German: Schlachter (1951)

Uma: New Testament

Hebrews

11

1Es ist aber der Glaube ein Beharren auf dem, was man hofft, eine Überzeugung von Tatsachen, die man nicht sieht.
1To ra'uli' pepangala', batua-na: napa to tasarumaka hi Alata'ala, taparasaya bate madupa' mpai'. Pepangala', batua-na: nau' ko'ia tahiloi lence-na to tapopea, monoa' hi rala nono-ta karia-na mpai'.
2Durch solchen haben die Alten ein gutes Zeugnis erhalten.
2Ngkai pepangala' -ra, tauna tempo owi napokagoe' Alata'ala.
3Durch Glauben erkennen wir, daß die Weltzeiten durch Gottes Wort bereitet worden sind, also das, was man sieht, aus Unsichtbarem entstanden ist.
3Ngkai pepangala' -ta, ta'inca langi' pai' dunia' napajadi' Alata'ala hante lolita-na-wadi. Jadi', hawe'ea to tahilo, nababehi ngkai to uma kahiloa.
4Durch Glauben brachte Abel Gott ein größeres Opfer dar als Kain; durch ihn erhielt er das Zeugnis, daß er gerecht sei, indem Gott über seine Gaben Zeugnis ablegte, und durch ihn redet er noch, wiewohl er gestorben ist.
4Ngkai pepangala' -na Habel, pai' -i mpotonu pepue' -na hi Alata'ala to meliu kalompe' -na ngkai pepue' to natonu Kain tuaka-na. Ta'inca kamepangala' -na, apa' Alata'ala goe' mpotarima pepue' -na, pai' ngkai pepangala' -na toe, Alata'ala mpo'uli' kamonoa' -na. Mate-imi Habel, aga ma'ala-mi ta'uli' mololita-i-pidi duu' tempo tohe'i.
5Durch Glauben wurde Enoch entrückt, so daß er den Tod nicht sah, und er wurde nicht mehr gefunden, weil Gott ihn entrückt hatte; denn vor seiner Entrückung wurde ihm das Zeugnis gegeben, daß er Gott wohlgefallen habe.
5Ngkai pepangala' -na Henokh, uma-i-hana mate, ra'ongko' tuwu' -tuwu' -i ngkai dunia' toi. Uma hema to mporua' woto-na, apa' Alata'ala mpo'ongko' -i ngkai dunia' toi. Hi rala Buku Tomoroli' te'uki': kako'ia-na Henokh ra'ongko', Alata'ala mpokagoe' -i.
6Ohne Glauben aber ist es unmöglich, ihm wohlzugefallen; denn wer zu Gott kommen soll, muß glauben, daß er ist und die, welche ihn suchen, belohnen wird.
6Jadi' monoto-mi ta'inca karia pepangala' -na, apa' uma ria tauna to napokagoe' Alata'ala ane uma-ra mepangala'. Apa' tauna to dota mpomohui' Alata'ala kana mparasaya hewa toi: Alata'ala bate ria, pai' bate nahiwili kehi butu dua tauna to mpu'u-mpu'u mpopali' -i.
7Durch Glauben baute Noah, als er betreffs dessen, was man noch nicht sah, eine Weissagung empfangen hatte, in ehrerbietiger Scheu eine Arche zur Rettung seines Hauses; durch ihn verurteilte er die Welt und wurde ein Erbe der Glaubensgerechtigkeit.
7Ngkai pepangala' -na Nuh, pai' -i mengkoru hi hawa' Alata'ala. Alata'ala mpo'uli' -ki karia-na mpai' ue mowo' to mpoliu' dunia'. Jadi', nau' ko'ia nahiloi kadupa' -na, natuku' -mi hawa' Alata'ala, pai' nababehi sakaya to bohe, bona hi'a hante tobine-na pai' ana' -ana' -na uma mate matala. Ngkai pepangala' -na, hawe'ea tauna hi dunia' rahuku', aga hi'a-hana, monoa' -i hi poncilo Alata'ala.
8Durch Glauben gehorchte Abraham, als er berufen wurde, nach einem Ort auszuziehen, den er zum Erbteil empfangen sollte; und er zog aus, ohne zu wissen, wohin er komme.
8Ngkai pepangala' -na Abraham, natuku' hawa' Alata'ala. Alata'ala mpokio' -i pai' nahubui-i hilou hi ngata to molaa, na'uli' -ki: "Ngata toe mpai' ria, jadi' bagia-nu pai' muli-muli-nu." Jadi', nau' uma na'incai hiapa kahilouaa-na, pe'ongko' -nami hilou ntuku' hawa' Alata'ala.
9Durch Glauben siedelte er sich im Lande der Verheißung an, als in einem fremden, und wohnte in Zelten mit Isaak und Jakob, den Miterben derselben Verheißung;
9Karata-na hi ngata toe, napangala' oa' janci Alata'ala to mpo'uli' katana' -na toe mpai' jadi' bagia-na pai' bagia muli-na. Alata'ala mojanci hewa toe wo'o hi ana' Abraham to rahanga' Ishak pai' kumpu-na to rahanga' Yakub. Tapi' nau' tana' toe bagia-ra moto ntuku' janci Alata'ala, mo'oha' -ra hewa torata-wadi hi tana' toe. Mo'oha' -ra hi rala kemah.
10denn er wartete auf die Stadt, welche die Grundfesten hat, deren Baumeister und Schöpfer Gott ist.
10Abraham mo'oha' hi rala kemah, apa' napopea-pidi ngata to moroho parawatu-na, to napajadi' pai' to nawangu Alata'ala moto.
11Durch Glauben erhielt auch Sara Kraft zur Gründung einer Nachkommenschaft trotz ihres Alters, weil sie den für treu achtete, der es verheißen hatte.
11Ngkai pepangala' -ra, nau' tu'a-imi Abraham, pai' Sara lalo wo'o-i, mporata moto-ra karohoa mporata ana'. Toe jadi' apa' monoto hi nono Abraham kanapadupa' -na moto mpai' Alata'ala janci-na.
12Darum sind auch von einem einzigen, und zwar erstorbenen Leibe Kinder entsprossen wie die Sterne des Himmels an Menge und wie der Sand am Gestade des Meeres, der nicht zu zählen ist.
12Nto'u toe, hewa to mate-mi woto-na Abraham apa' tu'a-imi. Aga nau' wae, apa' lawi' ria-hana pepangala' -na, ngkai Abraham toe-imi mehupa' wori' muli-na, to uma tebila' kadea-ra, hewa kawori' betue' hi langi', pai' hewa kawori' wo'one hi wiwi' tahi'.
13Diese alle sind im Glauben gestorben, ohne das Verheißene empfangen zu haben, sondern sie haben es nur von ferne gesehen und begrüßt und bekannt, daß sie Fremdlinge und Pilgrime seien auf Erden;
13Hawe'ea tauna toera tida mepangala' duu' hi kamatea-ra, ko'ia raratai napa to najanci-raka Alata'ala. Ma'ala-mi ta'uli': rahilo ngkawao-pidi kadupa' -na. Ra'inca moto kamahae-na-pidi kadupa' -na, aga nau' wae uma morara' nono-ra hi pojanci Alata'ala. Goe' moto-ra mpopea kadupa' -na, pai' ra'uli': katuwu' -ra hi dunia' toi hewa torata to mo'oha' hampai' -wadi.
14denn die solches sagen, zeigen damit an, daß sie ein Vaterland suchen.
14Tauna to mpo'uli' hewa toe, monoto-mi kampopali' -ra ngata to rakatidai.
15Und hätten sie dabei an jenes gedacht, von welchem sie ausgezogen waren, so hätten sie ja Zeit gehabt zurückzukehren;
15Bela ngata to rapalahii-mi wengi to rakalentorai. Apa' ane ke ngata toe to rakalentorai, ria moto loga-ra nculii' hi ngata toe.
16nun aber trachten sie nach einem besseren, nämlich einem himmlischen. Darum schämt sich Gott nicht, ihr Gott zu heißen; denn er hat ihnen eine Stadt zubereitet.
16Bo ngata to rakalentorai toe, ngata to meliu kalompe' -na, toe-mi ngata suruga. Toe pai' Alata'ala uma me'ea' rakahangai' Pue' -ra, apa' naporodo-miraka hi suruga.
17Durch Glauben brachte Abraham den Isaak dar, als er versucht wurde, und opferte den Eingeborenen, er, der die Verheißungen empfangen hatte,
18Ngkai pepangala' -na Abraham, pai' -i mpotonu Ishak ana' -na naponcawa pepue' -na hi Alata'ala, nto'u Alata'ala mponciloi pepangala' -na. Lomo' -na Alata'ala mpo'uli' -ki hewa toi: "Ngkai ana' -nu tetu-mi mpai', mporata-ko muli to wori', hewa to kujanci-kokoe." Aga nau' wae, sadia moto-i Abraham mpotonu ana' -na to hadudua toe bona rasumale'.
18zu welchem gesagt worden war: «In Isaak soll dir ein Same berufen werden.»
19Apa' na'uli' Abraham, mobaraka' moto-i Alata'ala mpotuwu' nculii' Ishak ngkai kamatea-na. Jadi', ma'ala-mi ta'uli': narata nculii' moto ana' -na ngkai kamatea.
19Er zählte eben darauf, daß Gott imstande sei, auch von den Toten zu erwecken, weshalb er ihn auch, wie durch ein Gleichnis, wieder erhielt.
20Ngkai pepangala' -na Ishak, pai' -i mpogane' Yakub pai' Esau, pai' -i mpolowa napa to jadi' hi eo mpeno-na.
20Durch Glauben segnete auch Isaak den Jakob und Esau betreffs der zukünftigen Dinge.
21Ngkai pepangala' -na Yakub, kaneo' -na mate-imi nagane' -ramo ana' Yusuf to rodua, pai' -i mponyompa Alata'ala bula-na mpetituku woo' -na hi wuntu lua' -na.
21Durch Glauben segnete Jakob bei seinem Sterben einen jeden der Söhne Josephs und betete an, auf seinen Stab gestützt.
22Ngkai pepangala' -na Yusuf, nto'u neo' modupe' -mi inoha' -na, nalowa ami' palai-ra mpai' muli Israel ngkai tana' Mesir. Pai' -i mo'iwili na'uli': "Ane malai-pokoi mpai' ngkai Mesir, wuku-ku kana nikeni."
22Durch Glauben gedachte Joseph bei seinem Ende des Auszuges der Kinder Israel und gab Befehl wegen seiner Gebeine.
23Ngkai pepangala' -ra totu'a-na Musa, pai' -ra mpowuni-i tolu mula kahae-na ngkai kaputu-na. Rahilo kasubo' -na, pai' uma-ra me'eka' mpotiboki hawa' raja Mesir.
23Durch Glauben wurde Mose nach seiner Geburt von seinen Eltern drei Monate lang verborgen gehalten, weil sie sahen, daß er ein schönes Kind war, und sie des Königs Gebot nicht fürchteten.
24Ngkai pepangala' -na Musa, bohe-imi, oja' -i rakahangai' kumpu raja Mesir.
24Durch Glauben weigerte sich Mose, als er groß geworden war, ein Sohn der Tochter des Pharao zu heißen.
25Apa' uma-i dota tuwu' goe' rala jeko' to hangkale'liu-wadi, na'agi-pi mporata kaparia hangkaa-ngkania hante ntodea Alata'ala.
25Er wollte lieber mit dem Volke Gottes Ungemach leiden, als zeitliche Ergötzung der Sünde haben,
26Oja' -i mporata ka'uaa' hi tana' Mesir, na'agi-pi raruge' sabana pepangala' -na hi Magau' Topetolo' to rata ngkabokoa'. Apa' Musa ntora mpoimata-mata hiwili pepangala' -na to narata mpai' hi eo mpeno-na.
26da er die Schmach Christi für größeren Reichtum hielt als die Schätze Ägyptens; denn er sah die Belohnung an.
27Ngkai pepangala' -na, napalahii tana' Mesir, uma-i mpoka'eka' roe raja Mesir. Ntaha-i hi rala kasusaa', apa' mpohilo-imi-hana Alata'ala to uma kahiloa.
27Durch Glauben verließ er Ägypten, ohne den Grimm des Königs zu fürchten; denn er hielt sich an den Unsichtbaren, als sähe er ihn.
28Ngkai pepangala' -na, nababehi ada eo bohe Paskah, nahubui-ra to Yahudi mpohiwe raa' hi wobo' tomi-ra, bona ane liu mpai' mala'eka to mepatehi, ana' ulumua' -ra uma rapohipatehii hante ana' ulumua' -ra to Mesir.
28Durch Glauben hat er das Passah veranstaltet und das Besprengen mit Blut, damit der Würgengel ihre Erstgeborenen nicht anrühre.
29Ngkai pepangala' -ra to Yahudi owi, pai' -ra mpodongka' Tahi' Molei hewa to momako' hi role-na moto-ra-wadi. Hiaa' to Mesir-hana, mate matala-ramo hi rala tahi' bula-ra medongka' -pidi.
29Durch Glauben gingen sie durch das Rote Meer wie durch trockenes Land; während die Ägypter, als sie das auch versuchten, ertranken.
30Ngkai pepangala' -ra, ratololiki bente ngata Yerikho rala-na pitu eo, duu' -na motongka-mi bente-ra.
30Durch Glauben fielen die Mauern von Jericho, nachdem sie sieben Tage umzogen worden waren.
31Ngkai pepangala' -na Rahab, uma-i rapatehi hangkaa-ngkania hante hingka ngata-na, to uma-ra-rana mengkoru hi Alata'ala. Rahab toei, tobine to uma tumotoa gau' -na. Aga nto'u-na ba hangkuja dua-ra tantara to Yahudi hilou mpokamata ngata Yerikho, napopehani-ra hi tomi-na, pai' natulungi-ra.
31Durch Glauben kam Rahab, die Dirne, nicht mit den Ungehorsamen um, weil sie die Kundschafter mit Frieden aufgenommen hatte.
32Ke wori' -pidi anu ku'uli', aga uma-pi wori' loga-ku. Hiaa' bo ko'ia kututura Gideon, Barak, Simson, Yefta, Daud, Samuel pai' nabi-nabi ntani' -na.
32Und was soll ich noch sagen? Die Zeit würde mir fehlen, wenn ich erzählen wollte von Gideon, Barak, Simson, Jephta, David und Samuel und den Propheten,
33Ngkai pepangala' -ra pai' alaa-na mpopengkoru-ra raja-raja, moparenta-ra hante kanoaa', mporata-ra to najanci-raka Alata'ala, mpo'ompo-ra nganga singa,
33welche durch Glauben Königreiche bezwangen, Gerechtigkeit wirkten, Verheißungen erlangten, der Löwen Rachen verstopften.
34uma-ra mate hi rala apu to wewo', mpetiboi' -ra tauna to ngasa' mpatehi-ra, lente-ra, aga jadi' moroho moto-ra, bia' -ra hi rala panga'ea, mpodagi-ra tantara-tantara bali'.
34Sie haben die Gewalt des Feuers ausgelöscht, sind des Schwertes Schärfe entronnen, von Schwachheit zu Kraft gekommen, stark geworden im Streit, haben der Fremden Heere in die Flucht gejagt.
35Ngkai pepangala' -ra, tobine-tobine mporata nculii' ana' -ra to mate-mi, rapotuwu' nculii' -raka. Aga ria wo'o-ra to rasesa' sabana pepangala' -ra duu' -ra mate, uma-ra dota rabahaka, apa' doko' rapotuwu' nculii' -ra pai' mporata katuwua' to meliu kalompe' -na.
35Frauen erhielten ihre Toten durch Auferstehung wieder; andere aber ließen sich martern und nahmen die Befreiung nicht an, um eine bessere Auferstehung zu erlangen.
36Ria-ra to rapopo'ore' pai' raweba', ria wo'o-ra to rahoo' pai' ratarungku'.
36Andere erfuhren Spott und Geißelung, dazu Ketten und Gefängnis;
37Ria-ra to rapana' hante watu duu' -ra mate, ria to rapua' hante garagaji', ria to rasumale'. Ria-ra to mpe'ahii' lia katuwu' -ra, pohea-ra muntu' kuliba bima pai' kuliba kebe' -wadi. Rabalinai' -ra pai' rasesa' -ra.
37sie wurden gesteinigt, verbrannt, zersägt, erlitten den Tod durchs Schwert, zogen umher in Schafspelzen und Ziegenfellen, erlitten Mangel, Bedrückung, Mißhandlung;
38Metibo' -ra hilou hi papada to wao' pai' hi bulu' -na, mo'oha' -ra hi horoa watu. Hiaa' kakoo-kono-na, dunia' toi bela po'ohaa' to natao hi hira'.
38sie, derer die Welt nicht wert war, irrten umher in Wüsten und Gebirgen, in Höhlen und Löchern der Erde.
39Hawe'ea tauna toera napokagoe' Alata'ala sabana pepangala' -ra. Tapi' ko'ia raratai poko to najanci-raka.
39Und diese alle, obschon sie hinsichtlich des Glaubens ein gutes Zeugnis erhielten, haben das Verheißene nicht erlangt,
40Ko'ia raratai, apa' Alata'ala mporodo-taka anu to meliu kalompe' -na, bona hinto'ua hante kita' mpai', pai' lako' rarata-di-rawo kalompea' to uma ria kakuraa' -na.
40weil Gott für uns etwas Besseres vorgesehen hat, damit sie nicht ohne uns vollendet würden.