1ამას იტყოდა იესუ და აღიხილნა თუალნი თჳსნი ზეცად და თქუა: მამაო, მოიწია ჟამი ჩემი, ადიდე ძე შენი, რაჲთა ძემანცა შენმან გადიდოს შენ.
1Huai thute Jesun a gen khitin van lam ngain, Pa a hun a tungta; na Tapa pahtawi in, Tapain nang hon pahtawina dingin;
2ვითარცა-ესე მოეც მას ჴელმწიფებაჲ ყოველთა ჴორციელთაჲ, რაჲთა ყოველი რომელი მოეც მას, მისცეს მათ ცხორებაჲ საუკუნოჲ.
2huchia mi tengteng tunga thuneia na bawlin, a kianga na piak peuhmahte khantawn hinna a piak theihna dingin.
3და ესე არს ცხორებაჲ საუკუნოჲ, რაჲთა გიცოდიან შენ მხოლოჲ ჭეშმარიტი ღმერთი და რომელნი მოავლინე იესუ ქრისტე.
3Hiai khantawna hinna ahi, nang Pathian tak kia leh na sawl Jesu Kris theih.
4მე გადიდე შენ ქუეყანასა ზედა, საქმე აღვასრულე, რომელი მომეც მე, რაჲთა ვყო.
4Nang thil hihding non piak ka hih khina, khovel ah kon pahtawita hi.
5და აწ მადიდე მე, მამაო, თავისა შენისა თანა დიდებითა მით, რომელი მაქუნდა წინაშე შენსა უწინარეს სოფლის დაბადებისა.
5Pa aw, khovel om maa na kianga kilawmna ka neihin, tuin nangmah kiang ngeingeiah hon pahtawi in.
6გამოუცხადე სახელი შენი კაცთა, რომელნი მომცენ მე სოფლისა ამისგან; შენნი იყვნეს და მე მომცენ იგინი, და სიტყუჲ შენი დაუმარხავს.
6Nang khovel akipana mi kei non piakte kiangah na min ka hihlangta; amau nanga ahi ua, nang amau kei non paik ahi uh; amau lah na thu a juita uh.
7და აწ უცნობიეს, რამეთუ ყოველი, რომელი მომეც მე, შენგან არს.
7Nang thil kei non piak tengteng tuh, nanga kipan ahi chih tuin a theita uh.
8რამეთუ სიტყუანი, რომელნი მომცენ მე, მივსცენ მათ, და მათ მიიხუნეს და ცნეს ჭეშმარიტად, რამეთუ შენგან გამოვედ, და ჰრწმენა, რამეთუ შენ მომავლინე მე.
8Nang thu non piak a kiang uah ka peta ngala; huaite a kem ua, nanga kipan ka hi chih dik takin a theita uh, nang na honsawl chih leng a gingta uhi.
9მე მათთჳს გკითხავ; არა თუ სოფლისათჳს გკითხავ, არამედ მათთჳს, რომელნი მომცენ მე, რამეთუ შენნი არიან.
9Amau dia ka nget sak jaw; khovel adia nget sak ka hi kei, nang non piakte ding ahi jaw; nanga ahi ngal ua.
10და ჩემი ყოველი შენი არს, და შენი ჩემი არს, და დიდებულ ვარ მე მათ შორის.
10Thil tengteng keia peuhmah nanga ahi a, nanga lah keia ahi a; amau jiakin pahtawi in ka om ahi.
11და არღარა ვარ მე სოფელსა ამას, და ესენი სოფელსა შინა არიან, და მე შენდა მოვალ. მამაო წმიდაო, დაიცვენ ესენი სახელითა შენითა, რომელნი მომცენ მე, რაჲთა იყვნენ ერთობით, ვითარცა ჩუენ.
11Huan, kei jaw khovel ah ka omta kei ding, hiaite bel khovel ah a om ding uh; kei na kiangah ka hongpai dekta. Pa Siangthou aw, nang kei non piakte na minin hum in, pumkhat a hih theihna ding un, eimah pumkhat I hih bangin.
12ოდეს ვიყავ მათ თანა სოფელსა შინა, მე ვსცევდ მათ სახელითა შენითა; რომელნი მომცენ მე, დავიცვენ, და არავინ მათგანი წარწყმდა, გარნა ძე იგი წარწყმედისაჲ, რაჲთა წერილი აღესრულოს.
12A kiang ua ka om sungin, nang kei non piakte na minin ka huma; amau ka don a, a lak ua khat leng a mangthang kei hi, mangthang tapa loungal, laisiangthou a tun theihna dingin.
13ხოლო აწ შენდა მოვალ და ამას ვიტყჳ სოფელსა შინა, რაჲთა აქუნდეს მათ სიხარული ჩემი სავსებით.
13Himahleh, tuin na kiang ah ka hongpai dekta; khovel ah hiai thute ka gen ahi, ka kipah amau ua a neih kimna ding un.
14მე მივსცენ მათ სიტყუანი შენნი, და სოფელმან მოიძულნა იგინი, რამეთუ არა არიან სოფლისა ამისგანნი, ვითარცა მე არა ვარ სოფლისა ამისგან.
14Na thu a kiang uah ka peta hi; huan, khovelin amau a hua a, khovela a hih louh jiak un, kei khovela ka hih louh mahbangin.
15არა ვიტყჳ, რაჲთა აღიხუნე იგინი სოფლისაგან, არამედ რაჲთა დაიცვნე იგინი ბოროტისაგან.
15Nang amau khovela kipan na lak khiak dinga ngen ka hi keia, mi gilou lakah na hum ding ka chi a hijaw.
16სოფლისაგანნი არა არიან, ვითარცა მე არა სოფლისაგანი ვარ.
16Amau khovela ahi kei ua, kei khovela ka hi lou mahbangin.
17წმიდა-ყვენ ესენი ჭეშმარიტებითა, რამეთუ სიტყუაჲ შენი ჭეშმარიტ არს.
17Amau thutakin hihsiangthou in, na thu tuh thutak ahi.
18ვითარცა მომავლინე მე სოფლად, მეცა წარვავლინებ მათ სოფლად.
18Nang khovela kei non sawl bangin, ken leng amau khovel ah ka sawl hi.
19და მათთჳს წმიდა-ვჰყოფ თავსა ჩემსა, რაჲთა იგინიცა იყვნენ წმიდა ჭეშმარიტებით.
19Amau jiakin ka kihihsiangthou a, amau leng thutaka a sianthouna dingun.
20და არა ამათთჳს ხოლო გკითხავ, არამედ ყოველთათჳს, რომელთა ჰრწმენეს სიტყჳთა მათითა ჩემდა მომართ;
20Hiai khawngte a ding kiaa ngetsak ka hi kei, a thu jiakua kei hon gingta lai dingte dingin leng nget sak ka hi hi; a vek ua pumkhat a hihna ding un;
21რაჲთა ყოველნი ერთ იყვნენ, ვითარცა შენ, მამაო, ჩემდამო, და მე შენდამი, რაჲთა იგინიცა ჩუენ შორის ერთ იყვნენ, რაჲთა სოფელსა ჰრწმენეს, რამეთუ შენ მომავლინე მე.
21Pa, nang keimaha na om leh, kei nangmaha ka om bangin, amau leng eimaha a omna ding un; nang kei non sawl chih khovelin a taksan theihna dingin.
22და მე დიდებაჲ, რომელი მომეც მე, მივეც მათ, რაჲთა იყვნენ ერთ, ვითარცა ჩუენ ერთ ვართ.
22Huan, nang thupina non piak ken amu ka peta; amau pumkhat a hihna dingun, ei pum khat i hih mah nangin.
23მე მათ შორის, და შენ ჩემ თანა, რაჲთა იყვნენ სრულ ერთობითა, და რაჲთა უწყოდის სოფელმან, რამეთუ შენ მომავლინე მე და შეიყუარენ იგინი, ვითარცა მე შემიყუარე.
23Kei amau ah, nang kei ah, amau pumkhata a om ua a buchin theihna dingun; nang kei non sawl chih leh, non it bangin amaute na it chih, khovelin a theihtheihna ding in.
24მამაო, რომელნი-ესე მომცენ მე, მნებავს, რაჲთა, სადაცა მე ვიყო, იგინიცა ჩემ თანა იყვნენ, რაჲთა ხედვიდენ დიდებასა ჩემსა, რომელი მომეც მე, რამეთუ შემიყუარე მე უწინარეს სოფლის დაბადებისა.
24Pa, nang kei non piakte, ka omnaa ka kianga omdingin ka deih; leilung pian maa itnaa nang non piak ka thupina a muh theihna ding un.
25მამაო მართალო, და სოფელმან შენ არა გიცნა, ხოლო მე გიცან მე, და მათცა ცნეს, რამეთუ შენ მომავლინე მე.
25Pa diktat aw, khovelin jaw nang honthei keia, ken jaw kon thei hi; hiaiten leng nang kei non sawl chih a thei uh.Huan, a kiang uah na min ka theisaktaa, ka theisak ding, nang kei non itna bangbang na itna amaua a oma, kei leng amaua ka om theihna dingin, a chi a.
26და ვაუწყე სახელი შენი და ვაუწყო, რაჲთა სიყუარულითა მით, რომლითა შემიყუარე მე, მათ შორის იყოს, და მე მათ თანა.
26Huan, a kiang uah na min ka theisaktaa, ka theisak ding, nang kei non itna bangbang na itna amaua a oma, kei leng amaua ka om theihna dingin, a chi a.