1Ein Psalmlied. Von David. (H108-2) O Gott, mein Herz ist bereit: ich will singen und spielen; wach auf, meine Seele!
1¶ He waiata, he himene na Rawiri. Pumau tonu toku ngakau, e te Atua; ka waiata ahau, ae ra, ka himene ahau, me toku kororia ano.
2(H108-3) Psalter und Harfe, wacht auf! Ich will die Morgenröte wecken.
2E ara, e te hatere, e te hapa: ka ara wawe ano ahau.
3(H108-4) HERR, ich will dir danken unter den Völkern und dir singen unter den Nationen;
3Ka whakamoemiti ahau ki a koe, e Ihowa, i waenganui i nga iwi: ka himene ki a koe i waenganui i nga tauiwi.
4(H108-5) denn groß bis über den Himmel ist deine Gnade, und bis an die Wolken reicht deine Treue.
4He nui atu hoki tau mahi tohu i nga rangi, a ko tou pono tutuki noa atu ki nga kapua.
5(H108-6) Erhebe dich über die Himmel, o Gott, und über die ganze Erde deine Herrlichkeit!
5Kia whakanuia koe, e te Atua, ki runga atu i nga rangi: hei runga atu i te whenua katoa tou kororia.
6(H108-7) Auf daß deine Geliebten errettet werden, laß siegen deine Rechte und erhöre uns!
6¶ Kia puta tau i aroha ai, ma tou ringa matau matou e whakaora, a whakahokia mai he kupu ki a matou.
7(H108-8) Gott hat gesprochen in seinem Heiligtum: «Ich will frohlocken! Ich will Sichem verteilen und das Tal Suchot ausmessen.
7Kua korero te Atua i runga i tona tapu: Ka hari ahau, ka kotikoti i Hekeme, ka roherohe i te raorao o Hukota.
8(H108-9) Gilead ist mein, Manasse ist mein, Ephraim ist meines Hauptes Wehr, Juda mein Herrscherstab;
8Noku Kireara; noku a Manahi; ko Eparaima ano hoki te kaha o toku matenga; ko Hura taku hepeta.
9(H108-10) Moab ist mein Waschbecken, über Edom werfe ich meinen Schuh, über Philistäa jauchze ich!»
9Ko Moapa taku oko horoi; ka maka e ahau toku hu ki runga ki Eroma: ka whakamanamana ahau ki Pirihitia.
10(H108-11) Wer führt mich in eine feste Stadt, wer geleitet mich bis nach Edom?
10Ma wai ahau e kawe ki te pa tuwatawata? Ko wai nana ahau i arahi ki Eroma?
11(H108-12) Hast du, o Gott, uns nicht verstoßen und willst nicht ausziehen, o Gott, mit unserm Heer?
11He teka ianei kua panga matou e koe, e te Atua? kahore hoki koe, e te Atua, e haere tahi me o matou taua.
12(H108-13) Schaffe uns Hilfe in der Not, denn eitel ist Menschenhilfe!
12Homai ki a matou he awhina ki te hoariri: he teka kau noa hoki te awhina a te tangata.
13(H108-14) Mit Gott wollen wir Taten tun; er wird unsre Feinde untertreten.
13Ma te Atua tatou ka toa ai: mana hoki e takahi ki raro o tatou hoa whawhai.