1Für die Freiheit hat uns Christus befreit; so stehet nun fest und lasset euch nicht wieder in ein Joch der Knechtschaft spannen!
1Kristus mpobahaka-tamo ngkai Atura Musa bona tebahaka mpu'u-tamo. Toe pai' pakatida nono-ni, neo' -pi dota rapobatua nculii'!
2Siehe, ich Paulus, sage euch: Wenn ihr euch beschneiden lasset, wird euch Christus nichts nützen.
2Epe-dile! Aku' Paulus mpo'uli' -kokoi: ane doko' jadi' monoa' -koi hi poncilo Alata'ala hante mpotuku' ada petini' Atura Musa, batua-na, Kristus uma-pi mokalaua hi koi'.
3Ich bezeuge abermals einem jeden, der sich beschneiden läßt, daß er schuldig ist, das ganze Gesetz zu halten.
3Ku'uli' wo'o: hema to mpopetini' ntuku' Atura Musa, kana mpotuku' wo'o-ra hawe'ea parenta ntani' -na hi rala Atura Musa.
4Ihr seid losgetrennt von Christus, die ihr durchs Gesetz gerecht werden wollt, ihr seid aus der Gnade gefallen.
4Ane doko' jadi' monoa' -koi hi poncilo Alata'ala hi kampotuku' -ni Atura Musa, niputuhi lau-mi posidaia' -ni hante Kristus. Alata'ala doko' mpomonoa' mara-koi ngkai kabula rala-na. Jadi', ane doko' nipomonoa' moto woto-ni, nihuna lau-mi pewai' -na toe.
5Wir aber erwarten im Geiste durch den Glauben die Hoffnung der Gerechtigkeit;
5Aga ane kai' ompi', ngkai petete' Inoha' Tomoroli' kisarumaka Alata'ala-wadi mpomonoa' -kai sabana pepangala' -kai hi Kristus Yesus. Pai' bate toe-mi to kipopea hante nono mpu'u.
6denn in Christus Jesus gilt weder Beschneidung noch Unbeschnittensein etwas, sondern der Glaube, der durch Liebe wirksam ist.
6Ane mosidai' -ta-damo hante Kristus Yesus, ba ratini' -ta ba uma, uma-pi beiwa. Poko-nale, mepangala' hi Yesus, pai' pepangala' -ta toe incana ane ma'ahi' -ta hi doo.
7Ihr liefet fein, wer hat euch aufgehalten, daß ihr der Wahrheit nicht gehorchet?
7Owi, lompe' petuku' -ni hi Kareba Lompe'. Hiaa' napa pai' uma-pi nituku' tudui' to makono-e? Hema-ra to mpohala'tara-koie?
8Die Überredung kommt nicht von dem, der euch berufen hat.
8Tudui' -ra tetu bela ngkai Alata'ala, to mpokio' -koi jadi' topetuku' -na.
9Ein wenig Sauerteig durchsäuert den ganzen Teig.
9Ria lolita bulawa to mpo'uli' hewa toi: "Ragi to hangkedi' mpakawoke' lunu to wori'." Pai' tudui' -ra tetu-mi to hewa ragi.
10Ich traue euch aber zu in dem Herrn, daß ihr nicht anders gesinnt sein werdet. Wer euch aber verwirrt, der wird das Urteil tragen, wer er auch sei.
10Aga nau' wae, apa' hintuwu' -tamo hi rala Pue', bate kuparasaya ka'uma-na mpai' nipangalai' -ra to mpokeni tudui' to boa' tetu. Pai' tauna to mpaka'ingu' -koi tetura lou, bate nahuku' -ra mpai' Alata'ala, uma napenara' ba hema-ra.
11Ich aber, meine Brüder, wenn ich noch die Beschneidung predigte, würde ich dann noch verfolgt? Dann hätte das Ärgernis des Kreuzes aufgehört!
11Ompi' -ompi', ria tauna to mpo'uli' aku' moto mpotudui' tauna mpotuku' ada petini' Atura Musa. Uma-hanae' makono lolita toe! Ane ke hewa toe tudui' -ku, ke uma-a ra'ewa to Yahudi. Tudui' -kule: kita' kana mepangala' hi Kristus, apa' muntu' ngkai kamate-na Kristus raparika' pai' -ta jadi' monoa' hi poncilo Alata'ala-e. Ngkai tudui' -ku toe-die pai' alaa-na ngasa' -ra to Yahudi mpo'ewa-ae.
12O, daß sie auch abgeschnitten würden, die euch verwirren!
12Agina-pi tauna to mpolengo pepangala' -ni tetu-rae ria uma muntu' ratini', agina rapentolui lau-ramo!
13Denn ihr, meine Brüder, seid zur Freiheit berufen; nur machet die Freiheit nicht zu einem Vorwand für das Fleisch, sondern durch die Liebe dienet einander.
13Alata'ala mpokio' -ta jadi' ana' -na, bona tebahaka-tamo. Aga neo' ta'uli' hewa toi: "Ane tebahaka mpu'u-ta ngkai Atura Musa, ma'ala-ta mpobabehi napa konoa-ta." Neo' ompi'! Kana momepoka'ahi' pai' mometulungi-ta hadua bo hadua.
14Denn das ganze Gesetz wird in einem Worte erfüllt, in dem: «Du sollst deinen Nächsten lieben wie dich selbst.»
14Ria parenta to mpo'uli': "Kana tapoka'ahi' doo-ta hewa pompoka'ahi' -ta woto-ta moto." Ane tatuku' parenta to hanyala toe, hibali tatuku' -mi hawe'ea parenta to hi rala Atura Pue'.
15Wenn ihr einander aber beißet und fresset, so sehet zu, daß ihr nicht voneinander verzehrt werdet!
15Hiaa' ane ntora motuda' pai' momehingki' -koi, pelompehi-e', himpau silaka-koi mpai'.
16Ich sage aber: Wandelt im Geist, so werdet ihr die Lüste des Fleisches nicht vollbringen.
16Hewa toi patuju-ku: kana tatuku' petete' Inoha' Tomoroli' bona neo' tatuku' kahinaa nono to dada'a.
17Denn das Fleisch gelüstet wider den Geist und den Geist wider das Fleisch; diese widerstreben einander, so daß ihr nicht tut, was ihr wollt.
17Apa' kahinaa nono to dada'a mosisala hante konoa Inoha' Tomoroli', pai' konoa Inoha' Tomoroli' mosisala hante kahinaa nono to dada'a. Ane tatuku' to hanyala, uma tatuku' to hanyala-na. Ane tatuku' konoa Inoha' Tomoroli', uma tababehi kada'aa to hi rala nono-ta.
18Werdet ihr aber vom Geist geleitet, so seid ihr nicht unter dem Gesetz.
18Jadi', ane natete' Inoha' Tomoroli' -ta-damo, uma mingki' tapengkorui Atura Pue' to naparata Musa.
19Offenbar sind aber die Werke des Fleisches, welche sind: Ehebruch, Unzucht, Unreinigkeit, Ausschweifung;
19Incana lia kehi to tababehi ane tatuku' kahinaa nono to dada'a. Rapa' -na: mobualo' ba mogau' sala' -ta hante tobine ba tomane, ba kehi ntani' -na to uma tumotoa,
20Götzendienst, Zauberei, Feindschaft, Hader, Eifersucht, Zorn, Ehrgeiz, Zwietracht, Spaltungen, Neid, Mord;
20mepue' hi pue' -pue' ntani' -na ngkai Alata'ala, medoti, mohuku' hi doo, motuda', mohiri', moroe, mpopeliu woto-ta moto, doko' mogaa' pai' doko' me'ewa,
21Trunkenheit, Gelage und dergleichen, wovon ich euch voraussage, wie ich schon zuvor gesagt habe, daß die, welche solches tun, das Reich Gottes nicht ererben werden.
21mohingi', mengkakalangu-langu, ntora mosusa', pai' wori' nyala wo'o-pi ntani' -na. Kupopo'ingai' ami' -mokoi wengi, pai' kupopo'ingai' tena-koi wae lau: hema to mogau' hewa toe, uma-ra mpai' jadi' ntodea Alata'ala hi rala Kamagaua' -na.
22Die Frucht des Geistes aber ist Liebe, Freude, Friede, Geduld, Freundlichkeit, Gütigkeit, Treue, Sanftmut, Enthaltsamkeit.
22Tapi' ane natete' -ta Inoha' Tomoroli', kehi-ta hewa toi: mpoka'ahi' doo-ta, goe' -ta, rodo nono-ta, mosabara, mo'olu pai' lompe' kehi-ta, tida pepangala' -ta,
23Gegen solche Dinge gibt es kein Gesetz.
23dingki' nono-ta, pai' mpokuasai woto-ta moto. Uma ria atura napa-napa to mpotagi po'ingku to hewa toe.
24Welche aber Christus angehören, die haben das Fleisch gekreuzigt samt den Leidenschaften und Begierden.
24Ma'ala ta'uli' hewa toi: kita' to napobagia Kristus Yesus, raparika' -tamo hangkaa-ngkania hante Hi'a-- batua-na, mogaa' -mi posidaia' -ta hante kahinaa nono-ta to dada'a, uma-pi tatuku' konoa-ta moto.
25Wenn wir im Geiste leben, so lasset uns auch im Geiste wandeln.
25Ane Inoha' Tomoroli' mpowai' -ta tuwu' to bo'u, wae-pi, bate mpotuku' Inoha' Tomoroli' toe-ta-damo.
26Laßt uns nicht nach eitlem Ruhme gierig sein, einander nicht herausfordern noch beneiden!
26Neo' molangko nono-ta, neo' momepedahi ngkanono ba momepohingii'.