1Werdet nicht in großer Zahl Lehrer, meine Brüder, da ihr wisset, daß wir ein strengeres Urteil empfangen!
1Ompi' -ku hawe'ea! Neo' -koi wori' to doko' jadi' guru agama. Apa' ta'inca moto ompi', motomo-pi mpai' pomparesa' -na Alata'ala hi kita' to jadi' guru ngkai pomparesa' -na hi tau ntani' -na.
2Denn wir fehlen alle viel; wenn jemand in der Rede nicht fehlt, so ist er ein vollkommener Mann, fähig, auch den ganzen Leib im Zaum zu halten.
2Kita' omea pontu-na hala' mpo'ingku. Ane rapa' -na ria tauna to uma hala' mpo'ingku hi pololita-ra, hira' toe-mi tauna to moroli'. Ma'ala-ra mpokuasai hawe'ea kahinaa nono-ra.
3Siehe, den Pferden legen wir die Zäume ins Maul, damit sie uns gehorchen, und so lenken wir ihren ganzen Leib.
3Anu to kedi' ma'ala mpokuasai to bohe. Biasa-na tasamai' jara' bona natuku' konoa-ta. Hante sama' to kedi' ma'ala tahawai' jara' to bohe.
4Siehe, auch die Schiffe, so groß sie sind und so rauhe Winde sie auch treiben mögen, werden von einem ganz kleinen Steuerruder gelenkt, wohin die feste Hand des Steuermannes es haben will.
4Wae wo'o kapal hi tahi': nau' hewa apa-mi kabohe-na pai' nawui ngolu' to bohe, kapal toe rapopomako' hiapa konoa pangkeni-na hante kaju to kedi' -wadi to rahanga' poguli'.
5So ist auch die Zunge ein kleines Glied und rühmt sich doch großer Dinge. Siehe, ein kleines Feuer, welch großen Wald zündet es an!
5Wae wo'o hante jila' manusia' -e. Nau' kedi' lia-wadi jila' -ta, aga uma mowo kabohe pepakeni-na. Ngkai apu to kedi' -wadi, ponulu to mowela' bisa mampu.
6Auch die Zunge ist ein Feuer. Als die Welt der Ungerechtigkeit nimmt die Zunge ihren Platz ein unter unsren Gliedern; sie befleckt den ganzen Leib und steckt den Familienkreis in Brand und wird selbst von der Hölle in Brand gesteckt.
6Wae wo'o hante lolita to tapohowa' hante jila' -ta. Lolita-ta toe hibalia kada'a-na hante apu. Hi rala woto-ta, jila' -ta toe-mi to mpopehuwu wori' nyala kada'aa-na, meliu ngkai hawe'ea bagia woto-ta to ntani' -na. Lolita to tapohowa' hante jila' -ta hewa apu to ngkai naraka, to mpakada'a hobo' katuwu' -ta.
7Denn jede Natur (der wilden Tiere und Vögel, der Reptilien und Meertiere) wird gezähmt und ist gezähmt worden von der menschlichen Natur;
7Butu nyala binata to me'ila, danci, binata to menyolo pai' uru hi rala ue, ma'ala rapomou', pai' ria-mi tauna to mpomou' -ra.
8die Zunge aber kann kein Mensch zähmen, das unruhige Übel voll tödlichen Giftes!
8Aga uma ria tauna to ma'ala mpomou' jila' manusia'! Jila' manusia' dada'a lia-i, pai' uma-i ma'ala hawaia'. Lolita to tapohowa' hante jila' -ta hewa rasu to mepatehi!
9Mit ihr loben wir den Herrn und Vater, und mit ihr verfluchen wir die Menschen, die nach dem Bilde Gottes gemacht sind;
9Lolita-ta ma'ala tapake' mpo'une' Pue' Ala Tuama-ta. Pai' ma'ala wo'o tapake' mpotipo' doo-ta to napajadi' Pue' Ala ntuku' lence-na.
10aus ein und demselben Munde geht Loben und Fluchen hervor. Es soll, meine Brüder, nicht also sein!
10Ngkai wiwi to hameha' lau-wadi mehuwu lolita pe'une' pai' lolita petipo'. Ompi' -ku hawe'ea! Kakoo-kono-na ke neo' -hawo hewa toe. Uma-hawo natao ane jila' -ta tapake' mpohowa' to lompe' pai' mpohowa' to dada'a wo'o.
11Sprudelt auch eine Quelle aus demselben Loch zugleich Süßes und Bitteres hervor?
11Ha ria wo'o-hawo ue tuwu' to mpopehupa' ue to mononto pai' ue to mopai' wo'o?
12Kann auch, meine Brüder, ein Feigenbaum Oliven tragen, oder der Weinstock Feigen? So kann auch eine salzige Quelle kein süßes Wasser geben.
12Kaju ara uma-i mowua' zaitun. Pai' kaju anggur, uma-i mowua' ara. Buwu to mopoi' uma-i mpopehuwu ue to mononto.
13Wer ist weise und verständig unter euch? Der zeige durch einen guten Wandel seine Werke in Sanftmut der Weisheit!
13Ane ria hi laintongo' -ta tauna to lompe' pekiri-na pai' monoto nono-na, kana napopehuwu kanotoa nono-na toe hante po'ingku-na to lompe' pai' hante kehi-na to mehuwu ngkai kadingki' nono-na, hewa to natao hi tauna to monoto nono-ra.
14Habt ihr aber bitteren Neid und Streitsucht in eurem Herzen, so rühmet euch nicht und lüget nicht wider die Wahrheit!
14Tapi' ane ria hi rala nono-ta to mohingi' hi doo-ta pai' doko' mpopeliu woto-ta moto, neo' tapomolangko nono-ta, pai' neo' ta'uli' monoto mpu'u-mi-tana nono-ta. Apa' kehi-ta toe mosisala hante tudui' to makono.
15Das ist nicht die Weisheit, die von oben stammt, sondern eine irdische, seelische, dämonische.
15Kanotoa nono to hewa toe, bela-hana to ngkai Pue'. Tetu ngkai dunia', ngkai kahinaa nono-ta, pai' ngkai seta!
16Denn wo Neid und Streitsucht regieren, da ist Unordnung und jedes böse Ding.
16Apa' ane ria tauna to mohingi' pai' -ra mpopeliu woto-ra moto, bate ria wo'o potudaa' pai' butu nyala kehi to dada'a.
17Die Weisheit von oben aber ist erstens rein, sodann friedsam, gelinde, folgsam, voll Barmherzigkeit und guter Früchte, nicht schwankend, ungeheuchelt.
17Aga ane tauna to mporata mpu'u kanotoa nono ngkai Alata'ala, hewa toi po'ingku-ra: lomo' -lomo' -na moroli' nono-ra. Doko' tuwu' hintuwu' -ra hante doo, mo'olu nono-ra pai' -ra mpotuku' konoa doo. Jau-ra mpotulungi tauna to mpe'ahii', pai' mpobabehi kehi to lompe'. Uma-ra mopahamalia pai' uma-ra turu mpomahapi.
18Die Frucht der Gerechtigkeit aber wird in Frieden gesät denen, die Frieden machen.
18Tauna to mpokono kahintuwuaa' pai' mpali' kahintuwuaa', po'ingku-ra bate mpotuku' konoa Alata'ala.