1Daher, ihr heiligen Brüder, Genossen einer himmlischen Berufung, betrachtet den Apostel und Hohenpriester unsres Bekenntnisses, Jesus,
1Ompi' -ompi' to napobagia Alata'ala pai' to nakio' mesua' hi suruga! Penoto' kahema-nai Suro Alata'ala pai' Imam Bohe to taparasaya, Hi'a-mi Yesus.
2welcher treu ist dem, der ihn gemacht hat, wie auch Mose, in seinem ganzen Hause.
2Tida-i mpokamu bago to nahubui-ki Alata'ala, hewa Musa wo'o owi tida mpokamu bago-na mpewili' tomi Alata'ala-- batua-na, mpewili' ntodea-na Alata'ala.
3Denn dieser ist größerer Ehre wertgeachtet worden als Mose, wie ja doch der, welcher ein Haus bereitet hat, mehr Ehre verdient als das Haus selbst.
3Penoto' -i Yesus, apa' masipato' -i mporata pebila' to meliu ngkai Musa, hewa hadua tauna to mpowangu tomi meliu karabila' -na ngkai tomi to nawangu.
4Denn jedes Haus wird von jemand bereitet; der aber alles bereitet hat, ist Gott.
4Butu tomi, bate ria-hawo to mpobabehi. Aga to mpobabehi butu nyala-na, Alata'ala.
5Auch Mose zwar ist treu gewesen in seinem ganzen Hause als Diener, zum Zeugnis dessen, was gesagt werden sollte,
5Musa tida mpokamu bago-na mpewili' ntodea Alata'ala, hewa hadua topobago to tida mpokamu bago-na hi rala tomi pue' -na. Pai' napa to nababehi Musa toe mpowalatu kalompea' to napopehuwu Alata'ala ngkabokoa'.
6Christus aber als Sohn über sein eigenes Haus; sein Haus sind wir, wenn wir die Freimütigkeit und den Ruhm der Hoffnung bis zum Ende fest behalten.
6Hiaa' Kristus, bela-i muntu' topobago-wadi, Ana' Alata'ala mpu'u-i-hana, to tida mpokamu bago-na jadi' Pangkeni to mpohawai' hawe'ea ihi' tomi Alata'ala. Ihi' tomi Alata'ala toe, kita' toi-mi lau ompi', asala tida oa' nono-ta mposarumaka Yesus-wadi, pai' neo' -ta morara'.
7Darum, wie der heilige Geist spricht: «Heute, wenn ihr seine Stimme hören werdet, so verstocket eure Herzen nicht,
7Jadi', ompi' -ompi', pe'epei paresa' Inoha' Tomoroli' to te'uki' hi rala Buku Tomoroli' owi. Na'uli' hewa toi: Eo toe lau, ane ni'epe-damo libu' Alata'ala-e,
8wie in der Verbitterung am Tage der Versuchung in der Wüste, da mich eure Väter versuchten;
8neo' nipakatu'a nono-ni hewa ntu'a-ni owi, to nakeni nabi Musa malai ngkai tana' Mesir. Ntu'a-ni owi mposapuaka Alata'ala pai' rasori-i hi papada to wao' raponciloi-ki kamosabara-na.
9sie prüften mich und sahen meine Werke vierzig Jahre lang.
9Na'uli' Alata'ala: `Ntu'a-ni mposori-a pai' mpemai-mai roe-ku, hiaa' bo rahilo hante mata-ra moto-mi napa to kubabehi-raka rala-na opo' mpulu' mpae.
10Darum ward ich entrüstet über dieses Geschlecht und sprach: Immerdar irren sie mit ihrem Herzen!
10Toe pai' gigi nono-ku hi tauna toera, apa' mekahia' oa' -ra, oja' -ra mpotuku' konoa-ku.
11Sie aber erkannten meine Wege nicht, so daß ich schwur in meinem Zorn: Sie sollen nicht eingehen in meine Ruhe!»
11Moroe-a, pai' alaa-ku mosumpa, ku'uli': uma mpu'u-ra mpai' ma'ala mesua' hi rala ngata to ke kuwai' -raka, pai' uma-ra mporatai pento'oa dohe-ku.'"
12Sehet zu, ihr Brüder, daß nicht jemand von euch ein böses, ungläubiges Herz habe, im Abfall begriffen von dem lebendigen Gott;
12Ompi' -ompi', pelompehi-koie', nee-neo' mpai' ria-koi to hewa toe kadada'a nono-ni, neo' mpai' ria-koi to uma mepangala' alaa-na nitilingkurihi-mi Alata'ala to Tuwu'!
13sondern ermahnet einander jeden Tag, solange es «heute» heißt, damit nicht jemand unter euch verstockt werde durch Betrug der Sünde!
13Agina momerohoi ngkanono-koi butu-butu eo-na, bona neo' mpai' ria-koi to nabagiu jeko' duu' -na motu'a-mi nono-ni. Momerohoi ngkanono-koi bula-ni tuwu' -pidi hi tempo to rahanga' "eo toe lau,"-- batua-na, bula-na ria-pidi loga-ni.
14Denn wir sind Christi Genossen geworden, wenn wir die anfängliche Zuversicht bis ans Ende festbehalten,
14Apa' kita' tohe'i, mporata-tamo bagia hi rala Kristus, asala napa to taparasaya ngkai lomo' -na takakamu ncuu hante nono to uma morara' duu' hi ka'omea-na.
15solange gesagt wird: «Heute, wenn ihr seine Stimme hören werdet, so verstocket eure Herzen nicht, wie in der Verbitterung.»
15Momerohoi ngkanono-koi butu-butu eo-na, hewa to te'uki' hi rala ayat to tabasa we'i to mpo'uli': Eo toe lau, ane ni'epe-damo libu' Alata'ala-e, neo' nipakatu'a nono-ni, hewa ntu'a-ni owi to mesapuaka."
16Welche wurden denn verbittert, als sie es hörten? Waren es denn nicht alle, die unter Mose aus Ägypten ausgezogen waren?
16Apa' ane to Yahudi to napakeni nabi Musa malai ngkai tana' Mesir owi, ra'epe moto-mi libu' Alata'ala, tapi' ka'omea-na rasapuaka.
17Welchen zürnte er aber vierzig Jahre lang? Waren es nicht die, welche gesündigt hatten, deren Leiber in der Wüste fielen?
17Toe pai' nakaroe-ra rala-na opo' mpulu' mpae. Mate omea-ramo hi rala papada to wao' sabana jeko' -ra.
18Welchen schwur er aber, daß sie nicht in seine Ruhe eingehen sollten, als nur denen, die ungehorsam gewesen waren?
18To Yahudi toe-ramole to natoa' Alata'ala hante sumpa-na to mpo'uli': "Uma mpu'u-ra ma'ala mporata pento'oa dohe-ku." Uma-ra napiliu mporata pento'oa-na toe, apa' uma-ra mengkoru hi Hi'a.
19Und wir sehen, daß sie nicht eingehen konnten wegen des Unglaubens.
19Jadi', monoto-mi ta'inca ka'uma-ra rapiliu mesua' pai' mporata pento'oa dohe Alata'ala apa' uma-ra mepangala'.