1Darum auch wir, weil wir eine solche Wolke von Zeugen um uns haben, lasset uns jede Last und die uns so leicht umstrickende Sünde ablegen und mit Ausdauer die Rennbahn durchlaufen, welche vor uns liegt,
1Ompi' -ompi'! Ma'ala-mi ta'uli': hawe'ea tauna to tuwu' owi toera, mokore-ra ntololikia-ta, pai' -ra mporohoi nono-ta hante posabi' -ra. Toe pai' ku'apui nono-ni: Mai tatadi hawe'ea to mpolintai-ta. Mai tatadi jeko' to mpentoe-ta, pai' kana ntaha-ta mpotuku' ohea to napakatantu-taka Alata'ala, hewa tauna to motanta'.
2im Aufblick auf Jesus, den Anfänger und Vollender des Glaubens, welcher für die vor ihm liegende Freude das Kreuz erduldete, die Schande nicht achtete und sich zur Rechten des Thrones Gottes gesetzt hat.
2Mata-ta mpototopa Yesus, Pangkeni-ta to mpotate ohea-ta pai' to mposipolea pepangala' -ta. Ntaha-i mpotodohaka kaparia duu' -na mate hi kaju parika'. Kamate-na hi kaju parika' toe anu me'eai' lia. Aga nau' wae, uma natapari, na'agi mate raparika', apa' napoimata-mata kagoea' to narata mpai' ngkabokoa'. Wae lau mohura-imi hi mali ngka'ana Pohuraa Alata'ala hi suruga.
3Achtet auf ihn, der solchen Widerspruch von den Sündern gegen sich erduldet hat, damit ihr nicht müde werdet und den Mut verliert!
4Uma mowo kaparia to natodohaka Yesus mponyanyo tauna to dada'a to ncapuaka-i, duu' -na rapatehi-i. Ane koi' ompi', ria moto wo'o-ra-rawo tauna to dada'a to mpo'ewa-koi, aga hi rala panga'ea-ni mpo'ewa jeko', ko'ia-koi ria to rapatehi hewa Yesus. Jadi', penonoi-i Yesus, bona neo' -koi lente pai' mere' nono-ni.
4Ihr habt noch nicht bis aufs Blut widerstanden im Kampf wider die Sünde
5Pai' neo' uma nikiwoi paresa' Buku Tomoroli' to mpololitai-koi hewa hadua tuama mpololitai ana' -na. Te'uki' hewa tohe'i: Ana' -ku, penonoi lompe' -e' tudui' -na Pue', pai' neo' mere' nono-nu ane naparesai' -ko.
5und habt das Trostwort vergessen, womit ihr als Söhne angeredet werdet: «Mein Sohn, achte nicht gering die Züchtigung des Herrn und verzage nicht, wenn du von ihm gestraft wirst!
6Apa' naparesai' hema-hema to napoka'ahi', pai' naweba' butu dua tauna to napo'ana'."
6Denn welchen der Herr lieb hat, den züchtigt er, und er geißelt einen jeglichen Sohn, den er aufnimmt.»
7Kana ntaha-koi hi rala kaparia, niponcawa paresa' ba peweba' ngkai Tuama-ni to hi suruga. Alata'ala mpoparesai' -koi hewa hadua tuama mparesai' pai' mpoweba' ana' -na. Apa' uma-hawo ria ana' to uma naparesai' tuama-na.
7Wenn ihr Züchtigung erduldet, so behandelt euch Gott ja als Söhne; denn wo ist ein Sohn, den der Vater nicht züchtigt?
8Hawe'ea tauna to napo'ana' Alata'ala, bate naparesai'. Jadi', ane rapa' -na uma-koi naparesai' Alata'ala, batua-na bela-koi ana' -na mpu'u.
8Seid ihr aber ohne Züchtigung, derer sie alle teilhaftig geworden sind, so seid ihr ja unecht und keine Söhne!
9Bangku' tuama-ta hi dunia' -e', naparesai' -ta pai' tabila' -i. Peliu-liu-nami Tuama kao' -ta. Ane naparesai' -ta, tapengkorui mpu'u-i bona mporata-ta katuwua' to lompe'.
9Sodann hatten wir auch unsere leiblichen Väter zu Zuchtmeistern und scheuten sie; sollten wir jetzt nicht vielmehr dem Vater der Geister untertan sein und leben?
10Totu'a-ta hi dunia' mpoparesai' -ta ba hangkuja mpae-wadi kahae-na. Paresa' -ra toe, ria kotoa-na, apa' raparesai' -ta ntuku' napa to lompe' hi poncilo-ra. Tapi' Alata'ala mpoparesai' -ta bona mporata to lompe' -ta, bona moroli' -ta hewa Hi'a.
10Denn jene haben uns für wenige Tage gezüchtigt, nach ihrem Gutdünken; er aber zu unsrem Besten, damit wir seiner Heiligkeit teilhaftig werden.
11Bula-ta raparesai' ba raweba', uma-ta goe', peda' ta'epe. Ngkabokoa' -na, ane monoto-ta-damo sabana paresa' toe, lompe' -mi katuwu' -ta, pai' monoa' -mi po'ingku-ta.
11Alle Züchtigung aber, wenn sie da ist, dünkt uns nicht zur Freude, sondern zur Traurigkeit zu dienen; hernach aber gibt sie eine friedsame Frucht der Gerechtigkeit denen, die dadurch geübt sind.
12Ngkai toe-mi, neo' -koi lempe'. Pakaroho pepangala' -ni to lente.
12Darum «recket wieder aus die schlaff gewordenen Hände und die erlahmten Knie»
13Pakanoa' petuku' -ni hi Pue', bona ane ria doo-ni to morara' -pidi nono-ra, uma-ra mpai' monawu', kamoroo-rohoa lau-rawo pepangala' -ra.
13und «tut gerade Tritte mit euren Füßen», damit das Lahme nicht abweiche, sondern vielmehr geheilt werde!
14Kana tuwu' hintuwu' -koi hante hawe'ea tauna. Huduwukui-koi bona tuwu' moroli', apa' uma hema to mpohilo Pue' ane uma-ra moroli'.
14Jaget nach dem Frieden mit jedermann und der Heiligung, ohne welche niemand den Herrn sehen wird!
15Pelompehi bona neo' ria doo-ni to ngkala'ura ngkai Alata'ala pai' mpohuna ahi' -na. Pelompehi bona neo' mehupa' hi laintongo' -ni tauna to hewa kowo' to ria rasu-na, pai' to mpobalinai' kahintuwuaa' -ni, alaa-na wori' to tepakeni mojeko'.
15Und sehet darauf, daß nicht jemand die Gnade Gottes versäume, daß nicht etwa eine bittere Wurzel aufwachse und Störungen verursache und viele dadurch befleckt werden,
16Pelompehi bona neo' ria-koi to mobualo' ba mogau' sala'. Pelompehi bona neo' ria-koi to hewa Esau kehi-na, apa' uma-i-hana mposaile' pegane' -na Alata'ala. Pegane' Alata'ala ke to narata ngkai tuama-na, napobalu' lau-di-hana hi tu'ai-na, nasula' -ki halanga koni' -wadi.
16daß nicht jemand ein Unzüchtiger oder ein gemeiner Mensch sei wie Esau, der um einer Speise willen sein Erstgeburtsrecht verkaufte.
17Ni'inca moto tutura-na, ngkabokoa' -na mehina moto-i doko' mporata pegane' toe ngkai tuama-na, aga uma-pi rawai' -i. Apa' nau' geo' -imi mperapi', uma-pi ria ohea-na mpokolompehii kasalaa' -na.
17Denn ihr wisset, daß er nachher, als er den Segen ererben wollte, verworfen wurde, denn er fand keinen Raum zur Buße, obschon er den Segen mit Tränen suchte.
18Owi, Alata'ala mpololitai to Yahudi ngkai Bulu' Sinai. Bulu' toe, bulu' biasa to bisa tareo. Bula-ra mponyanyo bulu' toe, rahilo apu to wewo', rangahu, limu' to mobengi, pai' ngolu' bohe.
18Denn ihr seid nicht zu dem Berg gekommen, den man anrühren konnte, und zu dem glühenden Feuer, noch zu dem Dunkel, der Finsternis und dem Ungewitter,
19Ra'epe moni to bohe, to hewa moni sangkakala, pai' libu' to bohe mpololitai-ra. Nto'u-ra mpo'epe libu' toe, wulunga-ramo, ra'uli': "Kiperapi' bona libu' toe mai neo' -pi mpololitai-kai, apa' kipoka'eka' lia-kaiwo."
19noch zu dem Schall der Posaune und der Stimme der Worte, bei der die Zuhörer sich erbaten, daß nicht weiter zu ihnen geredet werde; denn sie ertrugen nicht, was befohlen war:
20Uma radadahi mpo'epe parenta to naparata libu' toe. Libu' toe mpo'uli': "Hema-hema to mporeo bulu' tohe'i kana rapana' hante watu duu' -ra mate, lompe' porewua lompe' manusia'."
20«Und wenn ein Tier den Berg berührt, soll es gesteinigt werden!»
21Napa to ranyanyo to Yahudi toe mewulungahi lia. Bangku' nabi Musa-hawoe', na'uli': "Me'eka' pai' moridi' -a-kuna."
21und so schrecklich war die Erscheinung, daß Mose sprach: «Ich bin erschrocken und zittere!»
22Tapi' koi' ompi' -ompi', uma-koi mponyanyo-pi bulu' to hewa toe. Alata'ala mpololitai-koi ngkai suruga hante wiwi Ana' -na moto-mi. Mponyanyo-koi Bulu' Sion pai' ngata Yerusalem to hi suruga, to napo'ohai' Alata'ala to Tuwu'. Mponyanyo-koi mala'eka to moncobu-ncobu to moromu goe' -goe'.
22sondern ihr seid gekommen zu dem Berge Zion und zu der Stadt des lebendigen Gottes, dem himmlischen Jerusalem, und zu Zehntausenden von Engeln,
23Mponyanyo-koi poromua ana' -ana' ulumua' Alata'ala, to te'uki' -mi hanga' -ra hi rala suruga. Mponyanyo-koi Alata'ala, Topohura to mpobotuhi kara-kara hawe'ea manusia'. Mponyanyo-koi tauna to mate-mi owi, to monoa' po'ingku-ra pai' to rapomoroli' -mi.
23zur Festversammlung und Gemeinde der Erstgeborenen, die im Himmel angeschrieben sind, und zu Gott, dem Richter über alle, und zu den Geistern der vollendeten Gerechten
24Mponyanyo-koi Yesus, topetauntongoi' to mporohoi pojanci to bo'u to mpoposidai' manusia' hante Alata'ala. Yesus rapatehi, raa' -na mo'ili, pai' raa' -na toe meliu kalompe' -na ngkai raa' -na Habel owi.
24und zu Jesus, dem Mittler des neuen Bundes, und zu dem Blut der Besprengung, das Besseres redet als Abels Blut.
25Toe pai' pelompehi mpu'u-koi, neo' nisapuaka-i to mpololitai-koi wae lau! To Yahudi owi, ane uma rapangalai' libu' to mpololitai-ra hi Bulu' Sinai, bate rahuku' -ra. Peliu-liu-nami mpai' kita' to mpo'epe lolita Alata'ala to mpololitai-ta ngkai suruga. Ane tatungkai' mpotilingkurihi-i, bate uma-ta mpai' tebahaka ngkai huku'.
25Sehet zu, daß ihr den nicht abweiset, der da redet! Denn wenn jene nicht entflohen sind, die es sich verbaten, als er auf Erden redete, wieviel weniger wir, wenn wir uns von dem abwenden, der es vom Himmel herab tut,
26Nto'u Alata'ala mpololitai to Yahudi hi Bulu' Sinai, libu' -na mpolengo dunia'. Aga tempo toi, ria janci-na to mpo'uli': "Hangkani-pi mpai' kulengo dunia' duu' -na mokero. Pai' uma muntu' dunia' to kulengo, tapi' hante langi' wo'o."
26dessen Stimme damals die Erde bewegte; nun aber hat er verheißen: «Noch einmal will ich bewegen, nicht allein die Erde, sondern auch den Himmel!»
27Lolita to mpo'uli' "hangkani-pi" toe, batua-na: Alata'ala mpolengo pai' mpogero dunia' to napajadi' tohe'i, apa' dunia' toi uma tida duu' kahae-hae-na. Jadi', hi eo mpeno, nagero omea, bona muntu' to uma ma'ala molengo-damo to tida.
27Dieses «noch einmal» deutet hin auf die Veränderung des Beweglichen, weil Erschaffenen, damit das Unbewegliche bleibe.
28Jadi', ompi' -ompi', apa' lawi' mporata-ta bagia hi rala Kamagaua' Alata'ala to uma ma'ala lengoa-e, toe pai' kana motarima kasi-ta pai' mepue' -ta hi Alata'ala ntuku' ohea to napokono. Kana tabila' pai' tapengkorui mpu'u-i,
28Darum, weil wir ein unbewegliches Reich empfangen, lasset uns Dank beweisen, durch welchen wir Gott wohlgefällig dienen wollen mit Scheu und Furcht!
29apa' Alata'ala to tapue', hewa apu to memampuhi-i.
29Denn auch unser Gott ist ein verzehrendes Feuer.