cantique d'Ethan, l'Ezrachite. Je chanterai toujours les bontés de l'Eternel; Ma bouche fera connaître à jamais ta fidélité.
1En sång av esraiten Etan.
2Car je dis: La bonté a des fondements éternels; Tu établis ta fidélité dans les cieux.
2Jag vill sjunga om HERRENS nådegärningar evinnerligen; jag vill låta min mun förkunna din trofasthet, från släkte till släkte.
3J'ai fait alliance avec mon élu; Voici ce que j'ai juré à David, mon serviteur:
3Ja, jag säger: För evig tid skall nåd byggas upp; i himmelen, där befäster du din trofasthet.
4J'affermirai ta postérité pour toujours, Et j'établirai ton trône à perpétuité. Pause.
4»Jag har slutit ett förbund med min utvalde, med ed har jag lovat min tjänare David:
5Les cieux célèbrent tes merveilles, ô Eternel! Et ta fidélité dans l'assemblée des saints.
5'Jag skall befästa din säd för evig tid och bygga din tron från släkte till släkte.'» Sela.
6Car qui, dans le ciel, peut se comparer à l'Eternel? Qui est semblable à toi parmi les fils de Dieu?
6Av himlarna prisas dina under, o HERRE, och i de heligas församling din trofasthet.
7Dieu est terrible dans la grande assemblée des saints, Il est redoutable pour tous ceux qui l'entourent.
7Ty vilken i skyn kan liknas vid HERREN, vilken bland Guds söner kan aktas lik HERREN?
8Eternel, Dieu des armées! qui est comme toi puissant, ô Eternel? Ta fidélité t'environne.
8Ja, Gud är mycket förskräcklig i de heligas råd och fruktansvärd utöver alla som äro omkring honom.
9Tu domptes l'orgueil de la mer; Quand ses flots se soulèvent, tu les apaises.
9HERRE, härskarornas Gud, vem är dig lik? Stark är HERREN; och din trofasthet är runt omkring dig.
10Tu écrasas l'Egypte comme un cadavre, Tu dispersas tes ennemis par la puissance de ton bras.
10Du är den som råder över havets uppror; när dess böljor resa sig, stillar du dem.
11C'est à toi qu'appartiennent les cieux et la terre, C'est toi qui as fondé le monde et ce qu'il renferme.
11Du krossade Rahab, så att han låg lik en slagen; med din mäktiga arm förströdde du dina fiender.
12Tu as créé le nord et le midi; Le Thabor et l'Hermon se réjouissent à ton nom.
12Din är himmelen, din är ock jorden; du har grundat jordens krets med allt vad därpå är.
13Ton bras est puissant, Ta main forte, ta droite élevée.
13Norr och söder, dem har du skapat; Tabor och Hermon jubla i ditt namn.
14La justice et l'équité sont la base de ton trône. La bonté et la fidélité sont devant ta face.
14Du har en arm med hjältekraft, mäktig är din hand, hög är din högra hand.
15Heureux le peuple qui connaît le son de la trompette; Il marche à la clarté de ta face, ô Eternel!
15Rättfärdighet och rätt äro din trons fäste, nåd och sanning stå inför ditt ansikte.
16Il se réjouit sans cesse de ton nom, Et il se glorifie de ta justice.
16Saligt är det folk som vet vad jubel är, de som vandra, o HERRE, i ditt ansiktes ljus.
17Car tu es la gloire de sa puissance; C'est ta faveur qui relève notre force.
17I ditt namn fröjda de sig alltid, och genom din rättfärdighet upphöjas de.
18Car l'Eternel est notre bouclier, Le Saint d'Israël est notre roi.
18Ty du är deras starkhet och prydnad, och genom din nåd upphöjer du vårt horn.
19Alors tu parlas dans une vision à ton bien-aimé, Et tu dis: J'ai prêté mon secours à un héros, J'ai élevé du milieu du peuple un jeune homme;
19Ty han som är vår sköld tillhör HERREN, vår konung tillhör Israels Helige.
20J'ai trouvé David, mon serviteur, Je l'ai oint de mon huile sainte.
20På den tiden talade du i en syn till dina fromma och sade: »Jag har lagt hjälp i en hjältes hans, jag har upphöjt en yngling ur folket.
21Ma main le soutiendra, Et mon bras le fortifiera.
21Jag har funnit min tjänare David och smort honom med min helig olja.
22L'ennemi ne le surprendra pas, Et le méchant ne l'opprimera point;
22Min hand skall stadigt vara med honom, och min arm skall styrka honom.
23J'écraserai devant lui ses adversaires, Et je frapperai ceux qui le haïssent.
23Ingen fiende skall oförtänkt komma över honom, och ingen orättfärdig skall förtrycka honom;
24Ma fidélité et ma bonté seront avec lui, Et sa force s'élèvera par mon nom.
24nej, jag skall krossa hans ovänner framför honom, och jag skall hemsöka dem som hata honom.
25Je mettrai sa main sur la mer, Et sa droite sur les fleuves.
25Min trofasthet och min nåd skola vara med honom, och i mitt namn skall hans horn varda upphöjt.
26Lui, il m'invoquera: Tu es mon père, Mon Dieu et le rocher de mon salut!
26Jag skall lägga havet under hans hand och strömmarna under hans högra hand.
27Et moi, je ferai de lui le premier-né, Le plus élevé des rois de la terre.
27Han skall kalla mig så: 'Du min fader, min Gud och min frälsnings klippa.'
28Je lui conserverai toujours ma bonté, Et mon alliance lui sera fidèle;
28Ja, jag skall göra honom till den förstfödde, till den högste bland konungarna på jorden.
29Je rendrai sa postérité éternelle, Et son trône comme les jours des cieux.
29Jag skall bevara min nåd åt honom evinnerligen, och mitt förbund med honom skall förbliva fast.
30Si ses fils abandonnent ma loi Et ne marchent pas selon ses ordonnances,
30Jag skall låta hans säd bestå till evig tid, och hans tron, så länge himmelen varar.
31S'ils violent mes préceptes Et n'observent pas mes commandements,
31Om hans barn övergiva min lag och icke vandra efter mina rätter,
32Je punirai de la verge leurs transgressions, Et par des coups leurs iniquités;
32om de bryta mot mina stadgar och icke hålla mina bud,
33Mais je ne lui retirerai point ma bonté Et je ne trahirai pas ma fidélité,
33då skall jag väl hemsöka deras överträdelse med ris och deras missgärning med plågor,
34Je ne violerai point mon alliance Et je ne changerai pas ce qui est sorti de mes lèvres.
34men min nåd skall jag ej taga ifrån honom, och jag skall icke svika i trofasthet.
35J'ai juré une fois par ma sainteté: Mentirai-je à David?
35Jag skall icke bryta mitt förbund, och vad mina läppar hava talat skall jag ej förändra.
36Sa postérité subsistera toujours; Son trône sera devant moi comme le soleil,
36En gång har jag svurit det vid min helighet, och mitt löfte till David skall jag icke bryta.
37Comme la lune il aura une éternelle durée. Le témoin qui est dans le ciel est fidèle. Pause.
37Hans säd skall förbliva evinnerligen och hans tron inför mig så länge som solen;
38Et pourtant, tu as rejeté, tu as repoussé! Tu t'es irrité contre ton oint!
38såsom månen skall den bestå evinnerligen. Och trofast är vittnet i skyn.» Sela.
39Tu as dédaigné l'alliance avec ton serviteur; Tu as abattu, profané sa couronne.
39Men nu har du förkastat och förskjutit din smorde och handlat i vrede mot honom.
40Tu as détruit toutes ses murailles, Tu as mis en ruines ses forteresses.
40Du har upplöst förbundet med din tjänare, du har oskärat hans krona och kastat den ned till jorden.
41Tous les passants le dépouillent; Il est un objet d'opprobre pour ses voisins.
41Du har brutit ned alla hans murar, du har gjort hans fästen till spillror.
42Tu as élevé la droite de ses adversaires, Tu as réjoui tous ses ennemis;
42Alla som gå vägen fram plundra honom, han har blivit till smälek för sina grannar.
43Tu as fait reculer le tranchant de son glaive, Et tu ne l'as pas soutenu dans le combat.
43Du har upphöjt hans ovänners högra hand och berett alla hans fiender glädje.
44Tu as mis un terme à sa splendeur, Et tu as jeté son trône à terre;
44Ja, du har låtit hans svärdsegg vika tillbaka och icke hållit honom uppe i striden.
45Tu as abrégé les jours de sa jeunesse, Tu l'as couvert de honte. Pause.
45Du har gjort slut på hans glans och slagit hans tron till jorden.
46Jusques à quand, Eternel! te cacheras-tu sans cesse, Et ta fureur s'embrasera-t-elle comme le feu?
46Du har förkortat hans ungdoms dagar, du har höljt honom med skam. Sela.
47Rappelle-toi ce qu'est la durée de ma vie, Et pour quel néant tu as créé tous les fils de l'homme.
47Huru länge, o HERRE, skall du så alldeles fördölja dig? Huru länge skall din vrede brinna såsom eld?
48Y a-t-il un homme qui puisse vivre et ne pas voir la mort, Qui puisse sauver son âme du séjour des morts? Pause.
48Tänk på huru kort mitt liv varar, och huru förgängliga du har skapat alla människors barn.
49Où sont, Seigneur! tes bontés premières, Que tu juras à David dans ta fidélité?
49Ty vilken är den man som får leva och undgår att se döden? Vem räddar din själ från dödsrikets våld? Sela.
50Souviens-toi, Seigneur! de l'opprobre de tes serviteurs, Souviens-toi que je porte en mon sein tous les peuples nombreux;
50Herre, var äro din forna nådegärningar, vad du lovade David med ed i din trofasthet.
51Souviens-toi des outrages de tes ennemis, ô Eternel! De leurs outrages contre les pas de ton oint.
51Tänk, Herre, på dina tjänares smälek, på vad jag måste fördraga av alla de många folken;
52Béni soit à jamais l'Eternel! Amen! Amen!
52tänk på huru dina fiender smäda, o HERRE, huru de smäda din smordes fotspår. ----
53Lovad vare HERREN evinnerligen! Amen, Amen. Fjärde boken