1So laßt uns nun fürchten, daß nicht etwa, während doch eine Verheißung zum Eingang in seine Ruhe hinterlassen ist, jemand von euch als zu spät gekommen erscheine!
1Jadi', apa' lawi' ria-pidi janci Alata'ala to mpalogai-ta mporata pento'oa dohe-nae, toe pai' kana mo'inga' mpu'u-ta, nee-neo' mpai' ria nte hadua ngkai laintongo' -ta to hiloa-na uma-i mporatai.
2Denn auch uns ist die gute Botschaft verkündigt worden, gleichwie jenen; aber das Wort der Predigt half jenen nicht, weil es durch die Hörer nicht mit dem Glauben verbunden wurde.
2Apa' kita' toi, raparata wo'o-mitaka-tawo kareba lompe', hewa to Yahudi owi. Aga kareba lompe' toe uma mpokeni rasi' hi hira', apa' ra'epe mara-wadi-rana, uma rapangalai'.
3Denn wir, die wir gläubig geworden sind, gehen in die Ruhe ein, wie er gesagt hat: «Daß ich schwur in meinem Zorn, sie sollen nicht in meine Ruhe eingehen».
3Muntu' kita' to mepangala' -wadi to mporata pento'oa dohe Alata'ala toe-e. Ane tauna to uma mepangala', uma-ra mporatai, ntuku' Lolita Alata'ala we'i to mpo'uli': Moroe-a, pai' alaa-ku mosumpa, ku'uli': uma mpu'u-ra ma'ala mporata pento'oa dohe-ku."
4Und doch waren die Werke seit Grundlegung der Welt beendigt; denn er hat irgendwo von dem siebenten Tag also gesprochen: «Und Gott ruhte am siebenten Tag von allen seinen Werken»,
4Ria te'uki' hi rala Buku Tomoroli' lolita to mpokahangai' eo kapitu-na hewa toi: "Hi eo kapitu-na Alata'ala mento'o ngkai hawe'ea bago-na."
5und in dieser Stelle wiederum: «Sie sollen nicht in meine Ruhe eingehen!»
5Pai' Lolita Alata'ala to ta'epe we'i mpo'uli': Uma mpu'u-ra ma'ala mporata pento'oa dohe-ku."
6Da nun noch vorbehalten bleibt, daß etliche in sie eingehen sollen, und die, welchen zuerst die gute Botschaft verkündigt worden ist, wegen ihres Ungehorsams nicht eingegangen sind,
6Hira', uma raratai pento'oa dohe Alata'ala apa' uma-ra mengkoru hi Hi'a. Tapi' patuju-na Alata'ala, kana ria tauna to mporata pento'oa toe.
7so bestimmt er wiederum einen Tag, ein «Heute», indem er nach so langer Zeit durch David sagt, wie schon angeführt: «Heute, wenn ihr seine Stimme hören werdet, so verstocket eure Herzen nicht!»
7Toe pai' Alata'ala mpakatantu eo to ntani' -na wo'o, bona manusia' mporata pento'oa dohe-na. Eo to napakatantu, eo toe-mi lau ompi', hi eo kampo'epe-ta libu' Alata'ala. Apa' ba hangkuja atu mpae ngkabokoa' ngkai nabi Musa, Magau' Daud mpo'uki' Lolita Alata'ala to ta'epe-mi we'i to mpo'uli': Eo toe lau, ane ni'epe-damo libu' Alata'ala-e, neo' nipakatu'a nono-ni."
8Denn hätte Josua sie zur Ruhe gebracht, so würde nicht hernach von einem anderen Tage gesprochen.
8Owi, Yosua to mpokeni-ra to Yahudi mesua' hi tana' Kanaan. Aga bela toe-wadi to ra'uli' pento'oa dohe Alata'ala. Ane ke toe-wadi pento'oa dohe Alata'ala to rajanci-e, ke uma-pi ria lolita Alata'ala to mpokahangai' eo ntani' -na.
9Also bleibt dem Volke Gottes noch eine Sabbatruhe vorbehalten;
9Jadi', ria-pidi loga hi ntodea-na Alata'ala mporata pento'oa dohe-na. Pento'oa toe, hewa pento'oa-na Alata'ala hi eo kapitu-na.
10denn wer in seine Ruhe eingegangen ist, der ruht auch selbst von seinen Werken, gleichwie Gott von den seinigen.
10Apa' ane mento'o-ta dohe Alata'ala, batua-na, tabahakai-mi ncarumaka hi pobago-ta moto, ncarumaka hi Alata'ala-ta-damo. Ma'ala-mi ta'uli', mento'o-tamo ngkai bago-ta, hewa Alata'ala wo'o mento'o ngkai bago-na hi eo kapitu-na.
11So wollen wir uns denn befleißigen, in jene Ruhe einzugehen, damit nicht jemand als gleiches Beispiel des Unglaubens zu Fall komme.
11Ngkai toe-mi ompi', mai-tamo mpohuduwukui bona tarata pento'oa dohe Alata'ala toe, nee-neo' mpai' ria-ta to ngkala'ura ngkai pepangala' -ta, hewa to Yahudi owi to uma mengkoru hi Alata'ala.
12Denn das Wort Gottes ist lebendig und wirksam und schärfer als jedes zweischneidige Schwert, und es dringt durch, bis es scheidet Seele und Geist, auch Mark und Bein, und ist ein Richter der Gedanken und Gesinnungen des Herzens;
12Apa' Lolita Alata'ala, lolita to tuwu' pai' to mobaraka', meliu kabaka' -na ngkai piho' to baka' ntimalia. Apa' hewa piho' metohu' duu' rata hi pome'umpua' wuku pai' uta' wuku, wae wo'o Lolita Alata'ala metohu' duu' rata hi nono pai' kao' -ta. Lolita Alata'ala mpowile pekiri-ta pai' patuju to hi rala nono-ta.
13und keine Kreatur ist vor ihm unsichtbar, es ist aber alles bloß und aufgedeckt vor den Augen dessen, welchem wir Rechenschaft zu geben haben.
13Uma ria hanyalaa to tewuni hi poncilo-na. Butu nyala-na lonto' pai' morawa hi Hi'a. Hi Hi'a toe-imi mpai' kana tapangaku' kehi-ta.
14Da wir nun einen großen Hohenpriester haben, der die Himmel durchschritten hat, Jesus, den Sohn Gottes, so lasset uns festhalten an dem Bekenntnis!
14Jadi', ria-taka Imam Bohe to meliu mpu'u kabohe tuwu' -na: Hi'a-mi Yesus Ana' Alata'ala. Hilou-imi mpotara langi' pai' mesua' hi rala suruga mponyanyo Alata'ala jadi' Imam Bohe-ta to mpome'alai' -ta. Toe pai' kana taperohoi ngkakamu pepangala' -ta, pai' neo' tabahakai mpangaku' Kayesus-na Pue' -ta.
15Denn wir haben nicht einen Hohenpriester, der kein Mitleid haben könnte mit unsren Schwachheiten, sondern der in allem gleich wie wir versucht worden ist, doch ohne Sünde.
15Apa' Imam Bohe-ta tohe'i-e, bela-i imam to uma mporasai kalentea-ta. Narasai moto, apa' rasori wo'o-imi-hawo hi butu nyala-na hewa kita', aga uma-i-hana mojeko'.
16So lasset uns nun mit Freimütigkeit hinzutreten zum Thron der Gnade, damit wir Barmherzigkeit erlangen und Gnade finden zu rechtzeitiger Hilfe!
16Ngkai toe-mi ompi', neo' -tapa me'eka'. Daho' -tamo rata hi nyanyoa Alata'ala apa' Yesus-mi Imam Bohe-ta. Mai-tamo mpomohui' Alata'ala hi Pohuraa-na to hi suruga, apa' ma'ahi' -i. Mai-ta mpomohui' -i, bona tarasai ahi' -na, pai' -ta natulungi ngkai kabula rala-na, nto'u-na taparaluu.